Antarktisk pälssäl

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Antarktisk pälssäl
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
ungdjur
ungdjur
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Rovdjur
Carnivora
Familj: Öronsälar
Otariidae
Släkte: Arctocephalus
Art: Antarktisk pälssäl
A. gazella
Vetenskapligt namn
§Arctocephalus gazella
Auktor: Peters, 1875
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Antarktisk pälssäl (Arctocephalus gazella) är en sälart i familjen öronsälar.

Innehåll

Utseende

Hannar blir 190 centimeter lång och honor 130 centimeter. Vikten ligger vid 150 respektive 50 kilogram. Pälsen är gråbrun. Hannar har dessutom en svart man med många gråa och vita hår inblandade.

Levnadsområde

Denna art lever på öarna runt Antarktis. De största kolonierna finns på Sydgeorgien. Vanligtvis lever antarktiska pälssälar skilt från kergueliska pälssälar; bara på Marion Island och Crozetöarna finns gemensamma kolonier.

Vandrande antarktiska pälssälar träffar man även på Prins Edwardöarna och Eldslandet men där finns inga kolonier.

Bestånd

Vid slutet av 1700-talet fanns det många miljoner antarktiska pälssälar. Sen började den stora säljakten. Bara under sommaren 1800/1801 dödade man på Sydgeorgien 112 000 djur. När en ö var tömd fortsatte man på nästa ö. På Sydshetlandsöarna, som upptäcktes först 1819, tog det bara två år tills alla 400 000 pälssälar var slaktade. Ungefär 1830 betraktade man arten som utdöd, men på avsides belägna områden överlevde några individer. Vid början av 1900-talet fanns det en ny koloni på Sydgeorgien med några hundra individer. Efter skyddsåtgärder som förbjöd jakt ökade beståndet på ön till cirka 1,6 miljoner sälar.

Källor

Noter

  1. Seal Specialist Group 1996. Arctocephalus gazella. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061011.
Personliga verktyg