Kirks dik-dik

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Kirks dik-dik
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Kirks dik-dik i Etosha National Park, Namibia. Foto av Winfried Bruenken
Kirks dik-dik i Etosha National Park, Namibia.
Foto av Winfried Bruenken
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Partåiga hovdjur
Artiodactyla
Underordning: Idisslare
Ruminantia
Familj: Slidhornsdjur
Bovidae
Underfamilj: Gasellantiloper
Antilopinae
Släkte: Madoqua
Art: Kirks dik-dik
M. kirki
Vetenskapligt namn
§Madoqua kirki
Auktor: Günther, 1880
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Kirks dik-dik (Madoqua kirki) är en antilopart som tillhör gasellantiloperna. Man hittar den i Tanzania, Namibia, Angola och de södra delarna av Kenya.

Innehåll

Utseende

Kirks dik-dik har en pälsfärg som varierar beroende på var man hittar den. Men det gemensamma för alla dik-dikarna är att den har en lång snabelliknande nos och att den har en vit ring runt ögonen. Hornen är tunna och raka. Mankhöjden är mellan 35 och 43 centimeter och de väger mellan 4,5 och 6 kilo.

Levnadssätt

Socialt beteende

Kirks dik-dik håller mest till på busk- och trädsavanner, och gärna i närheten av klippor och stenpartier. Den lever oftast i par och håller ett revir som är mellan 5 till 20 hektar stort. Hanen har körtlar under ögonen som han markerar deras revirgränser med. Deras föda består av löv, skott, frukt och blommor.

Fortplantning

Två kirks dik-dikar i Etosha National Park, Namibia.

Dik-dik honan får i allmänhet två kalvar om året. Efter en dräktighet på ungefär 170 dagar föder honan en unge som ligger gömd de första två till tre veckorna. När ungarna är könsmogna jagar föräldrarna bort dem i från reviret.

Predatorer

Det är de stora och medel stora rovdjuren som jagar dik-dikarna. Babian, örnar, varaner och pytonormar är några exempel på rovdjur som kan ta en dik-dik.

Källor

  • Giuseppe Ardito: Djurens underbara värld, Band 6, Bokorama, Höganäs 1983, Ursula Falkengren-Grerup (övers.). ISBN 91-7024-054-X. 
  • David W. MacDonald: Jordens djur, Band 4 – Hovdjuren, Bonnier Fakta, Stockholm 1984, Lennart Dahl & Maud Dahl (övers.). ISBN 91-34-50353-6. 
  • Kai Curry-Lindahl: Afrikas däggdjur, Norstedt, Stockholm 1984. ISBN 91-1-834122-5. 

Noter

  1. Madoqua kirkiiIUCN:s rödlista, auktor: Antelope Specialist Group 2008, besökt 23 februari 2009.
Personliga verktyg