Bonsai
Från Rilpedia
Bonsai (盆栽) är en sorts miniatyrträd som odlas i kruka. Själva ordet bonsai betyder ordagrant BON = skål och SAI = växt och kommer ursprungligen från Kina, men har utvecklats mest i Japan. Själva begreppet har funnits i tusentals år. En bonsai brukar ofta ses som ett levande konstverk och kräver en hel del vård och omsorg.
Innehåll |
Princip
En bonsai formas av den som odlar den enligt vissa stilformer som följs inom denna konstform. Hur lång tid det tar innan man kan kalla det för en bonsai är helt beroende på det material som man utgår från. Stilarna är egentligen bara en vägledning för bonsaiodlaren så att en exakt utformning av trädet kan erhållas och att det slutgiltiga resultatet visar upp den abolut bästa stil och form.
De stora bonsaikonstnärerna gör oftast som alla andra stora konstnärer, det vill säga, de bryter reglerna och formar sina träd efter eget estetiskt sinne och kan se den inneboende potentialen som trädet har. För mindre erfarna bonsaiodlare kan denna konstform förenklas genom att följa vissa regler och på det viset få kunskap om hur ett vackert träd utformas.
Bonsaier har alltid bara en framsida, det vill säga, endast en sida som de ska betraktas från. Dessutom är det tänkt att de ska betraktas i ögonhöjd så att effekten av själva miniatyrfenomenet framstår tydligare. Det är alltså utställaren av konstverket som bestämmer om det ska betraktas sittande eller stående. En bonsai kan bli flera hundra år gammal beroende på vilken art det är och tanken är att den skall gå i arv mellan generationerna.
Det är värt att tydligt framhålla att de allra flesta bonsaier ska hållas utomhus. Det innebär att man måste veta hur man ska låta dem tillbringa den kalla vintern. En del inhemska arter (t ex tall , lärkträd och gran)kräver rejäl vintervila i låg temperatur nedgrävda t ex i en rabatt. Sub-tropiska( t ex japansk lönn, Zelkova m fl )kräver vintervila i några plusgrader. Att det är mörkt spelar ingen roll eftersom de har fällt sina blad. Men man måste kontrollera att de inte torkar ut helt. En del tropiska och subtropiska arter som olika fikusarter, kinesisk alm, serissa m fl kan tas in då temperaturen börjar sjunka på hösten. Men de trivs bättre om de då får extra ljus i rätt omfattning och av rätt sort. Precis som med människor finns det individuella avvikelser och en del kinesiska almar vill absolut ha en vintervila, andra inte. Tropiska växter, som fikus, skall tas in då temperaturen sjunker närmare 15C och klarar inte att stå ute under vintern.
Skapa en bonsai
Det finns flera tillvägagångsätt då man vill skapa en bonsai. Det går bra att ta stickling, gräva upp i naturen, köpa växter i kruka eller så från frö. Om man startar med frö bör man dock veta att det tar flera år innan man har något att arbeta med.
Egentligen kan vilken växt som helst, som har vedartad stam och grenar, bli en bonsai. Med vedartad menas att växten bildar någon form av trä i de äldre delarna av växten. Det som bör beaktas är dess naturliga växtplats och det klimat som normalt råder där. Tropiska växter, eller de vi normalt har som krukväxter, är de växter som kan bli bonsaier och kan tillbringa all sin tid inomhus. De växter som normalt befinner sig i vår natur måste få en kall vilotid för att på sikt överleva. Det innebär att rönn, lönn, ek, tall, hägg och gran är exempel på växter som inte kan överleva flera år inomhus. Denna typ av växter måste få en vinter som de normalt är vana vid, det vill säga avsevärt kyligare luft än som normalt finns i ett hem.
