Politiker

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Svensk politiker)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Politiker är en person som sysslar med politik, det vill säga offentlig maktutövning genom åsiktsbildning och/eller beslut. Ordet kan härledas från gammalgrekiskans πολιτεια (politeía), πόλις (pólis), som betyder stadsförvaltning, stadsstat, statsform eller "det som rör staten".

Som politiker kan räknas den som innehar eller söker ett uppdrag som beslutsfattare inom statsmakten, oavsett om makten erhållits genom val, utnämning, valfusk, statskupp eller arvsrätt. Medlemmar och aktiva i politiska partier och fackföreningar samt i intresseorganisationer som försöker påverka samhällsutvecklingen och politiska beslut kan också räknas som politiker, liksom politiska aktivister. Däremot räknas sällan personer som arbetar för tankesmedjor och PR-byråer eller som ledarskribenter och lobbyinger som politiker, trots att de i många fall arbetar yrkesmässigt med åsiktsbildning och påverkan av beslutsprocesser.

I sin bredaste bemärkelse kan politiker även användas om den som använder en politisk metod eller process för att påverka och/eller utöva makt i exempelvis en familj, ett företag eller annan organisation. Beroende på sammanhang kan det ske med en raljerande underton, se politikerförakt.


Sverige

Administrativa nivåer

Politiker är i Sverige verksamma på tre administrativa nivåer:

En fjärde nivå, regionen, diskuteras i den utredning som Mats Svegfors och Ansvarskommittén lade fram 2007, och skulle kunna placeras in som ersättare till en eller flera sekundärkommuner eller som en tertiärkommun. I dagsläget finns en försöksverksamhet där riksdagen beslutat att överföra ansvaret för regional utveckling i Skåne och Västa Götaland från staten (i form av respektive läns länsstyrelse) till Skåne läns landsting och Västra Götalands läns landsting. De båda bildar därigenom Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Formellt väljs regionernas politiker till landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen, men i dagligt tal benämns de beslutande organen som regionfullmäktige, regionstyrelse, regionnämnd, regionberedning med mera. Det är därför även möjligt att tala om regionpolitiker.

Benämningen regionpolitiker är dock oklar i sin innebörd, då verksamheten i Skåne och Västra Götaland är en (mer eller mindre permanent) försöksverksamhet och det finns andra former av regionbildningar i Sverige. Exempel på det är Östsam och Region Värmland, två regionförbund där respektive läns landsting och kommuner gått samman för att samverka i utvecklingsfrågor. Regionförbunden träder inte in som en ny administrativ nivå och dess politiska ledning väljs i indirekta val av förbundsmedlemmarna. Likafullt kallar Östsam sitt högsta beslutande organ för regionfullmäktige och Region Värmlands främsta företrädare kallas regionråd (jämför kommunal- eller landstingsråd).

Yrkespolitiker och fritidspolitiker

Det går att kategorisera politiker i två fack, yrkespolitiker och fritidspolitiker.

Yrkespolitiker har politik som sin huvudsakliga sysselsättning och får då också sin försörjning från sitt politiska uppdrag eller arbete. Bland valda yrkespolitiker finns exempelvis ministrar, riksdagsledamöter, landstingsråd och kommunalråd. Till yrkespolitiker räknar man ofta också så kallade politiska tjänstemän - personer som inte är valda men som är politiskt tillsatta tjänstemän i en offentlig förvaltning och som driver politiska mandat, till exempel statssekreterare och olika typer av politisk sekreterare. Till yrkespolitiker kan också räknas partifunktionärer som är anställda tjänstemän i en partiorganisation.

Inom kommunal- och landstingskommunal verksamhet är de allra flesta politikerna så kallade fritidspolitiker. En fritidspolitiker har sin huvudsakliga sysselsättning utanför politiken och sköter följaktligen de politiska uppdragen på sin fritid. Exempel på fritidspolitiska uppdrag är ledamot av kommunfullmäktige eller ledamot av en kommunal nämnd. Liksom för yrkespolitikern bör man särskilja mellan valda förtroendemän, genom allmänna val och fullmäktigebeslut och övriga politiker såsom lokala klubb- och föreningsordförande et cetera som väljs av sina medlemmar.



Personliga verktyg