Från Rilpedia

Constantia Eriksdotter, född på Stockholms slott natten mellan den 13 och 14 juni 1560, död 24 januari 1649 i Odensfors, Vreta Kloster socken, Östergötland, begravd 6 augusti 1650 i Undenäs gamla kyrka, Skaraborgs län, kallad "drottningen av Tiveden". Constantia föddes som illegitim dotter till dåvarande svenske kronprinsen, den blivande kung Erik XIV av Sverige (1533-1577), i dennes förhållande med frillan Agda Persdotter.

Både kung Magnus Erikssons landslag från 1350 och kung Kristoffers landslag från 1442 reglerar hur frillobarn ska uppfostras. Modern skulle ta hand om barnet tills det var tre år och fadern tills det var sju. Båda föräldrarna hade vårdnaden tills barnet var sju år, då det ansågs vuxet. Till skillnad från barn födda i "hor" fick frillobarn ärva fadern. Frillobarnens särställning bland oäktingarna försvann inte ur lagtexten förrän 1734.

Constantia uppfostrades troligen tillsammans med storasyster Virginia Eriksdotter hos prinsessan Cecilia Gustavsdotter (Cecilia Vasa) efter att modern Agda gifte sig 1561. 1565 var det blivande styvmodern och drottningen Karin Månsdotter som övade tillsyn. Constantia besökte sin far Erik då denne satt fången på Västerås slott hösten 1573. Detta besök noterade Erik i den "dagbok" han förde. Hon kan ha varit den siste anförvanten som såg honom i livet.

Den 13 januari 1594 gifte Constantia sig med hertig Karls kammarjunkare, engelske adelsmannen Henrik Frankelin. Samma år fick Constantia nio gårdar i Väne härad (i det senare bildade Älvsborgs län), av sin kusin kung Sigismund. Den 24 mars 1595 tillföll henne Bocksjö i Undenäs socken, Vadsbo härad (i det senare inrättade Skaraborgs län), med tillhörande 13 kringliggande gårdar av farbrodern hertig Karl, den senare kung Karl IX. Bocksjö gjordes till sätesgård (Bocksjöholm).

Efter maken Henriks död 1610 förlade Constantia sitt änkesäte till Odensfors, Vreta Kloster socken, Östergötland, vilket Henrik tidigare fått av kung Karl IX. Vid 88 års ålder avled så Constantia i Odensfors den 24 januari 1649. Året efter begravdes hon bredvid sin make Henrik i den senare nedbrunna Undenäs kyrka, den gamla kyrkan, i Skaraborgs län. Hon var den näst sista överlevande av gamle kung Gustav Vasas barnbarn - den 14 år yngre och likaledes illegitimt födde kusinen Karl Karlsson Gyllenhielm avled 1650.

Liksom fadern och flera andra medlemmar av Vasaätten lär Constantia ha lidit av mental skörhet.

Går man idag upp i Undenäs kyrktorn kan man i en liten vit ask på rosa bomull se en duvblå månstenspärla från Constantias halsband.

Äktenskap och barn

Constantia gifte sig 13 januari 1594 med hovjunkaren Henrik Frankelin (död 4 maj 1610). Paret fick följande barn:

1. Carl Frankelin (död 1631), major, stupade i tyska Greifswald.
2. Johan Frankelin (adlades jämte brodern 1625 men dog ung).
3. Maria Catharina Frankelin (död 1661), gift med landshövdingen Anders Koskull (1594-1676).
4. Elisabet Frankelin (död 1655), gift med fälttygmästaren Christian Frost (stupad 1631).

Litteratur

• Neander Gustaf. Constantia Eriksdotter. En konungadotter i Tivedsbygden. 1941.
• Elgenstiernas Ättartavlor II sid. 817.
• Svenskt Biografiskt Lexikon XVI sid. 421-422.
• Constantia Eriksdotter: kungadottern på Bocksjöholm och Odensfors. Ingemar Wikenros, Mariestad 1992.
• Riddarhusets Stamtavlor på CD-rom (med kompletteringar och rättelser)