Örnar
Från Rilpedia
- Örn omdirigerar hit. Se även Örn (olika betydelser)
?Örnar | |
---|---|
Vithövdad havsörn (Haliaeetus leucocephalus)
|
|
Systematik | |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass: | Fåglar Aves |
Underklass: | Neognathae |
Ordning: | Rovfåglar Falconiformes (eller Accipitriformes) |
Familj: | Accipitridae |
|
|
Flera, se text. |
|
Juvenil kungsörn (Aquila chrysaetos)
|
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Örnar är ett samlingsnamn för en grupp större rovfåglar, inom familjen hökartade rovfåglar (Accipitridae). Örnar är inte rovfåglar som nödvändigtvis skulle ha ett närmare släktskap med varandra än andra arter inom familjen Accipitridae. Därför omfattar örnar arter av mycket varierande storlek vilka lever i olika biotoper och har olika beteenden.
Innehåll |
Anatomi och karaktäristika
De karaktärer som gjort att man sammanfört dessa rovfåglar är främst deras storlek. Utöver detta brukar de vara lång- och bredvingade och ha spretande vingpennor. De har en mycket kraftig näbb, deras ben är befjädrade och de har mycket kraftiga klor. Arterna är långlivade och blir könsmogna sent, först efter flera år och därför är deras reproduktion långsam och populationer av örnar är därmed sårbara för yttre påverkan. Typiskt för örnar är också deras stora bon som används år efter år.
Havsörnar är allmänt lite större än andra örnar och jättehavsörn (Haliaeetus pelagicus) är störst av dem alla. Havsörnar lever i huvudsak av fisk.
Taxonomi
Det pågår ett förändringsarbete inom klassificeringen av örnar som baseras på fylogenetiska studier och där ett första steg var att hökörn och dvärgörn, tidigare tillhörande släktet Hieraaetus, fördes till släktet Aquila för att bättre spegla örnarnas släktskap.[1] Fler förändringar kommer med säkerhet att annonseras.
Arter i taxonomisk ordning
FAMILJ ACCIPITRIDAE
- Underfamilj Buteoninae - Hökar, örnar och havsörnar.
- Släkte Geranoaetus
- Svartbröstad vråkörn (Geranoaetus melanoleucus)
- Släkte Harpyhaliaetus
- Kroneremitörn (Harpyhaliaetus coronatus)
- Svart eremitörn (Harpyhaliaetus solitarius)
- Släkte Morphnus
- Guianatofsörn (Morphnus guianensis)
- Släkte Pithecophaga
- Apörn (Pithecophaga jefferyi)
- Släkte Harpyopsis
- Papuaörn (Harpyopsis novaeguineae) syn. Papuansk örn & Nya Guineas vallabyörn
- Släkte Oroaetus
- Isidors örn (Oroaetus isidori)
- Släkte Spizaetus
- Cassins tofsörn (Spizaetus africanus)
- Indisk tofsörn (Spizaetus cirrhatus)
- Berghökörn (Spizaetus nipalensis)
- Blyths hökörn (Spizaetus alboniger)
- Javaörn (Spizaetus bartelsi)
- Sulawesiörn (Spizaetus lanceolatus)
- Filippinsk örn (Spizaetus philippensis)
- Wallaces hökörn (Spizaetus nanus)
- Svart hökörn (Spizaetus tyrannus)
- Prakthökörn (Spizaetus ornatus)
- Svartvit hökörn (Spizaetus melanoleucus)
- Släkte Lophaetus
- Afrikansk tofsörn (Lophaetus occipitalis) - kanske tillhör Ictinaetus
- Släkte Stephanoaetus
- Kronörn (Stephanoaetus coronatus)
- Släkte Polemaetus
- Stridsörn (Polemaetus bellicosus)
- Släkte Hieraaetus
- Ayres dvärgörn (Hieraaetus ayresii)
- Afrikansk hökörn (Hieraaetus spilogaster)
- Hieraaetus weiskei - behandlades tidigare som en underart till Pygméörn (Aquila/Hieraaetus morphnoides). Pygméörn placeras idag i släktet Aquila men weiskei brukar fortfarande placeras i släktet Hieraaetus. Saknar officiellt svenskt trivialnamn.
