Äktenskap i Sverige
Från Rilpedia
Den här artikeln behandlar äktenskap i Sverige.
Innehåll |
Historia
Ifråga om äktenskapets utformning och betydelse är endast litet känt från tiden före Sveriges kristnande, eftersom källorna är få och osäkra.
Under medeltiden var äktenskapet ett världsligt förbund. Det förutsatte samförstånd mellan parterna. Löften gavs inför vittnen och bekräftades med samlag. Kyrkan var först inte inblandad, men fick en roll senare under medeltiden.
Protestantismen ansåg att äktenskap egentligen var en världslig sak, men tidigt efter reformationen blev svenska kyrkan angelägen att ta del i akten. De medeltida rättsliga reglerna ersattes av bestämmelserna om den kyrkliga vigseln i 1686 års kyrkolag.
Den civilrättsliga regleringen av äktenskapet kom med 1734 års allmänna lag då kyrklig vigsel blev obligatorisk, som kompletterade 1686 års kyrkolag.
Luther gick emot den romerska äktenskapsuppfattningen, lanserad av kyrkofadern Augustinus, att äktenskapets ingående var en sakramentshandling, varigenom Guds nåd ingjutes och mannen och kvinnan blir till äkta makar. Den romersk-katolska kyrkan såg med andra ord äktenskapet som oupplösligt. Endast formella fel vid äktenskapets ingående kunde medföra återgång.
Luthers angrepp på synen på vigseln som ett sakrament var en attack mot den kanoniska rätten, äktenskapet var en världslig sak, "weltlich Ding".
Bland allmogen var det vanligast under dessa århundraden med offentlig vigsel i samband med gudstjänsten och inför församlingen. Efter hand kom dock mer välbeställda alltmer dra sig undan kyrkans offentlighet och gifta sig privat, dock med präst. Det gällde också många arbetare som under 1800-talet föredrog att viga sig i hemmen eller på pastorsexpeditionen.
Senare under 1800- och 1900-talen har det periodvis åter varit mode att gifta sig i kyrkan, men inte i samband med gudstjänsten. Grunden har varit individernas löften inför vittnen och den sexuella samlevnaden, som konstituerat äktenskapet.
Nuvarande reglering
Enligt den svenska äktenskapsbalken (SFS 1987:230) skall makarna gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa.
Under ett äktenskap äger var och en vad man köper och införskaffar. I äktenskapsbalken formuleras detta såsom: "Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder."
Makar skall fördela utgifter och sysslor mellan sig. De skall lämna varandra de upplysningar som behövs för att familjens ekonomiska förhållanden skall kunna bedömas. Äktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (skilsmässa).
Äktenskap i Sverige ingås genom vigsel i närvaro av minst två vittnen (ofta släktingar eller nära vänner, men vem som helst kan tjänstgöra som vittne). Vid vigseln skall båda parter samtidigt vara närvarande. De skall var för sig på fråga av vigselförrättaren ge till känna att de samtycker till äktenskapet. Vigselförrättaren skall därefter förklara att de är makar. Beroende på parets egen syn på äktenskapet kan de välja att ingå äktenskap borgerligt utan religiösa ceremonier eller kyrkligt, vilket i flera kristna samfund i Sverige innebär både en juridisk och en religiös förening. En äktenskaplig religiös ceremoni som förrättas i ett samfund utan vigselrätt innebär att äktenskapet inte blir juridiskt giltigt, i de fallen krävs även en borgerlig vigsel.
Äktenskap har enligt äktenskapsbalken bara kunnat ingås mellan kvinna och man.[1] Homosexuella har kunnat ingå partnerskap, men en offentlig utredning, "Äktenskap för par med samma kön - Vigselfrågor", presenterade i sitt betänkande[2] den 21 mars 2007 ett förslag till ändrad äktenskapsbalk som bland annat innebar att även två kvinnor eller två män skulle kunna ingå äktenskap.[3] Förslaget resulterade i en proposition[4] från regeringen där man föreslog vissa ändringar i äktenskapsbalken, men där äktenskap även i fortsättningen föreslogs bara kunna ingås mellan kvinna och man.[5][6]
Riksdagens civilutskott tog den 17 februari 2009 ställning för ett förslag till ny äktenskapslagstiftning[7] där könet på de de som kan ingå äktenskap inte nämns.[8] Den 1 april 2009 beslutade Riksdagen med stor majoritet att anta det av utskottet framlagda förslaget.[9] Lagen träder i kraft den 1 maj 2009.
Äktenskapshinder
Vilka personer som helst får inte ingå äktenskap med varandra, dessa hinder för äktenskap kallas äktenskapshinder. Den som är under 18 år får exempelvis inte ingå äktenskap utan tillstånd av länsstyrelsen i det län där den underårige bor. Äktenskap får inte ingås mellan dem som är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led eller är helsyskon. Halvsyskon får inte ingå äktenskap med varandra utan tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Den som ingått äktenskap eller är partner i ett registrerat partnerskap får inte ingå äktenskap under partnerskapets fortbestånd. Äktenskap och partnerskap kan upplösas genom skilsmässa, som makarna ansöker om gemensamt eller var för sig lämnar in till allmän domstol. Under tiden från ansökan om skilsmässa tills äktenskapet/partnerskapet är juridiskt upplöst får ingendera maken ingå nytt äktenskap eller partnerskap.
Samkönade äktenskap
I Sverige har äktenskapet historiskt varit förbehållet relationen mellan man och kvinna. Efter beslut av Riksdagen den 1 april 2009, kommer en könsneutral äktenskapslagstiftning att träda i kraft den 1 maj 2009.[10]
Ett registrerat partnerskap, vilket infördes som möjlighet för homosexuella par år 1995, har med ett par undantag samma rättsverkningar som ett äktenskap. Undantagen gällde vissa förmåner som övergångsvis finns kvar för änkor och de internordiska reglerna om äktenskap (förordningen [1931:429] om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap).
Religiösa samfunds vigselrätt
Äktenskapets ingående, fortbestånd och upplösning i Sverige regleras i lag, äktenskapsbalken. Många kristna samfund i Sverige, och en del icke-kristna, har valt att ställa sig bakom den och har tillstånd att utföra vigselceremonier som är juridiskt bindande enligt äktenskapsbalken. De avstår då också från att viga personer som inte får gifta sig enligt lag. Det innebär att par som vill ingå äktenskap i både religiös och juridisk mening, kan få bägge aspekterna tillgodosedda i dessa församlingar. I många andra länder genomförs och registreras en borgerlig vigsel i anslutning till en religiös ceremoni i det samfund makarna tillhör.
Några svenska religiösa samfund har avstått från vigselrätt för att inte behöva kompromissa med sin egen äktenskapssyn. De par som vigs av en ortodox kristen präst, en imam eller en rabbin som saknar vigselrätt blir då sambo i lagens mening, om de inte också genomgår en borgerlig vigsel. Några orientaliskt ortodoxa kyrkor anser också att 16 år är en lagom lägsta ålder för att gifta sig. Vigselakter för så unga par inte är juridiskt giltiga i Sverige. Paret får därför vänta till 18-årsdagen innan äktenskapet enligt svensk lagstiftning blir juridiskt bindande.
Källor
- Den ursprungliga texten, eller delar av texten, till denna artikel kommer från Äktenskap
- ↑ "Äktenskap ingås mellan en kvinna och en man. De som har ingått äktenskap med varandra är makar." (Äktenskapsbalken, 1 kap. 1§ innan den ändring som beslutats gälla från 1 maj 2009)
- ↑ SOU 2007:17
- ↑ "Äktenskap ingås mellan en kvinna och en man, mellan två kvinnor eller mellan två män. De som har ingått äktenskap med varandra är makar." (Förslag från SOU 2007:17 till ny lydelse av äktenskapsbalkens 1 kap. 1§)
- ↑ Äktenskapsfrågor, Prop. 2008/09:80
- ↑ "I denna balk finns bestämmelser om samlevnad i äktenskap. Äktenskap ingås mellan en kvinna och en man. De två som ingår äktenskap med varandra blir makar." (Förslag från Prop. 2008/09:80 till ny lydelse av äktenskapsbalkens 1 kap. 1§)
- ↑ "Regeringen väljer att nu inte lägga fram något förslag om könsneutrala äktenskap. Det innebär att förutsättningen att äktenskap ingås mellan personer av olika kön inte tas bort.", Äktenskapsfrågor, Prop. 2008/09:80, s. 11
- ↑ Utdrag ur protokoll från utskottssammanträde 2008/09:16
- ↑ "I denna balk finns bestämmelser om samlevnad i äktenskap. De två som ingår äktenskap med varandra blir makar." (Civilutskottets förslag till ny lydelse av äktenskapsbalkens 1 kap. 1§), Lagrådsremiss om könsneutrala äktenskap, s.4
- ↑ Redovisning av förslag, resultat av omröstningen och beslut
- ↑ Riksdagens webbplats - Könsneutrala äktenskap och vigselfrågor (protokoll)
