Vidskepelse

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Vidskepelse är en tankevilla om verklighetens beskaffenhet. Denna slags vanföreställning är en sofistikerad form av skrock(ty. Aberglaube).Övertro (eng. Blind faith) är en synonym beteckning i sin ena betydelse. Tre synonyma och delvis överlappande uttryck på svenska underlättar inte en täckande definition. Vidskepelse inbegriper även misstro mot vetenskaplig rationalitet och vetenskaplig metod. Dessa förhållanden uppvisar stor regional variation och generella trender är inte givna.

En vanlig religiös ståndpunkt är att andra religioner är vidskepelse och vantro. Att få etiketten vidskepelse betraktas därför i allmänhet som nedsättande.

Innehåll

Historik

Företeelsen har urgamla anor som förlorar sig i forntidens mytologi, mystik och religiösa föreställningar. Ett systematiserat uttryck tog den sig i astrologi och annan spådomskonst.

Ett cirka 2500 år gammalt exempel från Indien är sramanism, en filosofisk trosrörelse som bestod av ett stort antal fraktioner med föga gemensamt förutom motstånd mot brahmanismen, kastsystemet och Veda. Enda nu levande sramanistiska skolor är jainism och buddhism.

Traditionell vidskepelse

Traditionell vidskepelse representeras i första hand av svartkonst, shamanism och andra religioner. Flertalet av dagens religioner har också sitt ursprung i vidskepliga föreställningar. Här gäller dock den i ett visst samhälle godtagna officiella religionens perspektiv att "andras religioner" är vidskepelse. Att själv bli skylld för vidskepelse uppfattas som pejorativt och krav på eget tolkningsföreträde säger att den egna tron är förmer och icke vidskepelse.

Att döma ut fenomen som övernaturliga vinner utrymme i takt med att ett vetenskapligt synsätt etableras som förklaringsmodell.

Schamanism

Schamanism är en samling tekniker, frekvent bland skriftlösa kulturer som i de cirkumpolära religionerna. Utövaren av teknikerna kallas schaman eller medicinman. Shamanism har påträffats överallt i världen men främst i Eurasien, Nord-, Sydamerika, samt Afrika. Den har starka beröringspunkter med animism och shinto. Kulten uppfattar världen som fylld av paranormala entiteter som osynliga andar, förfäder och krafter, vilka kan påverka de levande. Medicinmannen utför riter som liknar en prästs eller magikers. Denne tros besitta övernaturliga krafter, genom vilka han kan tala med andarna och ställa saker tillrätta.

Vidskepelse i dagens värld

Som en för många människor eftersträvansvärd motpol till den ofullkomliga "vetenskapen" ställs allt oftare "andlighet", som i dagens samhälle inte bara kopplas till religiösa föreställningar. New age-rörelser efterlyser känsla för tillvarons "mystik". [1]

Folktrons omen om goda och dåliga händelser är en vidskepelse som också lever kvar. Tro på andeskådning och tydning av stjärntecken grasserar fortfarande i vissa grupper. Vår tid rymmer dessutom mycket av vidskeplighet i form av religion. Den goda forskningens grundhållning är föga förstådd inom stora delar av befolkningarna, även i de västliga demokratierna.[2]

Det är inte heller troligt att till exempel japanen i gemen skulle uppfatta omdömet vidskepelse, meishin (迷信) om kami som nedsättande. Där liksom i många andra kulturer är begreppet varken helt grundlöst eller falskt.

Vidskepelse ur ett evolutionärt perspektiv

Richard Dawkins har 2006 skrivit om religionens rötter som det "Darwinistiska imperativet" med eventuella direkta evolutionära fördelar och gruppselektion. Religiösa föreställningar är mycket vanliga, men de varierar starkt liksom annan vidskepelse bland jordens kulturer. Dawkins resonemang och iakttagelser kan lika gott appliceras på begreppet vidskepelse. Som resultat av en darwinistisk utveckling bör vi ställa oss frågan hur det naturliga urvalet ursprungligen kunde gynna vidskepliga impulser? Religioner slösar ofantliga resurser i tid, liv och materia som inte är förenligt med evolutionär sparsamhet. Detaljerna skiljer sig världen över, men Dawkins konstaterar att ”alla kulturer håller sig med någon version av religionens tidsödande, välfärdsförsvagande, fiendeskapsprovocerande ritualer och dess faktastridande, kontraproduktiva fantasier.”

