Erik Olof Burman

Från Rilpedia

Version från den 13 mars 2009 kl. 16.33 av PoxBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Erik Olof Burman, född 7 oktober 1845 i Umeå landsförsamling, död 15 juni 1929 i Uppsala. Svensk filosof, skriftställare, professor.

Erik Olof Burman var son till lantmätaren Olof Johan Burman (1817-1902) från den så kallade Bureätten, och Lovisa Desideria Westermark (1820-1893). Gift 20 juli 1872 med sin kusin Carolina Burman (f. 23 mars 1844), dotter till bankkamreren Karl Erik Burman (1815-1881) och Inga Margretha Bylund (1815-1879).

Efter mogenhetsexamen vid elementarläroverket i Umeå, började han 21 september 1865 studera i Uppsala, och avlade där 1871 fil.kand.-examen för att redan 1872 promoveras till fil.dr. efter att samma år ha försvarat avhandlingen Om kunskapens möjlighet.

Han kallades därefter samma år till docent i teoretisk filosofi och företog 1873-1877, delvis med stipendium, resor i Tyskland, Frankrike, Schweiz och Italien, där han bedrev filosofiska studier, som satte frukt bl.a. i Om den nyare italienska filosofien (i Uppsala universitets årsskrift, 1879). Burman innehade 1888 tredje forslagsrummet till professuren i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet och utnämndes 1896 till professor i praktisk filosofi därstädes.

Burmans viktigaste filosofiska arbeten är Die transscendentalphilosophie Fichtes und Schellings dargestellt und erläutert (1892: Ingår i band I av »Skrifter, utgivna av Humanistiska vet.samf. i Upsala») och Schleiermachers kritik av Kants och Fichtes sedeläror (1894; i samma samfunds skrifter). Burman ansluter sig i det hela till den Boströmska filosofin, vars principer han dock sökt självständigt bearbeta i en riktning, som i viss mån närmar sig en panteistisk världsåskådning. Sitt största intresse har han ägnat de kunskapsteoretiska och metafysiska frågorna. I sina historiska undersökningar har han företrädesvis sysselsatt sig med den Fichte-Schelling-Hegelska filosofin, över vilken han vid universitetet hållit en rad föreläsningar.


Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg