Amerikansk bäver

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Amerikansk bäver
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Beaver.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Gnagare
Rodentia
Familj: Bävrar
Castoridae
Släkte: Bävrar
Castor
Art: Amerikansk bäver
C. canadensis
Vetenskapligt namn
§Castor canadensis
Auktor: Kuhl, 1820
Bävrar i Europaröd (Europeisk bäver), lila (Amerikansk bäver)
Bävrar i Europa
röd (Europeisk bäver), lila (Amerikansk bäver)
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Amerikansk bäver (Castor canadensis) är en stor amfibisk gnagare som lever i Kanada, större delen av USA och delar av norra Mexiko. Arten är nära släkt med den europeiska bävern (Castor fiber) och några zoologer betraktar dessa populationer till och med som en enda art. Å andra sidan är den amerikanska bävern större och dessutom har den bara 40 kromosomer medan den europeiska har 48.

Amerikansk bäver är Kanadas nationaldjur och avbildas på landets 5 cent mynt. Trots allt betraktas den i vissa regioner som skadedjur.

Innehåll

Kännetecken

Arten har mörkbrun päls, ett rundat huvud, en stor platt svans som liknar en paddel, och bakfötter med simhud. Framfötterna, som saknar simhud, är mindre och kloförsedda. Detta är den största gnagaren som finns i Nordamerika.

En doftkörtel vid genitalierna utsöndrar en oljig substans som kallas bävergäll och som bävern använder för att göra sin päls vattentät. Under pälsen har bävern ett tjockt fettlager som skyddar den mot vattnets kyla. Ögonen är täckta av ett membran som gör att bävern kan se bra under vattnet. Näsborrar och öron sluts när bävern är under vattnet.

Utbredning

Djurets ursprungliga utbredningsområde som nämns i inledningen minskade tydlig under de senaste åren. I Mexiko finns bara ett fåtal individer kvar och arten räknas där nästan som utrotad. På grund av intensiv jakt är amerikansk bäver utdöd i stora delar av Delaware, i östra Massachusetts och i västra delen av Ohio. Tidvis fanns i 15 av ursprungligen 49 delstater där bävern var hemmahörande inga individer kvar. För närvarande är arten på väg att återhämta sig på grund av att den blev åter införd i sina gamla revir. IUCN listar arten som livskraftig.

Amerikansk bäver blev införd i Finland och har där ett större utbredningsområde än den europeiska bävern. (Se karta till höger; en utbredningskarta för den amerikanska populationen finns på IUCN:s rödlista, se länken längre ner)

Levnadssätt

Bävrar är nattaktiva djur. De simmar utmärkt, men är mer sårbara på land, och föredrar därför att stanna i vattnet så mycket som möjligt. De kan befinna sig under vattenytan i upp till 15 minuter. För övrigt är beteendet liknande som hos europeisk bäver. Som föda föredrar amerikansk bäver gul näckros (Nuphar lutea).[2]

Storlek

Längden på kroppen är mellan 75 och 100 cm, svansen är mellan 25-45 cm lång. Mankhöjden varierar mellan 30-60 cm. Vikten är mellan 11 och 30 kilogram så inte alls tung.

Fortplantning

Den är könsmogen vid 3 års ålder. Parningstiden är på våren. Dräktigheten varar i 105 dagar. Honan föder upptill 8 stycken.

Amerikansk bäver och människor

Under tiden där europeiska nybyggare flyttade till Amerika var bäverpäls (till exempel för att framställa huvudbonader) och bävergäll en efterlängtad handelsvara.[3] I vissa år exporterades som mycket som 200 000 bäverpäls till Europa. Omkring 1900 minskade handeln på grund av ett ändrat mode och en kännetecknade knapphet på bävrar.

Under 1930-talet inriktades de första skyddsåtgärder i Kanada och i vissa delar blev jakten helt förbjuden. Idag betraktas populationen som säkrad och även jakt förekommer. Under jaktsäsongen 1975/1976 fångandes 500 000 bäver i Nordamerika för pälsens skull.[4]

Bävern förekommer vanligen i glest bebyggda regioner och där finns inga konflikter med befolkningen. I vissa regioner är bäverns dammbyggnader och djurets vana att gnaga på träd oönskade och där bekämpas den som skadedjur.

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 28 oktober 2008.
  1. Castor canadensis på IUCN:s rödlista, auktor: Amori, G. et. al. (2008), besökt 24 november 2008.
  2. "The Beaver (Castor canadensis)". 2002. besökt 19 maj 2008.
  3. Emil Brass: Aus dem Reiche der Pelze, 1911, Verlag der „Neuen Pelzwaren-Zeitung und Kürschner-Zeitung“, Berlin. s. 597
  4. Nowak, Ronald M. 1991. s. 638. Walker's Mammals of the World, utgåva 5, band I, John Hopkins University Press, Baltimore

Externa länkar

Personliga verktyg