Från Rilpedia

Carl Gustaf Valdemar Hammarskjöld, född 22 april 1865 i Tuna, Kalmar län, död 27 februari 1940 i Stockholm, militär och politiker (konservativ), bror till Hjalmar Hammarskjöld, kusin till Carl Hammarskjöld och Hugo Hammarskjöld, farbror till Dag Hammarskjöld.

Carl Gustaf Hammarskjöld utbildade sig till militär och var från 1918 generalmajor och chef för 6:e arméfördelningen i Östersund. Han utnämndes 1922 till chef för generalstaben och blev 1930 utnämnd till general, samtidigt som han lämnade sina övriga befattningar.

Hammarskjöld representerade högern 1918-1920 i andra kammaren och 1925-1932 i första kammaren. När Louis De Geer bildade sin expeditionsministär utnämndes han till försvarsminister 27 oktober 1920 och satt somsådan fram till 6 juni 1921. Såsom försvarsminister ville han öka försvarsanslagen tvärtemot vad den allmänna opinionen i riksdagen, i regeringen och även inom hans eget parti ville. Han stötte på patrull när han till riksdagen lade ett förslag om att öka värnpliktstiden för de värnpliktiga och valde att avgå.

Företrädare: Per-Albin Hansson

Sveriges försvarsminister 1920–1921

Efterträdare: Otto Lybeck

Referenser

• Svenskt biografiskt lexikon, band 18, s. 187-188
• Norberg, Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 2.
• Svenska män och kvinnor, band 3.