Åby
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Åby (olika betydelser).
| Åby Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
|
||||
| Läge | ||||
| Landskap | Östergötland | |||
| Län | Östergötlands län | |||
| Kommun | Norrköpings kommun | |||
| Församling | Kvillinge församling | |||
| Folkmängd(2005) | 4 805 invånare | |||
| Area(2005) | 311 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 28 maj 2008) | ||||
Åby är en tätort i Kvillinge församling, Norrköpings kommun i nordöstra Östergötland.
Innehåll |
Allmänt
Åby är en villa- och lägenhetsbebyggd förort drygt 7 kilometer norr om Norrköping. Den ligger norr om slätten vid Bråvikens innersta del och breder ut sig på sluttningarna av Hultdalen. Orten består av flera olika delar, bland andra Åbymo, Ättetorp, Torshag, Övre Åby och Jursla. Orten ingår i Kvillinge kommundelsnämnd tillsammans med bland annat Simonstorp. Namnet betyder 'gården vid ån', i detta fall Pjältån.
Åby har flera låg- och mellanstadieskolor och en högstadieskola, Hultdalskolan. I centrum finns en livsmedelsaffär, bank, apotek, dam- samt herrekipering, bageri, vårdcentral, frisörer, restauranger. Det finns även två bensinstationer, några kiosker, flera kyrkor, bland andra Ättetorpskyrkan, en simhall och tre livaktiga idrottsföreningar: Hultic , Åby IF och Åby Oilers.
I övrigt finns flera populära badplatser, exempelvis Gransjönäs och Lillsjön samt NSK:s skidanläggning Yxbacken. Det finns även flera industrier, de flesta belägna i Jursla Industriområde.
Åby var hemort för Georg "Åby" Ericson, Sveriges förbundskapten i fotboll under 1970-talet.
Historia
Forntiden
1928 upptäcktes den så kallade Åbyboplatsen av Torsten Engström och H. Thomasson. På ett område av cirka 200x40 meter hittades keramik på 26-29 meter över havet. Man har hittat en stor mängd keramik och lämningarna har daterats till 3600-2900 f.Kr. Området ligger vid Åbymoskolan på båda sidor om Sportvägen, och den är en av de största gropkeramiska boplatserna i Östergötland.
En stor undersökning genomfördes 1934-1936 av Axel Bagge i samband med att en skolvaktmästarbostad skulle uppföras vid korsningen Sportvägen-Lindbyvägen. Mer än 600 kilo fyndmaterial grävdes upp. Förutom keramik hittade man stenskodda härdar, gropar och möjliga rester av hyddor och gravar. 1947 och 1952 gjordes nya undersökningar under ledning av A. Lindahl, bland annat på området bakom Åbymoskolans lågstadiebyggnad..
1992 genomfördes nya undersökningar söder om Åbymoskolan då man hittade stolphål, gropar och keramik, denna antas vara från Fagervik III-perioden, d.v.s cirka 3700-2500 f.Kr.
Mellan 30 november och 2 december 1994 gjordes en undersökning av Mats Larsson, förste antikvarie på Riksantikvarieämbetet. Man grävde fem schakt på gården framför lågstadieskolan. 4,2 kilo keramik hittades uppdelat på 753 skärvor. Dessutom hittades kvarts, flinta, brända ben samt en tresidig pilskets av skiffer.
I samband med att E4 byggdes 1960 grävdes Bådstorpsgravfältet ut där man fann lämningar från järnåldern fram till 1000-talet. Det legendariska Bråvalla-slaget lär ha ägt rum strax utanför Åby. Den kungliga Eriksgatan kan ha passerat genom Åby, även om några bevis för detta inte finns.
1600-
Åby var redan på 1600-talet ett skjutshåll i de dåtida systemet med diligenser som då fanns. Åby Gästgivargård har med säkerhet varit i funktion från 1639. Gästgivargården låg lämpligt till med skjutsning åt Krokek, Simonstorp och Norrköping. Många kända personer har övernattat, ätit eller bytt hästar här, t.e.x. Erik Dahlbergh, Axel von Fersen, Christina Nilsson och Kata Dahlström. Carl von Linné beskriver gästgiveriet i samband med sin s.k. Östgötaresa. Av gästgiveriet återstår 2004 krogstugan, ett trähus i två våningar, som har daterats till cirka år 1800.
Redan 1653 fanns en krog i Åby, den låg vid vägskälet mot Krokek och Simonstorp nära nuvarande Åby centrum. Krogen kallades Bocksten och fanns kvar fram till början av 1800-talet.
Genom tillkomsten av järnvägen Norrköping-Katrineholm 1866 fick Åby ett uppsving med flera industrier i trakten, till exempel Hults Bruk, Torshags yllefabriker, Makaronifabriken och andra småindustrier i Graversfors, Näkna och Sörsjön. Åby skola startade i en byggnad 1875. Åbymoskolans nuvarande byggnad är från 1918. Vid en brand i skolköket den 7 maj 1923 förstördes den tredje våningen och denna har sedan dess ett något annorlunda utseende.
Bredvid Åbymoskolan ligger kommunhuset. Huset byggdes 1906 och har haft ett flertal funktioner: lokaler för kommunstyrelsen, skolbespisning, pastorsexpedition, polislokaler, skolläkare och lektionssal. 1971 slogs Kvillinge kommun samman med Norrköpings kommun och huset har under några år använts av kommundelsnämnden.
I Åby delar sig Östra stambanan i två grenar, med en bana mot Katrineholm och en mot Nyköping och Järna, (Statsbanan Järna-Nyköping-Åby). Åby station invigdes på sin nuvarande plats 1915, innan dess låg den, vid namn Bråvalla, i ett nordligare läge vid nuvarande Hultdalskolan. Persontågen stannade i Åby fram till 1962. På järnvägen mellan Åby och Krokek inträffade 1918 en allvarlig järnvägsolycka, se Tågolyckan i Getå, då 41 personer omkom.
Ättetorpskyrkan uppfördes 1962, arkitekt var Kurt von Schmalensee.
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
Se även
Externa länkar
|
|||||||||||||
