Från Rilpedia

Axel Rubbestad (före 1943 Hansson), född 2 oktober 1888 på gården Rubbestad söder om Ödeborg, död 6 augusti 1961 på gården Vrine i samma församling, var en svensk politiker och ledande företrädare för Bondeförbundet som bidrog till att tillfälligt begränsa expansionen av arbetsmarknadspolitiken ^[1] och var en symbol för sparsamhet med offentliga medel.

Gift 1914 med Augusta Johansson med vilken han fick 13 barn: Erik, Elsa, Valter, Torsten, Bertil, Ingeborg, Gerhard, Anna, Cecilia, Vera, Georg, Einar samt Margit.

1933 valdes Hansson i Rubbestad in som ledamot av riksdagens andra kammare, en plats han kom att inneha till 1959.

Han krävde där att Vilhelm Moberg skulle sättas i fängelse, för angivet skandalösa formuleringar i boken Utvandrarna. ^[2]

I Per-Albin Hanssons samlingsregering under andra världskriget var Rubbestad 1943-45 till konsultativt statsråd, 1943-44 med ansvar för civilförsvaret och 1944-45 med ansvar för bränsleförsörjningsfrågor.

När strandskyddslagen 1951 klubbades igenom i riksdagen var Axel Rubbestad den ende riksdagsman som framförde invändningar mot, den däri inskrivna, allemansrätten. ^[3]

Idag finns över 200 stycken "Rubbestadare" spridda över världen med majoriteten av dem i Sverige, alla ättlingar till Axel Rubbestad som släkten själv ser som sin "grundare".

Källor

1. ↑ The Labour Market Policy – Rehn or Rubbestad av E Wadensjö (2001)
2. ↑ Om religionsfrihet
3. ↑ Wiktorsson, Gunnar: Den grundlagsskyddade myten: om allemansrättens lansering i Sverige, City Univ. Press, Stockholm 1996 (swe). ISBN 91-7562-084-7 (korr.). Libris 7648016. 

Företrädare: Förste innehavaren	Sveriges civilförsvarsminister 1943-1944	Efterträdare: Tage Erlander
Företrädare: Fritiof Domö	Sveriges bränsleminister 1944-1945	Efterträdare: John Ericsson i Kinna