Vitkindad gås

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Branta leucopsis)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Vitkindad gås
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Branta leucopsis.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Andfåglar
Anseriformes
Familj: Egentliga andfåglar
Anatidae
Underfamilj: Anserinae
Tribus: Gäss
Anserini
Släkte: Branta
Art: Vitkindad gås
B. leucopsis
Vetenskapligt namn
§Branta leucopsis
Auktor: Bechstein, 1803
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Vitkindad gås (Branta leucopsis) är en art inom familjen egentliga andfåglar.

Innehåll

Utseende

Vitkindad gås misstas ibland hos gemene man för kanadagås (Branta canadensis) men den är klart mindre. Den har en längd på 58 - 70 cm och ett vingspann på 120 - 142 cm och är en kompakt gås, som till formen påminner om prutgås (Branta bernicla), med en ganska kort hals, runt huvud och liten näbb som är svart. Dess ben är mörkgrå. Huvudets sidor är vita precis som hos kanadagåsen men den vitkindade gåsen har även en vit panna vilket resulterar i ett svart streck som går mellan näbbroten till ögat. Vissa har en gul ton i huvudteckningen. Hjässan, nacken, halsen och bröstet är svart i stark kontrast till den vita buken. Vingarna är ljusgrå med mörkare arm- och handpennespetsar. De övre armtäckarna är bandade i svart, grått och lite vitt vilket ger den stående fågeln en tvärrandad översida. Ryggen är mörkgrå, övergumpen svart och undergumpen vit. Stjärten har samma teckning som kanadgåsens, det vill säga vit med ett brett svart ändband. Adulta fåglar har tydliga ljusgrå vertikala ränder på kroppsidan medan de juvenila fåglarna är mer otydligt gråvita.

Utbredning

Den vitkindade gåsen häckar i arktiska områden, som Grönland, Svalbard och Novaja Zemlja. Vintervistena är huvudsakligen längs kusterna i norra Västeuropa (Irland, södra England, Danmark, nordligaste Tyskland och västra Frankrike).

Vitkindad gås i Sverige

1937 rastade en mycket stor mängd vitkindade gäss på Lau, Rone och andra holmar sydost om Gotland men trots att flera gäss stannade kvar till sent in i maj konstaterades ingen häckning. Den första konstaterade häckningen i Sverige skedde istället i Härjedalen 1952 och sedan 1971 häckar den årligen i Sverige då den börjat häcka på just Laus holmar sydost om Gotland. Efter detta har den snabbt spridit sig i Sverige och numera häckar den på östkusten upp till Västerbotten, men även längre in i landet som Medelpad, Uppland, Jämtland och Sörmland. Sedan slutet av 1990-talet har den också börjat häcka på västkusten.

Häckning

De gäss som häckar i Spetsbergen och på Grönland placerar sitt bo på hyllor i branta fjällstup, inte sällan långt från kusten. När den vitkindade gåsen började häcka på Gotland placerade de inte sällan sina bon på raukar men efter hand flyttades bona till låga holmar och man finner dem häckande i liknande områden som kanadagåsen vilket är gräsig stränder, låga öar i skärgården och flacka sandrevlar i floddeltan. Den häckar både i stora kolonier och ensamma. Boet, som används flera år i rad, är en grund fördjupning som gässen själv sparkar upp och som fodras med mossa, lav, tång, gräs och spillning tillsammans med en stor mängd dun. Honan lägger i snitt mellan 3 till 5 gråvita ägg som efterhand färgas bruna av bomaterialet. Honan trycker hårt på äggen under ruvningen som tar cirka 24 dygn. Efter kläckning tar föräldrarna nästan genast med sig ungarna till vattnet. Hos de nordliga populationerna som häckar långt från kusten är dödligheten stor bland ungarna innan de når vattnet.

Föda

Den äter växter, bland annat vide.

Galleri

Kulturhistoria

Namnet

Det äldsta skriftliga källan av det svenska namnet vitkindad gås härstammar från 1858. Detta svenska namn överensstämmer väl med dess vetenskapliga namn leucopsis som betyder vitansiktad. Arten har tidigare även kallats havregås och fjällgås.

Medeltida uppfattningar

Under medeltiden fanns det föreställningar om att vitkindad gås inte alls lade ägg utan istället föddes ur en viss typ av havstulpaner.[2] Detta resulterade i att den vitkindade gåsen i kyrkliga fastebestämmelser inte kategoriserades som fågel och därmed accepterades som mat under fastan. Denna underliga klassificering accepterades dock inte av alla. Den heliga romerska kejsaren Fredrik II undersökte den typ av havstulpaner som man ansåg att gässen föddes ur och konstaterade att de inte innehöll något fågelliknande, och Leo av Rozmitals sekreterare skrev en mycket skeptisk skildring av reaktion på att bli serverad vitkindad gås en fastedagsmiddag 1456.[3]

Referenser

Noter

  1. BirdLife International 2006. Branta leucopsis. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061010
  2. Adamson, Melitta Weiss (2004) Food in Medieval Times ISBN 0-313-32147-7
  3. Henisch, Bridget Ann (1976), Fast and Feast: Food in Medieval Society ISBN 0-271-01230-7, s. 48-49

Källor

  • Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag
  • Wahlberg,T. (1993) Kunskapen om fåglar: Alla häckande arter i Sverige , Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 91-29-61772-3

Externa länkar

Personliga verktyg