Humlepälsbi
Från Rilpedia
| ?Humlepälsbi Status i Sverige: Akut hotad[1] |
|
|---|---|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Leddjur Anthropoda |
| Understam: | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass: | Insekter Insecta |
| Ordning: | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj: | Bin Apoidea |
| Familj: | Långtungebin Apidae |
| Släkte: | Pälsbin Anthophora |
| Art: | Humlepälsbi A. plagiata |
|
|
|
| §Anthophora plagiata Auktor: Illiger, 1806 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Humlepälsbi (Anthophora plagiata) är en art i insektsordningen steklar som tillhör överfamiljen bin och släktet pälsbin.
Innehåll |
Kännetecken
Humlepälsbiet påminner som dess trivialnamn antyder till utseendet ganska mycket om en humla, genom sin robusta kroppsbyggnad och korta, täta behåring. Kroppslängden är 12 till 15 millimeter.
Hos honorna finns två varianter på färgen på kroppens behåring. En variant har svar behåring på hela kroppen, utom på de tre sista bakkroppssegmentens ovansida som är rödaktig. Ibland, men det är sällsynt, kan hela bakkroppen vara röd. Detta är den variant som finns i Sverige. Längre söderut i Europa finns förutom den nyss nämnda färgvarianten ytterligare en som har ljusbrun behåring över hela kroppen.
Hos hanarna är behåring på kroppen ljusbrun, med undantag för ovansidan på bakkroppens fyra sista segment, som är svartaktig. Det har hittats hanar med helt svart behåring, så kallad melanism, men detta är sällsynt. Ett annat kännetecken för hanen är att den för många pälsbin karaktäriska vita teckningen på huvudet nästan helt är begränsad till munskölden och överläppen.
Utbredning
Humlepälsbiet finns i södra och mellersta Europa. Det har också hittats i Danmark och i Sverige, från Skåne till Värmland och på Öland.
Status
I Sverige är humlepälsbiet klassat som akut hotad. Under 1900-talet har arten minskat starkt och det är troligt att den har försvunnit från stora delar av sitt tidigare utbredningsområde. De största hoten mot arten är dess individfattiga populationer, eftersom det gör den känslig för tillfälliga störningar som ogynnsamt väder och för sjukdomar och parasiter, samt bristen på lämpliga boplatser. Själva byggandet av boet tar också ganska lång tid, något som gör att humlepälsbiet har en relativt långsam fortplantningstakt och därför inte så snabbt hämtar sig efter en nedgång. Även i Danmark och Tyskland har humlepälsbiet minskat starkt.
Levnadssätt
Humlepälsbiet bygger bo på soliga sluttningar med lerhaltig jord i närheten av vatten. Den kan också bygga bo i husväggar av soltorkat tegel eller i fogarna på stenmurar om dessa är fogade med lera. Det är honan som bygger boet, som består av en bogång på minst 5 centimeter med ett par utvidgade kammare med celler för äggläggning. Den bortgrävda leran forslas i små klumpar till boets öppning och avsätts där så att det bildas ett skorstenslikt rör. Detta kan när boet är färdigställt vara 3 till 5 centimeter långt. Efter färdigställandet av boet ger sig honan ut för att samla ihop pollen och nektar att fylla cellerna med. Detta samlas in från många olika växter, som till exempel vallört, vresros, gullrips, käringtand och puktörne. När cellerna väl är fyllda med pollen och nektar lägger honan ett ägg i varje och försluter sedan boet. Som andra steklar har denna art fullständig förvandling och hela utvecklingen från ägg till imago sker i boet. Flygtiden är från slutet av maj till slutet av juli för honorna. För hanarna börjar flygtiden oftast något tidigare, men de har ett kortare liv som imago och flyger bara fram till slutet av juni.
Referenser
- ↑ Artdatabankens faktablad om Humlepälsbi Läst 20 februari 2009.
