Saab 37 Viggen
Från Rilpedia
JA 37 Viggen |
|
Saab 37 Viggen | |
---|---|
Beskrivning | |
Typ | Jakt/attack/spaningsflygplan |
Besättning | 1 eller 2 |
Första flygning | februari 08, 1967 |
I aktiv tjänst | 1972 - 2005 |
Versioner | AJ 37, SK 37, SH 37, SF 37, JA 37 |
Tillverkare | Saab AB, Sverige |
Data | |
Längd | 16,4 m |
Spännvidd | 10,6 m |
Höjd | 6 m |
Vingyta | 46 m² |
Tomvikt | 9,5-12,2 ton |
Max startvikt | 20 ton |
Motor | Volvo Flygmotor, RM 8B/RM 8A |
Dragkraft | 13 125 kp |
Prestanda | |
Max hastighet | Mach 2,1 |
Räckvidd med max bränsle | 2000 km |
Transporträckvidd | 2250 km |
Max flyghöjd | 18000 m |
Lastförmåga | |
Lastförmåga | 10,5 |
Beväpning | |
Kanoner / kulsprutor | 30 mm Oerlikon KCA akan |
Bomber | 120 kg sprängbomb m/71, bombkapsel m/90 Mjölner |
Robotar | Rb 04, Rb 05, Rb 15, Rb 24, Rb 28, Rb 71, Rb 74, Rb 75, Rb 99 |
Raketer | 135 mm attackraket M70 |
Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort. |
Saab 37 Viggen var ett stridsflygplan utvecklat och framtaget av Saab AB. Prototypen flög första gången 8 februari 1967 klockan 10.57, med Saabs chefprovflygare Erik Dahlström vid spakarna. Flygturen tog 43 minuter.[1] De första planen levererades till förband 1971. Sista flygningen skedde vid en avslutningsceremoni med två flygplan från F 21 Luleå 25 november 2005.
Viggen var ett deltavingat plan med canardvinge, som tillsammans med reverseringssystemet (möjlighet att vända motorns dragkraft framåt) bidrog till att både start- och landningssträcka kunde hållas under 500 meter, vilket var ett krav för att kunna utnyttja det svenska vägbassystemet. Inom svenska flygvapnet klassificerades attackversionen som "medeltung attack".
Innehåll |
Utveckling
Viggensystemet togs ur operativ tjänst i flygvapnet den 25 november 2005. Totalt levererades 149 stycken JA 37 till Flygvapnet. Totalt AJS-modifierades 86 Viggen, varav 48 stycken AJ 37, 25 stycken SH 37 och 13 stycken SF 37, vilket gav utökad jakt- och/eller attackkapacitet. Dessutom modifierades några SK 37 till en version för telekrigföring, benämnda SK 37E. Slutligen genomgick ett antal JA 37 modifiering (JA 37D) med bland annat förbättrad avionik. Dessa flygplan hade mycket gemensamt med Gripen och stridsförmågan blev avsevärt förhöjd. Viggen kunde också, likt sin föregångare J 35 Draken, stridsledas genom att textmeddelanden från stridsledningen i luftförsvarscentraler och radargruppcentraler presenterades för föraren via en styrdatalänk. Detta möjliggjorde effektiv stridsledning av flygplanet även i kraftigt telestörda miljöer och minskade behovet att använda planets egen radar för att spana efter mål, detta var en av de stora fördelarna med STRIL 60 systemet.
Alla försök att sälja exportanpassade Viggen-versioner utanför Sverige misslyckades, varför Viggen endast användes av Sverige. Försäljning av stridsflygplan involverar många fler parametrar än flygplanens egenskaper (t.ex. politisk situation, exportrestriktioner och motköpserbjudanden) och Viggen kom till korta på vissa av dessa.
Versioner
Viggen tillverkades i fem versioner. I konstruktionsordning var de:
AJ 37
Den första versionen av Saab 37 Viggen var attackversionen AJ 37 som hade en sekundär jaktkapacitet. Det första planet levererades till Flygvapnet i juli 1971 och 1973 togs den i förbandstjänst vid F 7 Såtenäs. Dessutom användes AJ 37 vid F 6 Karlsborg, F 10 Ängelholm och F 15 Söderhamn. Ett antal modifierades till AJS 37.
SK 37
SK 37 var ett utbildningsflygplan för typinflygning med piloter som senare skulle flyga andra varianter av flygplan 37 Viggen.