- Släkte Harpagornis (utdöd)
- Släkte Aquila
- Hökörn (Aquila fasciata) - tidigare Hieraaetus fasciatus
- Dvärgörn (Aquila pennata) - tidigare Hieraaetus pennatus
- Pygméörn (Aquila morphnoides) - tidigare Hieraaetus morphnoides
- Kungsörn (Aquila chrysaetos)
- Kejsarörn (Aquila heliaca)
- Spansk kejsarörn (Aquila adalberti)
- Rödbukad dvärgörn (Aquila kienerii) - tidigare Hieraaetus kienerii
- Stäppörn (Aquila nipalensis)
- Savannörn (Aquila rapax)
- Större skrikörn (Aquila clanga) - kommer förslagvis flyttas till Lophaetus eller Ictinaetus
- Mindre skrikörn (Aquila pomarina) - kommer förslagvis flyttas till Lophaetus eller Ictinaetus
- Indisk skrikörn (Aquila hastata) - kommer förslagvis flyttas till Lophaetus eller Ictinaetus
- Klippörn (Aquila verreauxii)
- Gurneys örn (Aquila gurneyi)
- Wahlbergs örn (Aquila wahlbergi)
- Kilstjärtörn (Aquila audax)
- Släkte Spizastur
- Svartvit hökörn (Spizastur melanoleucus)
- Släkte Lophaetus
- Afrikansk tofsörn (Lophaetus occipitalis)
- Släkte Ictinaetus
- Svartörn (Ictinaetus malayensis)
- Släkte Haliaeetus
- Havsörn (Haliaeetus albicilla)
- Vithövdad havsörn (Haliaeetus leucocephalus)
- Jättehavsörn (Haliaeetus pelagicus)
- Skrikhavsörn (Haliaeetus vocifer)
- Vitbukad havsörn (Haliaeetus leucogaster)
- Salomonhavsörn (Haliaeetus sanfordi)
- Madagaskarhavsörn (Haliaeetus vociferoides)
- Bandhavsörn (Haliaeetus leucoryphus)
- Släkte Ichthyophaga
- Mindre fiskörn (Ichthyophaga humilis)
- Gråhövdad fiskörn (Ichthyophaga ichthyaetus)
- Släkte Geranoaetus
- Underfamilj Circaetinae - Ormörnar
- Släkte Terathopius
- Gycklarörn (Terathopius ecaudatus)
- Släkte Circaetus
- Ormörn (Circaetus gallicus)
- Beaudouins ormörn (Circaetus beaudouini) - behandlas ofta som en underart till ormörn (C. g. beaudouini). Syn. Västafrikansk ormörn
- Svartbröstad ormörn (Circaetus pectoralis)
- Brun ormörn (Circaetus cinereus)
- Sydlig bandad ormörn (Circaetus fasciolatus)
- Mindre bandad ormörn (Circaetus cinerascens)
- Släkte Spilornis
- Indisk tofsormörn (Spilornis cheela)
- Nicobarormörn (Spilornis minimus)
- Kinabalutofsörn (Spilornis kinabaluensis)
- Sulawesitofsörn (Spilornis rufipectus)
- Filippinsk tofsormörn (Spilornis holospilus)
- Andamanormörn (Spilornis elgini)
- Släkte Dryotriorchis
- Kongolesisk ormörn (Dryotriorchis spectabilis)
- Släkte Eutriorchis
- Madagaskarormörn (Eutriorchis astur)
- Släkte Terathopius
Örnen och människan
Hotbild
Eftersom örnar har långsam reproduktion och är utsatta för miljögifter och förföljelse är örnar i de flesta fall mer eller mindre hotade arter. Bland de arter vars läge är kritiskt återfinns exempelvis de afrikanska och filippinska apörnarna.
I Sverige är stammarna av både havsörn och kungsörn på väg att återhämta sig efter att ha varit nere på mycket låga nivåer under andra halvan av 1900-talet.
Örnen i kulturen
Örnen betraktades av grekerna som Zeus tecken och av romarna som Jupiters tecken. Senare skulle romarna använda örnen som fälttecken och symbol för det romerska riket. Synen på örnen som något högt och nobelt började antagligen här, och i senare tider har många valt örnar som symbol – Preussen, Österrike, Polen, Tsar-Ryssland och flera andra slaviska stater, bland andra. Napoleon återupplivade det romerska bruket av örnar som fältsymboler, och genom ätten Bernadotte kom så örnen att ingå även i det svenska riksvapnet.
Inom falkenerarkonsten, traditionellt en extrem härskarhobby, ansågs kungsörnar vara bland de högsta och finaste djur man kunde använda, bland annat för att denna örn till och med kan slå räv. I Centralasien används kungsörnar fortfarande av beridna falkenerare för att jaga räv och andra pälsdjur.
Övrigt
Den förhistoriska arten haasts örn (Harpagornis moorei) är den största kända rovfågeln (Falconiformes) som levat, med en vingbredd på över 3 meter och en vikt på sannolikt över 10 kilo.[källa behövs]
Se även
Källor
Noter
- ↑ Förändringar i listan över Holarktiska fåglar - Rapport Nr2 från SOF:s Taxonomikommité, Vår Fågelvärld, #1, 2007
- ↑ Ancient DNA Provides New Insights into the Evolutionary History of New Zealand's Extinct Giant Eagle (2005) PLoS Biol. 3. sid. e9. . DOI:10.1371/journal.pbio.0030009
Källor
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
- Svenska trivalnamn enligt: SOF (2008) Förslag till fullständig förteckning över svenska namn på all världens fågelarter. (pdf fulltext), http://www.sofnet.org, läst 2008-12-27