Bålgeting
Från Rilpedia
| ?Bålgeting | |
|---|---|
 Bålgeting, hona
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Leddjur Arthropoda |
| Klass: | Insekter Insecta |
| Ordning: | Steklar Hymenoptera |
| Underordning: | Midjesteklar Apocrita |
| Överfamilj: | Getingar Vespoidea |
| Familj: | Vespidae |
| Släkte: | Vespa Vespa |
| Art: | Bålgeting V. crabro |
|
|
|
| §Vespa crabro Auktor: Linné, 1761 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Bålgetingen (Vespa crabro) är den största samhällsbyggande getingen i Sverige. Bålgetingen är landskapsinsekt för Småland. Namnet kan härledas från ett dialektalt bål, som betyder mycket stor, kraftig. [1] (Jämför bålen, människans största kroppsdel.)
I Finlands svenskbygder kallas bålgetingen båling. [1]
Innehåll |
Kännetecken
Drottningen kan bli uppåt 3,5 centimeter lång, men övriga bålgetingar är något mindre. Mellankroppen är brunröd och bakkroppen har brunröd teckning på gul botten. Huvudet är brunrött med gul teckning.
Utbredning
Bålgetingen förekommer i större delen av Europa och finns så långt öster ut som till västra Mongoliet. Den har minskat i antal under senare årtionden, på grund av att dess miljöer, gamla skogar, har förstörts.
Status
Trots att bålgetingen är hotad, främst på grund av bristen på lämpliga boträd, är den fortfarande ganska vanlig i södra Sverige.[2] År 2000 avskrevs den från rödlistan på hotade djur i Sverige. Trots förekomsten i Sverige har bålgetingen som art gått tillbaka i hela Nordeuropa, och den är akut hotad i Finland.[3] I Norge trodde man att den var utdöd, då den inte hade sett den sedan 1911, men den observerades åter år 2007[4]. Man spekulerar i huruvida återetableringen kan bero på klimatförändringar.
Levnadssätt
Bålgetingen är en rovinsekt och äter bland annat vanliga getingar och andra leddjur. Men den äter också trädsav och fruktsaft. Bålgetingen har skarpa klor på benen, stora vassa käkar och en lång gadd.[källa behövs]Bålgetingen är en känd fiende till honungsbiet och dödar bin samt tar deras larver och honung till föda.
Boplats
Bålgetingar bygger runda bon[2] som kan vara stort som ett människohuvud.[5] Det tillverkas av söndertuggade träfibrer, som bålgetingdrottningen blandar med sin saliv. Boet placeras gärna i ihåliga träd men även under tak och i fågelholkar.[2] Det händer även att boet byggs inomhus.[5]
Övervintring
Det är bara drottningen som övervintrar.[2]. I maj träder de övervintrande drottningarna fram och bygger för varje år ett nytt bo. Efter första kullen arbetsgetingar (sterila honor) kan den redan föregående år befruktade drottningen helt ägna sig åt äggläggning [3].
Bålgetingen och människan
Bålgetingen anses vara den lugnaste av alla getingar. Sticket kan vara farligt,[5] men eftersom den är ganska svårretad attackerar den sällan människor.[2]
Källor
- ↑ 1,0 1,1 Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1867/Malmö 1962, s 70 [1]
- ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 Bonniers Stora Lexikon, På CD-rom, 2000
- ↑ 3,0 3,1 Bålgeting - Sveriges Entomologiska Förening
- ↑ ”Nye funn av «utdødd» veps” (på Norska). Aftenposten. 2007-12-03. http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/article2133356.ece.
- ↑ 5,0 5,1 5,2 Bra Böckers lexikon, 1985, tredje upplagan.
- Animal planet (TV-kanal)
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Bålgeting
- Bålgetingar: Fredliga Giganter!