Många krukväxter som idag säljs i handeln är ofta planterade på ett busklikt sätt, vilket innebär att flera plantor sätts i samma kruka för att ge en större täthet. Om detta är utgångsmaterialet bör en viss aktsamhet eftersträvas. Dess rotsystem kan vara ihopväxt, vilket medför att det kan skadas vid delning. Dessutom bör växterna först delas och etablera sig innan någon beskärning utförs. I dessa fall bör en beskärning ske tidigast två månader efter omplantering.
Om valet faller på att gräva upp en vild växt så finns det ytterligare tips. Leta efter en växt som redan har tillbringat en tid på en utsatt plats, exempelvis i en bergsskreva. Det andra tipset är att då en växt har valts ut så bör den inte grävas upp med en gång. Genom att sticka av rötterna med en spade och låta den stå kvar ett år, så besparas man besväret att misslyckas i hemmet, och växten får bilda nya sugrötter i den miljö som den grodde i.
Lämpliga växter att ha inomhus i Sverige:
- Myrten, (Myrtus communis)
- Benjaminfikus Natasja, (Ficus benjamina 'Natasja')
- Pillerfikus
- Lager
- Serissa, (Serissa foetida)
- Linguster, (Lingustrum sinensis)
- Carmona, (Carmona microphylla)
- Apelsin Jasmin, (Murraya paniculata)
- Ficus retusa
- Fuchsia
Jin eller Shari
Denna stilform består av avbarkade döda partier på trädet, vilket är vanligast hos barrväxter. Denna stil används därför att de döda partierna får trädet att se ut som ett gammalt träd som träffats av blixten eller att djur har gnagt på det.
Vissa delar av bonsaien barkas och alternativen är en gren (jin), en bit av stammen eller hela toppen (shari). Den avbarkade ytan måste noggrant konserveras och blekas för att förhindra föruttning. Detta åstadkommes med en viss balsameringslösning som appliceras efter ett antal dagar efter att barken har avlägsnats och partiet har torkat upp. Denna balsamering skapar även en solblekningseffekt.
Stilformer
Anledningen till att en bonsai endast har en framsida är att trädets grenverk ska vara öppet så att betraktaren kan se stammen, vilket gör att det mer liknar ett träd och inte en buske. Baksidan av bonsaien ska ha ett grenverk som ger ett visst djup i kompositionen. Sidorna ger trädet dess kontur och med det dess stilform. Alla sidor är lika viktiga då en perfekt bonsai ska utformas och inom ramarna kan ingen lyckad bonsai ha en brist i någon. Nedan finns en lista över de vanligaste stilformerna i alfabetisk ordning, inte enligt den form som är vanligast.
| Namn | Beskrivning |
|---|---|
| Dunge | Grupp av träd som bildar en dunge och har gemensam rotboll. Även kallad flotte. |
| Dödved | Trädet saknar stora delar av sin bark, där veden är solblekt, död och torr. (jin och shari) |
| Informelt upprätt | Den vanligaste stilformen och som namnet anger så är trädet upprätt, men stammen är ändå inte rak. |
| Kaskad | Formen ska ge sken av att trädet växer nedåt, utmed en klippa. Kronan ska sträcka sig nedanför krukans botten. |
| Klipplantering | Ett eller flera träd växer på en sten, vilket ska föreställa ett berg. Proportionerna mellan sten och träd är viktig. |
| Kvastform | Populär bland arter som har kraftig förgrening.Ingen öppen front utan en kvastlik krona. |
| Literati | Minimalistiska träd som kräver vacker stam. Dessa har en mycket liten krona och är till 99% barrväxter. Svår men spännande stilform. |
| Lutande | Kraftigt lutande stam. |
| Rot-över-sten | Stammen växer på en sten och rötterna omfamnar denna på väg ner mot jorden. Vanlig art för denna stilform är Treuddslönn (Acer buergerianum). |
| Halvkaskad | Liknar kaskad, men denna stilform ska efterlikna ett träd som hänger ut över vattnet. Inget krav att kronan hamnar under krukhöjd. |
| Skog | 3, 5, 7, 9, 11 eller fler träd i en grupp. Ska bestå av träd i olika ålder. De minsta ytterst för att skapa ett perspektiv. Inga stammar får skymma andra stammar. |
| Upprätt | Rak stam. Anses vara en av de svåraste stilarna. Kallas även för formell upprätt. |
| Vindsvept | Ska ge sken av ett träd som befinner sig på en blåsig kust med alla grenar växande åt samma håll. |
Det finns även ett antal variationer gällande dessa stilformer, och dessa former gäller bara de japanska formerna. I Kina finns det ytterligare en stor mängd stilformer, men de japanska är de mest förkommande i västvärlden.