Flygplanet är i stort sett en AJ 37 som modifierats med högre fena och en extra förarplats bakom den ordinarie förarplatsen. Modifieringarna av flygplanet förde med sig att radarns elektronikutrustning inte fick plats samt att det bakre förarplatsen, som var placerat något högre än det främre förändrade flygplanets aerodynamik. För att lösa dessa problem gjordes stjärtfenan högre än på andra versioner.
F 7 Såtenäs erhöll som första flottilj planet i juni 1972 för att användas vid utbildning av piloter till tre divisioner AJ 37.
Ett antal SK 37 modifierade senare till SK 37E för elektronisk krigföring.
SH 37
SH 37 Viggen är ett spanings- och havsövervakningsflygplan baserat på Saab 37 Viggen, flygplanet är i första hand avsett till havsövervakning.
Prototypen till SH 37 flög första gången december 1973 och serieleverans till Flygvapnet inleddes 1975. Grundkonstruktionen av SH 37 är baserad på AJ 37. Skillnaderna mellan flygplanen ligger i första hand på radarsystemets utformning samt att SH 37 har möjlighet att bära fotokapslar.
F 13 Norrköping var den första flottilj som erhöll SH 37 då en division sattes upp där hösten 1976. Senare har ytterligare två spaningsdivisioner satts upp.
SF 37
SF 37 Viggen, var ett fotospaningsflygplan baserat på Saab 37 Viggen. Prototypen till SF 37 flög första gången 21 maj 1973. Grundkonstruktion är samma som för AJ 37, men skiljer sig exteriört åt i nospartiet, där flygplanets fasta kameror sitter monterade. Kamerautrustningen består av sju kameror som kan fotografera både i dagsljus och mörker. SF 37 utvecklades för att ersätta S 35E Draken och är ett renodlat fotospaningsflygplan.
JA 37
JA 37 Viggen är ett svenskt medeltungt jaktflygplan med sekundär roll som attackflygplan. Skillnaderna mellan JA 37 och de övriga Viggenflygplanen är stora. Planet försågs med den större och kraftigare RM 8B, radarn byttes ut mot Ericssons PS-46/A, som bygger på puls-dopplerprincipen. Vid jakt sänder radarn ut en målbelysningssignal som används av radarroboten Rb 71 Skyflash. JA 37 är den enda av Viggenvarianterna som har fast beväpning, med automatkanon. Kanonen är en Oerlikon KCA, en revolverkanon med 30 mm-kaliber. Elektroniken i JA 37 är helt annorlunda jämförd med övriga Viggenvarianter.
Serieleverans av flygplanet inleddes till 25 juni 1980 F 13 Norrköping.
Provverksamhet
Två plan av typen SK 37E (37809, 37813), användes till 26 juni, 2007 av FMV på VoVC (FC) vid Malmen i Linköping. De användes bland annat för att träna elektronisk krigföring mot Gripen.
Tekniska data
JA 37 | AJ 37 | |
---|---|---|
Spännvidd | 10,6 m | 10,6 m |
Längd | 16,4 m | 16,2 m |
Höjd | 5,6 m | 5,6 m |
Tomvikt | 9,6 ton | 9,5 ton |
Max startvikt | 18,6 ton | 18 ton |
Maxfart | Mach 2 | Mach 2 |
Dragkraft | 13 125 kp/125 kN | 11 790 kp/117,6 kN |
Motor | Volvo Flygmotor, RM8B | RM8A |
|
||
Vapen | Fast AKAN, jaktrobotar, attackraketer | Externa AKAN, attackrobotar, bomber, attackraketer, jaktrobotar |
Saab varianter i tillverkningsföljd
- 37-1 prototypflygplan AJ 37, utställd på Flygvapenmuseum
- 37-2 prototyp till AJ 37, senare provflygplan för JA 37
- 37-3 prototyp, senare provflygplan för JA 37
- 37-4 prototyp, totalhaveri 7 maj 1969
- 37-5 prototyp,
- 37-6 prototyp, senare provflygplan för JA 37, totalhaveri 27 augusti 1975
- 37-7 prototyp, senare provflygplan för JA 37
- 37800 provflygplan för SK 37, utställd på Flygvapenmuseum
- 37900 provflygplan för SH 37, ombyggd AJ 37, 37003
- 37950 provflygplan för SF 37
- 37-8 prototyp för JA 37, totalhaveri 22 augusti 1978
- 37301 förserie-exemplar av JA 37
Se även
Källor
- ↑ Panorama 67 - en bokfilm, red. Per-Erik Lindorm, utgiven av Bonniers Folkbibliotek, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1967 s. 74