Bror Marklund
Från Rilpedia
Bror Hjalmar Marklund, född 3 december 1907 i Husum, Grundsunda församling, Västernorrlands län, död 18 juli 1977 i Katarina församling, Stockholm, var en svensk skulptör.
Innehåll |
Levnad
Bror Marklund, som var son till bagaren Hjalmar Marklund och Beda Larsson, blev tidigt föräldralös. Han fick utbildning till snickare i Umeå. 1926 blev han ornamentbildhuggare i Stockholm, och 1928 elev till Carl Milles och Nils Sjöberg vid Konstakademien, där han påverkades av Aristide Maillol och Despiaus. 1934-1936 företog han en resa till Italien och Frankrike som stipendiat. I Paris tecknade han vid Maison Watteau och Académie Colarossi. Modernismen hade gått avsevärt längre i Frankrike, och Marklund tog särskilt intryck av Ossip Zadkine och Henri Laurens. Andra som lämnade spår i hans konst var Pablo Picasso och Henry Moore. Hans konst har beskrivits som eroticistisk primitivism, rå hednisk stil blandad med medeltida drag, och med brutalitet, uråldrighet och det monumentala som genomgående tema. Själv sa han: "Att göra en vacker grunka, det blev aldrig av".
Han var gift två gånger. Första äktenskapet, 1935-45, var med Margit Eleonora Forsberg, och andra gången från 1946 med skådespelerskan Gun Robertson. Även en av hans bröder blev skulptör, Oskar William Marklund. Bror Marklunds första ateljé var vid Tungelsta, och den andra var kyrksalen ovanför Ungkarlshotellet Glasbruket på Söder i Stockholm som på 1700-talet varit ett hem för fallna kvinnor. Han hade även en atelje i Funäsdalen i Härjedalen, där han trivdes bäst.
Historiska museet utlyste i juli 1938 en tävling om bronsportar till dess byggnad. Bror Marklund vann denna tävling över 42 konkurrenter, och därmed blev han en av sin samtids mest berömda konstnärer. Portarna har mottot "Fädernas arv", och är inspirerade av Jan Fridegårds roman Trägudars land (1940), Picassos "Guernica", indisk konst och Fröstatyetten från 1000-talet. Några av portarnas huvudmotiv är en havande kvinna, Oden, och Ansgar.
1959 efterträdde Bror Marklund Bror Hjorth som professor i teckning vid Konsthögskolan, och blev ledamot i Konstakademien 1953. Han erhöll flera priser under sin livstid, bl.a. Kungens medalj och Sergelpriset.
Örnsköldsviks kommun har utfäst ett stipendium till hans minne.
Marklunds sommarateljé från Funäsdalen skänktes till Örnsköldsviks kommun efter hans bortgång och flyttades och placerades vid Örnsköldsviks Museum och Konsthall.
Offentliga verk i urval
- Sittande gosse (1936), brons, utanför Norrköpings museum, Odenplan i Stockholm och vid torget i Västertorp, Stockholm
- Historiens portar (1939-1952), bronsportar till Historiska Museets fasad, Stockholm, samt reliet i brons ovanför (1959) och fyra fasadskulpturer i järn (1960) 59°20′4,89″ N 18°5′27,22″ Ö
- Thalia, gips (1944), foajén till Malmö Stadsteater
- Flyktingmonumentet i Sibbarp i Malmö (1950), granit
- Kvinna (1950-1953), ekebergsmarmor, Norrköpings museum
- Mor och barn (1956), brons, innegården till det tidigare kanslihuset, Mynttorget, Stockholm 59°19′35,81″ N 18°4′3,55″ Ö
- portalinfattning i gjutjärn till polishuset i Stockholm (1957)
- klocktorn i gjutjärn för stadshuset i Kiruna (1962-1963)
- Gestalt i storm (1964), brons, utanför färjeterminalen i Trelleborg 59°22′22,59″ N 13°9′19,92″ Ö och vid Sveriges ambassad i Moskva
- Gycklarna (1966), brons, Årsta torg, Stockholm 59°17′50,91″ N 18°3′8,76″ Ö
- bronsportar (1967), SE-bankens huvudkontor, Sergels Torg, Stockholm 59°19′58,80″ N 18°3′56,76″ Ö
- DNA-molekyl (1977), brons, Biomedicinska Centrum, Uppsala
Bror Marklund gjorde också scenografin till August Strindbergs Mäster Olof, uppförd i Alf Sjöbergs regi på Dramatiska teatern i Stockholm 1972.
Att läsa mer
- Katalogen till utställningen Bror Marklund, bilder till Strindbergs Mäster Olof i Gummesons konsthall, 1972
- Eugen Wretholm: Bror Marklund, Sveriges Allmänna Konstförening, Uddevalla 1973.
Externa länkar
(källor: Svenska Män och Kvinnor, Eugen Wretholm Bror Marklund, Vem är det 1961)