Skötsel
Att sköta en bonsai kräver både kunskap och omsorg. Dessutom krävs en stor portion tålamod.
Bevattning
Hur mycket vatten och hur ofta, beror på två faktorer; luftfuktighet och storlek på krukan. Men en regel kan skrivas: en bonsai får aldrig torka ut helt och hållet. Gör den det så kan den dö. Är det en liten kruka och det råder en stark hetta i kombination med torr luft så kan det krävas att växten bevattnas flera gånger per dag. Varje bonsai kräver ett bevattningsmönster och detta kan endast odlaren skapa.
Rent generellt så gäller att på sommaren så krävs god koll på när man behöver vattna, och sent på kvällen är en lämplig tid. Ett lämpligt val av bevattningsutrustning är en vattenkanna med en fin stril som inte sköljer bort jord, men är det riktigt varmt och soligt så kan hela krukan sänkas ned i vatten. Detta görs under 10 till 15 minuter, eller tills det slutar bubbla, och medelstora bonsaier brukar klara sig i två dagar med detta, beroende på jordblandning, temperatur etc.
Direkt efter omplantering så ska krukan vattnas igenom ordentligt. Därefter så måste jorden ges möjlighet att torka upp på ytan innan ny bevattning sker. Att däremot duscha kronan på trädet varje dag, är något som rekommenderas, oavsett betingelser. Ett undantag gäller för de få blommande växter, då blommorna vissnar av vatten.
Jord
Den jord som används till en bonsai är vanligtvis mycket porös och mycket genomsläpplig av vatten. Anledningen till detta är att bonsaier har förhållandevis små krukor, ett litet rotsystem och måste vattnas ofta. Den porösa jorden förhindrar att vatten blir stående i krukan, vilket minskar risken att de ömtåligaste rötterna ruttnar.
Den exakta jordblandningen som ska användas beror på vilken typ av växt som odlas. Några exempel:
- Kinesisk en - en del kompostjord, en del ogödslad torv och två delar grov sand eller grus.
- Hagtorn - två delar kompostjord, en del grov sand och en del lerjord.
- Japansk lönn - två delar planteringsjord, en del torv och en del grov sand. (normal bonsaijord)
Men vad som bör tilläggas är att det säkerligen finns lika många jordsammansättningar som det finns bonsaiodlare. Den erfarne odlaren lär sig med tiden att blanda till jord som passar bra i längden. Den bästa universaljorden för bonsaier blandas av helt vanlig planteringsjord och grov sand, som finns att köpa i akvarieaffären. Sålla bort de finaste partiklarna i jorden så blir inte den så stabbig och satt.
Gödning
Tidigare har själva gödningdelen varit mycket avancerat och helt varit beroende av vilken växt man odlar, hur gammalt trädet är och årstid. Då har man kommit fram till en lösning som gör det hela enklare. En bonsai måste få någon form av näring, annars dör den, men får den för lite så växer de inte mycket.
