Bardvalar

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Bardvalar
Knölval (Megaptera novaeangliae)
Knölval (Megaptera novaeangliae)
Systematik
Domän: Eukaryoter
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Valar
Cetacea
Underordning: Bardvalar
Vetenskapligt namn
§Mysticeti
Auktor: Flower, 1862
Familjer
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
Barder av en val

Bardvalarna (Mysticeti) består av ungefär 14 arter vilka är de största av de nu levande däggdjuren (en 30-meters blåvalshona beräknas kunna väga 200 ton).

Innehåll

Kännetecken

Ingen vuxen individ i gruppen är mindre än 6 meter. Käkarna är symmetriska. Barderna är en silapparat som har sitt ursprung i förhornade gomlister. I varje käke finns upp till 450 barder. Tänder förekommer bara hos embryo. Däremot är fossil av medlemmar i gruppen kända som hade tänder istället för barder. I motsats till tandvalar har bardvalar blindtarm samt två blåshål och deras fontän liknar därför ett "V".

Föda

Bardvalar livnär sig av dem animaliska beståndsdelar i plankton eller av andra mindre havsdjur som till exempel krill. Några arter äter även fiskar. För att komma åt födan upptar valen stora mängder vatten. Fenvalar har därför en elastisk säck av hud vid underkäken. När munnen är fylld pressar valen vattnet med tungan ut och födan fastnar i barderna som har funktionen av ett filter.

Rätvalar simmar däremot med öppen mun och gråvalen filtrar även bottensediment.

Levnadssätt

Vandringar

Bardvalar lever i alla oceaner och de utför vandringar som är relaterade till årstiden. Under sommaren vistas de i kalla och näringsrika områden nära Arktis eller Antarktis. Utanför dessa områden upptar de bara mindre mängder av föda och fastar över flera månader. Under hösten vandrar de till värmare regioner där de föder sina ungar. Gråvalen är däggdjuret som utför de längsta vandringarna.

Hopp

Trots arternas väldiga vikt har de förmåga att hoppa så att stora delar av kroppen eller till och med hela kroppen hamnar i luften. Särskild känt för detta beteende är knölvalen men även andra bardvalar hoppar. Varför de hoppar är inte utredd.

Läten

Det saknas vetenskapliga bevis om bardvalar liksom tandvalar kan använda ekolokalisering för att hitta sin föda. Å andra sidan kan de utstöta höga läten i infraljud. För de största arterna i gruppen kan dessa läten registreras i 100 km avstånd. En enskild variant är knölvalens sånger med komplexa ljudsekvenser som även ändras med tiden. Det antas att dessa sånger tillhör valens parningslek.

Systematik

Underordningen delas vanligen i fyra familjer:

  • Rätvalar (Balaenidae), har inga rännor på huvudets undersida, är upp till 16 meter lång.
  • Dvärgrätvalar (Neobalaenidae), räknas ibland till den förstnämnda gruppen, är inte lika utforskad som andra bardvalar, består bara av en art.
  • Gråvalar (Eschrichtiidae), består likaså bara av en art.
  • Fenvalar (Balaenopteridae), har rännor på huvudets undersida och ibland även på buken, huvudet är i jämförelse till den övriga kroppen mindre än hos rätvalar, har alltid en ryggfena (vissa arter i de förstnämnda grupperna saknar ryggfena), i familjen finns de största valarna.

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 15 oktober 2008.

Externa länkar

Personliga verktyg