Det finns vissa svaga belägg för att religiös tro skyddar mot stressrelaterade sjukdomar. Om den skulle vara ett sådant ”sockerpiller”, måste en skeptiker påpeka flera omständigheter, där religiös vidskepelse i stället vållar stress i form av dåligt samvete. Andra exempel finns som ej heller är darwinistiska slutgiltiga förklaringar. Om forskarna hittar en gen eller ett centrum i hjärnan med religiösa förtecken, vill en biolog likväl få klarlagt vilken påtryckning från naturliga urvalet som har gynnat dess tillkomst. Darwinisten vill veta varför människan är mottaglig för vidskepliga lockelser och därför blottställda inför prästers, magikers, politikers och härskares exploatering. Gruppselektion kan vara ett svar, men kanske snarare en benägenhet för något som tidigare gynnat ett visst beteende, men en senare "biprodukt" likt malens flykt mot lågans sken och döden, har lett till religiösa riter. Dawkins ger flera belysande exempel, bland annat utvecklingen av så kallade cargokulter.

Ur en enklare synvinkel än andra förstärkningseffekter, kommer naturligt urval tendera att förstärka en tendens till att alstra svagare grupptillhörigheter. Om det finns en stark överlevnadsfördel i att skapa rätta tillhörigheter, så kommer denna att väga tyngre än det negativa i att skaffa många icke korrekta, "vidskepliga" förbindelser.[3]

Motrörelser

Sekulär humanism genom de svenska Humanisterna och internationella International Humanist and Ethical Union (IHEU) verkar för att främja en rationell livssyn fri från all form av vidskepelse.

Föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF) bildades 1982 och har som syfte att främja folkbildning om vetenskapens metoder och resultat. Man brukar dessutom dela ut jumbopriset Årets förvillare. VoF är den svenska grenen av den internationella skeptikerrörelsen.

2002 bildades föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA) med de stora folkbildningsorganisationerna som kärna. Den har sitt kansli hos Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Ordförande är förra vice statsministern Lena Hjelm-Wallén. VA tog snabbt initiativet att kartlägga allmänhetens syn på vetenskap och forskning. Några tendenser kan särskilt noteras:

  • ungdomar i övre tonåren avviker kraftigt negativt i synen på forskning och vetenskap.
  • i svar på frågan "Anser Du att den vetenskapliga utvecklingen de senaste årtiondena har gjort livet bättre eller sämre för vanliga människor?" avviker ungdomarna likaså kraftigt nedåt.
  • när det rör graden av politikers misstro mot vetenskap, ligger miljöpartiets anhängare särklassigt lägst i förtroendet för forskare.
  • för graden av vidskeplighet visade det sig att 26 procent av ungdomarna bedömer parapsykologi som i högsta grad vetenskapligt (4 eller 5 på en skala 1-5). 28 procent avger samma omdöme om astrologi, vilket även 23 procent av "de gröna"s väljare ansåg.

Vi har varit moderna i kanske 400 år och gjort oss av med gamla modeller som hindrat den fria tanken och rationaliteten. Att denna historiensframkant ständigt befunnit sig i framåtskridande rörelse ger Michael Allen Gillespie (2008) en mer nyanserd bild av. Inte ens 1600-talets stora som Descartes och Hobbes idéer uppstod ur intet; De var resultatet av flera hundra år av teologiska tvister kring vidskeplighet och liknande oknytt.[4]

Se även

Referenser och noter

  1. ↑ Ett slag för Vidskepelsen av Mikael Kurkiala i Expressen (2007-09-08).
  2. ↑ En ny generation av vidskepliga Hans Berggren i DN (2003-06-12).
  3. ↑ Kevin R. Foster & Hanna Kokko; The evolution of superstitious and superstition-like behaviour, (2008-09-09) Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences.
  4. ↑ Michael Allen Gillespie; The Theologicl Origins of Modernity, University of Chicago Press (2008)

Litteratur


Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Vidskepelse"
Personliga verktyg