Dessa träd växer i en mycket liten kruka och har med detta en mycket lite näringsreserv, vilket innebär att de är helt beroende av odlarens tillskott av näring, för att kunna frodas och bli vackra, friska och välmående. Tidigare kunde denna typ av näring bestå av upp till åtta olika preparat som skulle ges vi olika tillfällen på året. De ny rönen som tagits fram av docent Tom Eriksson från Lantbruksuniversitetet i Uppsala, visar att det lämpligaste sättet att göda är med ett flytande fullgödselmedel (exempelvis Blomstra) som används året om, men extremt uttspädd. Mängden Blomstra till en liter vatten är endast ett kryddmått, eller en milliliter. Denna dosering gäller för växter som fortfarande ska växa till sig för att kunna formas, men till färiga träd kan denna dos ytterligare halveras. På det sättet får växten tillgång till näring under hela växtperioden.
Beskärning
Att beskära en bonsai tillhör den viktigaste delen i utformandet av en stilren bonsai. Just denna del brukar var ett problem hos nybörjare, då de finns en del tvivel om hur mycket som kan tas bort, utan att trädet dör. Beskärning sker både rotsystem, grenverk och bladverk, vilket naturligtvis sker på olika sätt.
Rotbeskärning
Varje år skall unga träd beskäras i rotsystemet, i samband med omplantering. Ibland kan det vara så att nästan all jord har försvunnit och det enda som återstår är rötter och sand. För att få plats med mer jord och för att på en viss nivå hämma växtens tillväxt så måste rötterna beskäras. Den rotboll som återfinns då växten lyfts ur krukan måste först redas ut så att alla rötter kan beskådas tydligt. Alla sugrötter kan beskäras ner till en tredjedel och tjocka pålrötter bör avlägsnas helt och hållet, då dessa endast är till för att trädet skall stå stadigt i väder och vind. Dessa får ändå inte plats i de låga krukorna. Genom att skära ner sugrötterna så kommer det att förgrena sig och nya friska sugrötter kommer att bildas.
Bladbeskärning
Bladverket (eller barrverket) beskärs då mindre blad vill erhållas, och kan beskäras på olika sätt. Rent generellt så kan de flesta bladfällande växter bladbeskäras när det finns tre till fem bladpar. Hur många blad som skall sparas beror på hur stor tillväxt som eftersträvas. Vanligt är att ett par bladpar sparas, men en total avlövning är också möjlig eller endast en del grenar. Denna metod är extra verksam på japanska lönn som med detta får en bättre höstfärg. När det gäller fikus så kan halva bladet eller hela, förutom bladskaftet, klippas bort och de ny bladen blir avsevärt mindre. Avlöva aldrig barrträd! En gren eller kvist helt utan barr dör så lämna alltid åtminstone några par barr.
Grenbeskärning
Att grenbeskära barrväxter är den svåraste biten. Rent generellt så bryter inte barrväxter nya grenar på bar gren, förutom lärk och idegran, vilket gör att dessa bör beskäras med stor eftertanke. Det finns dock avancerade tekniker att få exempelvis tall att bryta på bar gren.
De grenar som skall tas bort kan vara svårt att avgöra för en nybörjare, men några tips kan ge en viss vägledning i rätt riktning. Genom att välja ut de genar som ska behållas, och märka upp dem med exempelvis ett snöre eller en tejpbit, så syns visionen tydligare. Vilken stilform detta träd skall få bör bestämmas redan nu. Tänk på att trädet kan lutas i krukan för att få en viss stilform.
- Börja nedifrån och välj den första grenen.
- Välj även ut den andra grenen som antingen ska andra hållet eller bakåt.
- Fortsätt upp i kronan växelvis till två tredjedelar av höjden, då även grenar som växer framåt kan behållas.
- Red ut kronan med händerna och leta upp småkvistar samt torra partier och klipp bort dessa.
Om det är en barrväxt som beskärs så kan det vara bra att ha i åtanke att skapa en eventuell jin genom att lämna en längre stump kvar. Den kan klippas bort senare om den inte passar in. Är det en bladväxt så finns möjligheten att den bryter grena även på en kort stump, så lämna en längre bit även här. Bladväxter blir oftast vackrare om de beskärs ordentligt, men om en lågt placerad gren behålls så blir stammen oftast tjockare lite snabbare. Denna gren kan tas bort några år senare. Att noggrant planera en bonsai är A och O vid beskärning, och då menas inte bara för tillfället utan flera år framöver.
