Kummel
Från Rilpedia
Ett kummel kan även vara en grav, se Gravröse, eller ett sjömärke.
?Kummel Status i världen: Ej hotad |
|
---|---|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass: | Benfiskar Osteichthyes |
Underklass: | Taggfeniga fiskar Actinopterygii |
Ordning: | Torskartade fiskar Gadiformes |
Familj: | Kummelfiskar Merlucciidae |
Släkte: | Merluccius |
|
|
§Merluccius merluccius Auktor: Linné, 1758 |
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Kummel (Merluccius merluccius) eller lysing, efter dess norska namn, Merluccius merluccius, havslevande rovfisk av familjen kummelfiskar.
Innehåll |
Utseende
Kummeln är en långsmal fisk med två ryggfenor och en analfena. Den bakre ryggfenan och analfenan är båda mycket långa. Fisken har underbett. Munnen och gälhålan är svarta.[1]
Den kan bli upp till 140 centimeter lång och väga upp till 15 kilogram[2]. (Den svenska rekordkummeln vägde 11,82 kilogram.)
Utbredning
Den lever i i Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt (Kummelbank), sydligaste Östersjön, längst östra Atlantkusten, i Medelhavet, Svarta havet och utanför Afrikas nordkust.[3]
Vanor
Kummeln jagar främst sillfiskar men även kolmule, makrill och bläckfisk på djupt vatten under dagen, och kommer upp till ytan nattetid.[4]
Den kan bli upp till 20 år gammal[2].
Fortplantning
Leken äger rum under tidig vår till sommar på djupt vatten. Honan lägger upp till 6 miljoner pelagiska ägg, som kläcks efter ett par dygn. Ynglen är också pelagiska; de och ungfiskarna vistas nära kusten under det första levnadsåret, där de livnär sig på mindre kräftdjur. Fortplantning sker även i svenska vatten.[4] Hanen blir könsmogen vid 4 år, honan vid 10[5].
Kommersiell användning
Kummeln är en populär matfisk som främst fångas med trål som bifångst. Fiske med långrev förekommer också, främst i södra delen av utbredningsområdet. I Europa tas mest kummel i Spanien, 40 000 ton per år (2004). Motsvarande siffra för länderna runt Nordsjön är 10 000 ton.[4]
Källor
- ↑ Kai Curry-Lindahl 1985. Våra fiskar ISBN 91-1-844202-1
- ↑ 2,0 2,1 FishBase
- ↑ B. Muus, J. Nielsen, U. Svedberg 1999. Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa ISBN 91-518-3505-3
- ↑ 4,0 4,1 4,2 Lars Nielsen, Ulf Svedberg 2006 Våra fiskar ISBN 91-518-4572-5
- ↑ O. W. Nilsson, R. Smedman 1994. Fiskar i våra vatten ISBN 91-534-1583-3