Hägg

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Hägg
Prunus padus hägg.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Rosales
Familj: Rosväxter
Rosaceae
Släkte: Plommonsläktet
Prunus
Art: Hägg
P. padus
Vetenskapligt namn
§Prunus padus
Auktor: L.
Dahlia redoute.JPG
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Hägg (Prunus padus) är ett medelstort träd i familjen rosväxter. Det skiljer sig från sina samarter i Sveriges flora genom att blommorna sitter i klase. Blomman är mycket väldoftande, har 30 ståndare och en knöligt rynkig fruktsten. Den blommar samtidigt med lövsprickningen och anger gränsen mellan vår och försommar. Blomningen är ofta så riklig att den blommande häggen i hagar, i skogsbryn, vid stränder och så vidare står lika vit som de nyligen bortsmälta snödrivorna. Denna blomning utvecklas mycket tidigt och snabbt. Det räcker med några få ljumma majnätter och varma dagar för att häggen ska kunna stå i full blom.

Prunus padus flowers.jpg

Häggen är allmän över hela norden såväl på låglandet som i fjällen ända till trädgränsen, någon gång som en låg, nedtryckt buske ännu högre uppe. Dess stenfrukter, "häggbären", som mognar i augusti är svartglänsande, väldigt söta och något sammandragande, slukas med begärlighet av trastar, men torde för människan vara ohälsosamma. Trädets bark och blad har en bittermandelartad lukt, som även ingår i blommornas vällukt. Särskilt barken och fruktstenarna är (alldeles som bittermandeln) rika på det ämne (amygdalin), varur blåsyra och bittermandelolja kunna framställas. Fruktköttets mörka saft användes stundom till att rödfärga vin och likörer. Trädets ved är fin, jämn, tämligen hård och seg och därigenom tjänlig till finare träarbeten.

Innehåll

Systematik

Två underarter erkänns, vanlig hägg (subsp. padus) med kala bladundersidor och nordhägg (subsp. boralis) som har håriga bladundersidor.

Naturmedicin

Avkok på häggbark från unga grenar används inom naturmedicinen mot urinvägsinfektion.

Kuriosa

Häggens blomning och tiden fram till syrenens blomning betraktas av många som vårens höjdpunkt, vilket bland annat föranlett olika lyriska uttryck. I den gamla uppslagsboken Ugglan beskrevs blomningen med: "Några få ljumma majnätter och varma dagar är nog, och liksom genom ett trollslag står häggens svällande och doftande blomsterskrud färdig, frigjord från vinterknopparnas fängsel, ett mästerverk av naturens slösaktiga alstringskraft, ty ingen skönare brudslöja kan den unga Flora ikläda sig vid vårsolens möte."

Det påstås bland de folkloristiska sägnerna i vissa landsdelar att skomakaren satte upp en skylt vid sin affär: "Stängt mellan hägg och syren".

Synonymer

subsp. padus

  • Cerasus cornuta Wall.
  • Cerasus oxypyrena Spach
  • Cerasus padus (L.) Delarbre
  • Cerasus racemosa Gray nom. illeg.
  • Druparia padus Clairv.
  • Padus avium Mill.
  • Padus germanica Borkh. in Roem. nom. illeg.
  • Padus racemosa C.K.Schneid. nom. illeg.
  • Padus vulgaris Borkh. nom. illeg.
  • Prunus borealis Salisb. nom. illeg.
  • Prunus padus var. rubra W.T.Aiton
  • Prunus racemosa Lam. nom. illeg.
  • Prunus regeliana Zabel
  • Prunus salzeri Zdarek

subsp. borealis Nyman

  • Cerasus schuebeleri Orlova
  • Padus avium subsp. petraea (Tausch) Holub
  • Padus avium var. petraea (Tausch) Belozor
  • Padus petraea (Tausch) M.Roem.
  • Padus racemosa subsp. petraea (Tausch) Dostál
  • Prunus padus subsp. borealis Cajander
  • Prunus padus subsp. petraea (Tausch) Domin
  • Prunus petraea Tausch

Externa länkar

Personliga verktyg