Rotsystem
Nebari är den övre delen av rotsystemet, det vill säga den del som bör synas hos en bonsai, som ofta glöms bort av odlare. Denna del ska vara lika väl förgrenad som kronan och blir med tiden kraftigare och i och med det allt mer synlig. Dessa rötter ger ett ökat intryck av att trädet är gammalt. Precis som med grenverket så måste dessa formas på ett sådant sätt att inga kraftiga rötter växer fram mot betraktaren utan mot sidorna eller bakåt.
Rotsystemet är en viktig detalj då man väljer växtmaterial, men även då man planterar om en blivande bonsai (potensai = potentiell bonsai). Det kan naturligtvis vara ett problem om en krukväxt är utgångsmaterialet, då trädgårdshandlaren kanske inte tillåter att en studie av rötterna utförs innan köpet. Vid varje omplantering bör rötterna redas ut och sedan formas på ett tillfredsställande sätt.
Trådlindning
Då lindning av trädets grenar eller stam sker så är det för att tvinga trädet till en annan form, inte för att förhindra dess tillväxt. Valet av metalltråd beror helt och hållet på hur smidigt genomförandet ska bli och hur trädet ska framstå då det är lindat. Grovleken på tråden bör väljas så att tråden orkar böja grenen eller stammen, men inte för grov då det oftast får fenomenet att grenen blir lindad runt tråden. Det är vanligt att koppartråd används, men den har en förmåga att sätta sig och kan inte återanvändas, så det handlar då mest om ekonomi. Numer finns det speciell tråd i handeln som består av bruneloxerad aluminiumtråd som kan återanvändas. Den andra fördelen med denna tråd är att den inte syns så väl i trädet då det är lindat.
Stam, grenar och kvistar kan lindas, och tjockleken på tråden bör anpassas efter detta. Hur länge en lindning kan sitta beror på ett antal faktorer, del hur gammal växten är och del på hur kraftig tillväxt den har. Om det visar sig att barken börjar ta skada så skall lindningen omedelbart avlägsnas. Ett tydligt tecken är då barken börjar att bygga över tråden, vilket bör undvikas under alla omständigheter. Tiden kan dock variera från någon månad till sex månader, så ett vakande öga är att föredra.
Potensai
Vad en bonsai egentligen är, råder det delade meningar om. Lyssnar man till vad handeln säger så finns det potensaier (potensiell bonsai) som de ger namnet bonsai. Ser man till själva konstformen och dess stilformar så existerar inte den stilform som ofta förkommer i handeln. Det handlar om de bonsaier som är tillverkade genom att ta en befintlig växt som har fått en relativt tjock stam, med eventuella förgreingar, och stympa den likt en barockbeskärning. De som överlever kommer att förgrena sig strax under bekärningen, och dessa förgreningar beskärs ständigt tills en form som liknar en bonsai erhålls. Tyvärr så döljs oftast denna stympning genom ett fokuser på rotförgrening, den nedre stammen och själva formen. En potensai är väl det namn som denna typ kan räknas till, men, att arbeta fram riktiga bonsaier av dessa växter kräver både skicklighet och tid, det vill säga att lyckas få de avkapade partierna att omslutas av barken och bli en del av stammen.
Mycket ofta kapas en stam av rimlig tjocklek snett av (snittet ska hamna på blivande baksidan) och en högt placerad gren på framsidan lindas upp til ny topp. Efter något/några år syns inte denna skarv längre. En eftersträvad jämn avsmalning uppåt blir resultatet.
Kuriosa
- Bonsai-katter förekom på Internet på bildmanipulerade foton och skapade en stor uppståndelse bland djurvänner samt förorsakade en FBI-utredning och häftig diskussion om att på laglig väg förbjuda dylika osmakliga skämt.
Externa länkar
