Från Rilpedia

Arresteringsorder innebär att en domstol, domare, åklagare eller högre polisbefäl har meddelat ett beslut som innebär att polis ska frihetsberöva en viss person. Begreppet förekommer inte i Sverige, men det motsvaras där av beslut om häktning eller anhållande.

Av särskild vikt är arresteringsordern i anglosaxiska rättsordningar på grund av den gamla regeln om habeas corpus. Där ha möjligheterna till rättsprövning av en arrestering i Common law enligt principen om habeas corpus fått till följd att det kan utfärdas en warrant for arrest. Försåvitt inte en misstänkt person kan gripas på bar gärning är det ofta så, att polis då först måste utverka en arresteringsorder för att kunna gripa en misstänkt brottsling.

Europeisk arresteringsorder innebär att misstänkt för brott skall lämnas ut mellan länder i EU, utan att domstol i det land där arresterandet verkställs har rätt att pröva frågan om ansvar för brottet eller ens bärigheten i den utredning som dittills förebringats.