Österrikes statsskick
Från Rilpedia
| Österrikes politiska system |
|
Här ges en kort översikt över Österrikes politiska system. För vidare information se huvudartiklarna.
Innehåll |
Österrikes författning
Österrikes författning är en samling av ett stort antal lagar med ställning som författningslagar. Kärnan utgörs av grundlagen (österr. Bundes-Verfassungsgesetz) från 1920 i 1929 års version. Därutöver finns det omkring 400 lagar och statsfördrag som helt eller delvis åtnjuter författningsrang vilket gör Österrikes författning svåröverskådlig.
Österrikes parlament
Österrikes parlament som är den lagstiftande makten på federal nivå består av två självständiga parlamentskammare. Nationalrådet (österr. Nationalrat) är folkrepresentationen och väljs direkt medan förbundsrådet (österr. Bundesrat) representerar delstaterna och väljs av lantdagen.
Nationalrådet
Nationalrådet har 183 folkvalda ledamöter som väljs i allmänna, lika och direkta val. Nationalrådets huvuduppgifter är lagstiftning, medverkan i verkställandet och kontroll av regering och administration.
Förbundsrådet
Förbundsrådet har 62 ledamöter som väljs av lantdagarna i relation till deras politiska sammansättning. Antal ledamöter per delstat är mellan 3 och 12 beroende på delstaternas invånarantal. Förbundsrådets huvuduppgifter är medverkan i lagstiftning och kontroll av regering och administration, men dess makt är tämligen begränsad eftersom den saknar beslutsrätt inom lagstiftningen och sanktionsmöjligheter gentemot regering och administration.
Revisionsverket
Österrikes revisionsverk (ty. Rechnungshof) är en myndighet under nationalrådet med uppgiften att granska statens, delstaternas och kommunernas finanser.
Ombudsmän
I Österrike finns det tre ombudsmän (österr. Volksanwalt). Ämbetet som har de svenska justitieombudsmännen som förebild skapades 1977 på prov. 1981 stadfästes ämbetet genom författningslag.
Förbundspresident
Förbundspresidenten (ty. Bundespräsident) är Österrikes statsöverhuvud. Han väljs direkt av folket för en ämbetsperiod på sex år och kan omväljas en gång. Förbundspresidentens uppgifter är i första hand representativa. Ändock har han vissa politiska kompetenser såsom utnämningen av regeringen m m.
Österrikes regering
Österrikes regering (ty. Bundesregierung) är den högsta verkställande myndigheten. Den består av förbundskanslern, vicekanslern och ministrarna. Regeringen är ett kollegium, där förbundskanslern som regeringens ordförande är primus inter pares (d v s den förste bland lika).
Förbundskansler
Förbundskanslern (ty. Bundeskanzler) är ordförande i Österrikes regering. Han utses av förbundspresidenten. Han kan även entledigas av förbundspresidenten. Efter ett misstroendevotum mot honom i nationalrådet måste han entledigas.
Minister
Ministrarna (ty. Bundesminister) är medlemmar i Österrikes regering. De utses av förbundspresidenten på förslag av förbundskanslern. De kan även entledigas av förbundpresidenten på förslag av förbundskanslern. Efter ett misstroendevotum i nationalrådet måste de entledigas.
Delstater i Österrike
Österrike är en förbundsstat som består av nio delstater (ty. Bundesland). Delstaternas politiska system bestäms av delstatsförfattningarna. Delstaterna har lagstiftande församlingar (lantdag) och verkställande organ (delstatsregeringen). Delstaterna är indelade i distrikt och kommuner.
Lantdag
Lantdag (ty. Landtag) är ett delstatsparlament i Österrike. Lantdagen väljs enligt samma principer som nationalrådet. Mandatperioden är 6 år i Oberösterreich annars 5 år.
Delstatsregering
Delstatsregeringen (ty. Landesregierung) är delstatens högsta verkställande myndighet. Den består av regeringschefen (österr. Landeshauptmann) och ministrarna (österr. Landesrat). I Wien är kommunstyrelsen (ty. Stadtsenat) samtidigt delstatsregering.
Distrikt
I Österrike är distriktet (österr. politischer Bezirk) statsförvaltningens och delstatsförvaltningens lägsta, d v s lokala förvaltningsenhet och underställt delstatsregeringen.
Kommun
Direkt demokrati i Österrike
I Österrike finns det två direktdemokratiska institut på federal nivå: folkomröstning och folkinitiativ. I vissa delstater finns det dessutom referendumsinitiativrätten.
Folkomröstning
I Österrike finns det två typer av folkomröstningar på federal nivå, beslutande folkomröstning (österr. Volksabstimmung) som kan vara obligatorisk eller fakultativ och konsultativ folkomröstning (österr. Volksbefragung). Om fakultativa beslutande folkomröstningar och konsultativa folkomröstningar beslutar nationalrådet. Dessutom finns folkomröstningsinstitutet även i de flesta delstatsförfattningar.
Folkinitiativ
Folkinitiativ (österr. Volksbegehren) ger medborgarna möjlighet att väcka ett laginitiativ i parlamentet.
