Boktryckarkonst
Från Rilpedia
Boktryckarkonst är en teknik att överföra text och bild från en infärgad förhöjd yta med löstagbara typer till papper med hjälp av trycket från en press. Den moderna västerländska boktryckarkonsten uppfanns av Johan Gutenberg c:a 1440.
De äldsta böckerna i det moderna boktryckeriets historia kallas inkunabler. Dessa är vanligen först tryckta med svart text, och därefter har boktryckaren för hand målat röda eller blå anfanger styckvis. Illuminatörer anlitades för illustrationer. Till dessa första böckerna användes typsnittet antikva, som uppfunnits av humanisterna i Florens, eller gotisk stil, s k fraktur.
Innehåll |
Förhistoria
Den äldsta kända rörliga typen kommer från Faistos på Kreta och är daterad till ca 1500 f.Kr. I Japan började man trycka på träblock på 760-talet, vilket så småningom utvecklade tekniken för träsnitt. Tekniken var inlånad från Kina, där olika alster på tyg började tas fram på 200-talet. Från Kina kommer också den första tryckta boken som man känner till, Diamantsutran från 868. Det var i Kina som pappret uppfanns. Uppfinningen bevarades som en statshemlighet tills några pappersmakare som tagits tillfånga av araberna under 700-talet, köpte sig fria mot att de förrådde hemligheten.(Åberg 1977) Träblock passade väl för skrift som baserades på tusentals tecken, men mindre bra för alfabetisk skrift, där typografi innebar en betydande arbetsbesparing. Kilskrift intryckt på lertavlor som sedan brändes, användes i Babylon och Nineve. I Egypten skrev man på papyrus som tillverkades av märgen ur ett gräs som växte vid Nilen. Papyrus blev det gängse skrivmaterialet i medelhavsområdet fram till medeltidens början då pergament, garvad djurhud, alltmer började dominera.
Det europeiska bidraget i teknikutvecklingen var kännedom om pressar för vin- och olivoljetillverkning.
Svenskt tryck
Till Sverige kom boktryckarkonsten 1483 genom klostren, kungahuset och kyrkan, vilka lät anlita boktryckare som tog med sig pressar men troligen lät gjuta och snida typerna här; var det första riktiga tryckeriet fanns vet man inte, men troligen någonstans på Gråmunkeholmen (nuv. Riddarholmen). Vid en brand i Vadstena kloster 1495 fanns där instrument för tryckning och samtidigt fanns ett annat tryckeri i Mariefred. De första böckerna som trycktes var uppbyggelig religiös litteratur. Det mesta trycktes dock utomlands. Vid sekelskiftet 1500 fanns bara en boktryckare i landet, troligen Johann Fabris änka, syster till Bartolomeus Ghotan.
Den första boktryckaren i Sverige var Johann Snell från Rostock, och den andre Bartholomeus Ghotan. Båda dessa herrar återvände till Lübeck men efterlämnade sina tryckerier i Sverige. Johan Snells första trycksak i Sverige blev Dialogus Creaturarum, en fabelsamling för predikanter. Den förste svenskfödde boktryckaren var förmodligen Påfwel Grijs, som var akademiae boktryckare i Uppsala 1510. Den första boken tryckt i Sverige var Dyalogus Creaturarum Moralizatus (Skapelsens sedelärande samtal) tryckt 1483, vilken finns i faksimilåtergivning från 1983.
Källor
- ↑ Meggs, Philip B. A History of Graphic Design. John Wiley & Sons, Inc. 1998. (sid 24) ISBN 0-471-291-98-6
- Lengren, Carl, Kort Berättelse om Boktryckeriets Begynnelse och Fortgång uti Sverige (1740; 1952)
- Åberg, Åke (1977), "Böcker bibliotek läsning : deras historia 1-2 till omkr 1800: Kompendium. Borås, Bibliotekshögskolan.
- Berömda boktryckare 1, Nordqvist, Nils, Sällskapet bokvännerna
- Berömda svenska boktryckare, ibid
