Årsunda kyrka

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Årsunda kyrka är en kyrkobyggnad i Årsunda, Årsunda socken och församling i Gästrikland. Den ligger 1 mil söder om Sandviken och tillhör Uppsala stift.

Innehåll

Kyrkobyggnaden

Årsunda kyrka är belägen på en rullstensås. Kyrkan består av rektangulärt långhus med utbyggd sakristia i öster och västtorn. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. I den östra delen av långhuset återstår en medeltida salskyrka tämligen intakt. Kyrkans exteriör präglas av den radikala ombyggnaden på 1770-talet. De vitputsade murarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Sydportalen har något utskjutande omfattning och ett runt fönster ovanför. Såväl långhus som sakristia har valmade sadeltak med plåttäckning. Tornet kröns av plåtslagen huv och lanternin. I kyrkans inre dominerar senmedeltiden. Det förnämliga, senmedeltida altarskåpet har brukats kontinuerligt från dess förskaffande.

Historik

Årsunda kyrka en av Gästriklands bäst bevarade medeltidskyrkor med anor från 1200-talet. Salskyrkan välvdes under 1400-talets senare del eller 1500-talets början och försågs med kalkmålningar. Åren 1768-1774 tillbyggdes långhuset med en valvtravé och torn i väster; på långhusets östsida tillfogades en ny sakristia. Det medeltida kyrkorummets homogenitet är i huvudsak resultat av en omfattande restaurering 1925.

Inventarier

Bland inventarierna märks:

Orglar

Cahmanorgeln

  • 1789 inköps kyrkans första kända orgelverk för 222 riksdaler från Ovansjö församling. Orgeln, ett manualverk med kort oktav, byggdes 1714 av Johan Niclas Cahman, Stockholm, för Ovansjö kyrka. Fasaden ljudande utom i de övre mellanfälten. Instrumentet sätts upp på "soldatskulln" i Årsunda kyrka av orgelbyggaren Jonas Ekengren (1736-1793), Stockholm.
  • 1837 sker en ombyggnad av Lars Niclas Nordqvist (1808-1877), Alfta, son till orgelbyggaren Eric Nordqvist i Nora, (f. 1769) hos vilken han sannolikt lärt sig yrket. Han ersatte den ursprungliga väderlådan med en ny innehållande full oktav och tonomfånget C - f³. Ny utvidgad manualklaviatur och trakturmekanik insattes. Det skedde också en omdisponering av stämmorna; bl.a. togs Sesquialtera II och Scharf III bort och i stället insattes Gedact 8' B och Fugara 8' D. Lars Niclas flyttade också ned alla pipor ½ tonsteg, kompletterade stämmorna till fullt manualomfång och utförde en viss omintonering.
  • 1847 rengörs orgeln av organisten och orgelbyggaren Pehr Hedström (1917-1876), Lagga. Sannolikt flyttades nu 1837 års Fugara upp ett halvt tonsteg.
  • 1924: Orgeln monteras ned och magasineras i ett tornrum.

P. Furtwängler & Hammers orgel

  • 1924: Bakom cahmanfasaden bygger firma P. Furtwängler & Hammer, Hannover, en ny 14-stämmig pneumatisk orgel. En omintonering utförs av Bröderna Moberg, Sandviken.

Disposition:

Huvudverk I Svällverk II Pedalverk Koppel
Principal 8’ Rörflöjt 8’ Subbas 16’ II/I
Gedackt 8’ Salicional 8’ Gedackt 8’ (transm.) 16’ II/I
Oktava 4’ Principal 4’ Oktava 4’ (transm.) 4’ II/I
Kvinta 2 2/3’ Flûte octaviante 4’ 4’ II/II
Oktava 2’ Gemshornskvint 2 2/3’ 16’ II/II
Cornett IV-V ch. Ters 1 3/5’ I/P
Oboe 8’ II/P
Tremulant
Crescendosvällare

Cahmanorgeln

  • 1930-1934: Den gamla mekaniska verket inventeras av fil. lic. Bertil Wester, Stockholm, och låter orgelbyggare J. A. Johnsson, Duvbo, provisoriskt sätta upp väderlåda, spelmekanik och bälgverk med tre spelbara stämmor i tornrummet.
  • 1978-1980: Det gamla orgelverket återuppsätts på läktaren bakom den ursprungliga fasaden och restaureras av firma A. Magnussons orgelbyggeri, Mölnlycke.

Disposition:

Manual C-f³ Pedal C-g°
Borduna 16 fot (f.d. Quintadena 16 fot, 1714, ändrad 1837) bihängd
Principal 8 fot (fasad) (1714)
Flagfleute 8 fot (1714)
Gedact 8 fot, B (C-c#°) (1837)
Fugara 8 fot, D (d-f³) (1837)
Octava 4 fot (äldre än 1814)
Decima 4 fot (1714)
Quinta 3 fot (eg. 2 2/3') (1714)
Octava 2 fot (1714)
Trompet 8 fot (1714)

Kororgeln

1984: Firma Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad, installerar en kororgel med mekaniska slejflådor. Fasaden ritad av orgelkonsult Carl-Gustaf Lewenhaupt.

Disposition:

Huvudverk C-g³ Bröstverk C-g³ Pedal C-f¹ Koppel
Rörflöjt 8’ Gedackt 8' Subbas 16’ I/P
Principal 4' Rörflöjt 4' Gedackt 8' II/P
Gedacktflöjt 4’ Flageolett 2' II/I
Oktava 2’ Sifflöjt 1'
Kvint 1 1/3' Sesquialtera II chor. 2 2/3' + 1 3/5'
Mixtur III-IV chor. 1 1/3' Tremulant

Externa länkar och källor

Litteratur och källor

  • Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund 1973. ISBN 91-7114-046-8. 
  • Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm 1985. ISBN 91-7118-499-6. 
  • Einar Erici & R. Axel Unnerbäck: Orgelinventarium, Proprius förlag, Stockholm 1988. ISBN 91-7118-557-7. 
  • Jan Håkan Åberg (red.): Inventarium över svenska orglar 1990:II, Uppsala stift, Förlag Svenska orglar, Tostared 1991, ISSN 1100-2700
  • Tidskrift: Orgelforum 2006, nr 3, sid. 34-35, (Dag W. Edholm) Svenska orgelsällskapet, ISSN 0280-0047
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/%C3%85rsunda_kyrka"
Personliga verktyg