Från Rilpedia

Nicolaus Sahlgren, född 18 mars 1701 i Göteborg, död den 10 mars 1776, kommerseråd, kommendör av Vasaorden (med valspråket "Idogt och försiktigt") och direktör för Svenska Ostindiska Companiet i Göteborg under trettiofem år, 1733-1768. ^[1][2]

Vid sin död efterlämnade han 4 159 498 daler silvermynt, enligt det år 1772 upprättade testamentet. Donationen från Nicolaus Sahlgren var på 12% av den boupptecknade förmögenheten, varav 150 000 daler lade grunden för Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg år 1772. Han donerade dessutom 150 000 daler till Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm, samt 300 000 daler till ett barnhus där ytterligare 300 000 daler gick till inköpet av det nära Alingsås belägna säteriet Östad, där Östads barnhus byggdes upp.^{[3][4][5][6][7][8]}

Nicolaus Sahlgren ägde två stenfastigheter i Göteborg, det ena var hus nummer 54 av femte roten (nuvarande Norra Hamngatan 6) och det andra vid Lilla Torget där senare det Wijkska huset uppfördes.

Sahlgren erbjöds sedermera att bli adlad, men tackade nej med motiveringen: "Hellre den förste i Göteborg än den siste i Riddarhuset".^[9] Han invaldes 1773 som ledamot nummer 201 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Nicolaus Sahlgren har fått Sahlgrensgatan i centrala Göteborg uppkallad efter sig, men även den numera rivna (1905) Sahlgrensbron över dåvarande Västra Hamnkanalen. Innan dess kallades bron Reparebansbron.^[10]

Familj

Släkten Sahlgren härstammar från Uddevalla genom rådmannen och vice borgmästaren Per Nilsson, gift med dottern till rådmannen Jakob Lemmiche (Lemke), Anna Barbro Sahlfeldt. De fick sex barn där flera tog sig namnet Sahlgren. En av dessa var handlanden och rådmannen Nils Pehrsson († 1703), som gifte sig med Sara Herwegh († 1729), skotsk börd, dock inflyttad från Hamburg, dotter till handlanden och rådmannen Jacob Herweghav. De fick barnen:

• Anna Elisabeth († 1733), gift med grosshandlare Hans Olof Ström (1683-1761).
• Jacob Sahlgren († 1736), handels- och politieborgmästare i Göteborg. Han var gift <1720 med Brigitta Ekmarck (1694-1771), dotter till handlanden Oluf Pehrsson Ekmarck och Kristina Stillman. Barn: Niclas (1717-1762), Olof († 1758) och Sara Christine (1723-1766).
• Nicolaus Sahlgren (1701-1776).

Niklas Sahlgren var gift 1:o år 1745 med Anna Margareta Wittmack (död 1746 i barnsäng) och 2:o 1747 med Katarina Kristna Grubb († 1771). Barn i första giftet var; Anna Greta, född 1746 - död 10 mars 1767 och gift 30 december 1764 med August Alströmer (1735-1773),^[11] och i det andra Sara Katarina (1748-1818), gift med kanslirådet Claes Alströmer. ^{[12] [13]}

På hans kista i Tölö sockenkyrka står det skrivet: "Ödödlig genom medborgerlig frikostighet".^[14]

Referenser

Noter

1. ↑ Biografiska studier, G H Fröding, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1905 s.126
2. ↑ Antologia Gothoburgensis, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1953 s.121
3. ↑ Biografiska studier, G H Fröding, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1905 s.134
4. ↑ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist/R. Scander/A. Bothén 1982 s.29
5. ↑ Nordisk Familjebok ( Uppslagsord: Östad), Stockholm 1876-1926
6. ↑ Nordisk Familjebok (Uppslagsord: Sahlgren, Nikolaus), Stockholm 1876-1926
7. ↑ Herman Hofberg: Svenskt Biografiskt Handlexikon (Uppslagsord: Sahlgren, Nicolaus), Stockholm 1906
8. ↑ Östad stiftelse
9. ↑ Sjukvården i Göteborg 200 år 1782-1982, red. Gösta Carlsson, utgiven av Göteborgs sjukvårdsstyrelse 1982 ISBN 91-7260-664-9 s.19
10. ↑ Göteborgs Gatunamn: 1621 t o m 2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 247
11. ↑ Göteborgssläkter under 1700-talets senare del : Utdrag ur Göteborgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762-1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775-1790, Carl Gustaf Weibull, Skrifter utgivna av Personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter, Göteborg 1915 s. 8
12. ↑ Antologia Gothoburgensis, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1953 s.144-145
13. ↑ Göteborgs donatorer - från äldre tid intill våra dagar, I:a delen, Hugo Fröding 1911 s.80-99
14. ↑ Antologia Gothoburgensis, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1953 s.158

Källor

• Från vår merkantila och industriella verld, del I, C R A Fredberg, Bonnier tryckeri, Göteborg 1897
• Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, Första delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 873