Europeisk bäver
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009) |
| ?Europeisk bäver Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Ej hotad |
|
|---|---|
 Castor fiber
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Gnagare Rodentia |
| Familj: | Castoridae |
| Släkte: | Bävrar Castor |
| Art: | Europeisk bäver C. fiber |
|
|
|
| §Castor fiber Auktor: Linné, 1758 |
|
 Bävrar i Europa (utan Ryssland),
röd (Europeisk bäver), lila (Amerikansk bäver) |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Europeisk bäver (Castor fiber) är en art i släktet bävrar som tillhör ordningen gnagare.
Djuret är nära släkt med den amerikanska bävern och några zoologer betraktar bägge djur som underarter till samma art. Med en kroppslängd av 60 till 80 cm är den europeiska bävern lite mindre än den amerikanska. Europeisk bäver väger vanligen omkring 18 kilogram, den tyngsta kända individen hade en vikt på 31,7 kg.[2] Det finns också skillnader i antalet kromosomer.
Bävern kan fälla ett träd som är 20 cm tjockt på bara några timmar.[3]
Innehåll |
Utbredning och skyddsåtgärder
Bävern fanns ursprungligen i stora delar av Europa och Asien men på grund av intensiv jakt för pälsens, köttets och bävergällens skull minskade beståndet tydlig. Utanför Sovjetunion fanns arten under första delen av 1900-talet bara i tre från varandra skilda områden. Europeisk bäver hade vid denna tid bara populationer vid mellersta loppet av floden Elbe, vid Rhône och i södra Norge.
På grund av omfattande skyddsåtgärder och återinföring i sitt ursprungliga levnadsområde listas arten åter som livskraftig.
Problemet att bävern höll på att dö ut upptäcktes redan under 1920-talet och därför inrättades skyddszoner. De första skyddszonerna inrättades 1925 i Vitryssland men omfattande åtgärder utfördes först efter andra världskriget i andra europeiska delar. Finland och Österrike hämtade inte bara europeisk bäver för sina våtmarker utan även individer av amerikansk bäver. I Österrike lyckades dessa djur inte etablera sig men i Finland finns nu en större population av amerikansk bäver. I Sverige var arten utrotad omkring 1870 och kom tillbaka under 1920-talet.[4] Mellan 1922 och 1939 hämtades ungefär 80 individer från Norge som blev fördelade på 19 olika ställen. Idag förekommer arten i centrala delar av landet och längs en bredare strimma vid Norrlands kustlinje. Europeisk bäver saknas för närvarande på Iberiska halvön, i Italien och på södra Balkan men även där är det påtänkt att införa arten. På de brittiska öarna återinfördes arten 2007 i ett naturreservat i Lancashire[5] och i maj 2009 ska några individer flyttas till Skottland.
IUCN uppskattar hela beståndet till 430 000 individer (2006).
Levnadssätt
Bävern lever i närheten av vattenansamlingar där den vid strandlinjen bygger sin bo av grenar, kvistar och slam. Nyttig för bävern är sjöar och floder i anslutning till skogar med högt grundvattenstånd som ofta drabbas av översvämning. Enligt nyare forskningar är de mera flexibla angående levnadsområdet och födoämnen än det antogs tidigare.
Bävern är känd för att den skapar dammbyggnader och samlar bäckarnas vatten och bildar dammar. På så sätt säkerställer bävern ett jämt vattenstånd och att boets ingång alltid ligger under vattenytan.[6] Samtidig växer vattenväxter i dammen och unga mjuka träskott vid stranden som utgör bäverns föda. Under vintern när dammarna är täckt av is livnär sig bävern av grenarnas bark som den hittar i dammbyggnaden.
Europeisk bäver föder vanligen två till tre ungdjur åt gången.
 Dammbyggnad skapad av bävern |
 Träd påverkad av bävern |
 Bäverns skalle |
Europeisk bäver och människor
Bävern som nyttig art
Under medeltiden definierade påven på grund av den platta svansen som är täckt med fjäll och på grund av levnadssättet i vatten att bävern är en fisk. Därför var det möjligt att äta bäverkött under fastetider.
Bäverns hår användes för kläder och huvudbonader. Ännu mer önskad var bävergäll, ett ämne som bävern använder för att markera sitt revir. Ämnet ansågs som botemedel mot alla slags besvär och såldes därför för höga priser.
Bävern som skadedjur
I regioner som kultiveras av människor är bävern inte alltid önskade. Konflikter med markägare uppstår bland annat på grund av att:
- vägarnas underbyggnad blir förstörd.
- dammar bredvid floder med hög fara för översvämning blir förstörd.
- slussar och vattenkvarnar påverkas av drivved.
- odlingsmark blir översvämmad.
- låga byggnadsdelar blir översvämmade.
För att motverka dessa konflikter finns i flera länder samråd mellan naturskyddsmyndigheter, -organisationer och respektive markägare.
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 15 november 2008.
Noter
- ↑ Castor fiber på IUCN:s rödlista, auktor: Amori, G. et. al. (2008), besökt 25 november 2008
- ↑ Kitchener, Andrew (2001). Beavers. s. 144. ISBN 187358055X
- ↑ Bäver och träd, Nationellt resurscentrum för biologi & bioteknik, besökt 1 maj 2009.
- ↑ Nya och försvunna ryggradsdjur i Sverige, Nationellt resurscentrum för biologi & bioteknik, besökt 1 maj 2009.
- ↑ "Beavers are back after 500 years". BBC News. 11 juli 2007.
- ↑ Bäverdammen, Nationellt resurscentrum för biologi & bioteknik, besökt 1 maj 2009.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Europeisk bäver
