Karlaplan, Stockholm
Från Rilpedia
Karlaplan är en öppen cirkelformad plats på Östermalm i Stockholm där Karlavägen, Narvavägen, Östermalmsgatan, Lützengatan och Styrmansgatan möts som i en stjärna. Norr om parken Fältöverstens köpcentrum och i söder Maximteatern.
Karlaplan började anläggas redan 1896 med gräsmatta och buskar på den tidigare Ladugårdstullens plats, även kallad Hökens port, efter Karl XI:s djurgårdsvaktare Lars Larsson Höök, som hade sin stuga här. men det var först på 1930-talet den fick sin nuvarande skepnad med den runda fontändammen. Carl Milles Flygarmonument (1931) står i den norra delen av parken. Namnet har denna numera praktfulla rondell fått efter Karlarna eller den tidens kungar (Karl X Gustav, Karl XI, Karl XII).
Lindhagensplanen från år 1866 genomfördes under 1890 talet. Förebilden med en så kallad stjärnplats kom från Place de l'Étoile i Paris. Under första världskriget uppläts Karlaplan till grönsaksodling.
Strindbergshuset
August Strindberg bodde vid Karlaplan, 1901-1908, med adressen Karlavägen 40. I sin dagbok skrev han kvällen vid inflyttningen:
- Detta har jag köpt för mina trettio år av dramatiska mödor.
Hans dåvarande fru Harriet Bosse ska också ha blivit helt överväldigad när hon fick se våningen och takhöjden. Trots den vackra våningen genomled August Strindberg sina mörkaste år här och han flyttade så småningom till Blå tornet på Drottninggatan.
På grund av hyresregleringar som tillämpades i de svenska städer 1942-1975 ansåg fastighetsbolaget BGB, som ägde Strindbergshuset år 1968 det omöjligt att bibehålla underhållet. Fastighetsbolaget såg en lukrativ möjlighet att riva Strindbergshuset och bygga nytt. Då försökte hyresgästerna i samverkan med Riksantikvarieämbetet köpa fastigheten. Men fastighetsägarna valde att sälja fastigheten till sitt eget bolag för 2,3 miljoner. Fastighetsbolaget fick avslag på sin rivningsansökan men överklagade och ärendet gick upp i regeringen. Ägarna förespråkade låga boendekostnader vid en nybyggnad, dessutom lät man huset förfalla och genom att häva allt underhåll. Trots arrogant behandling av hyresgästerna och kortsiktiga ekonomiska intressen från fastighetsbolaget godkändes slutligen trots massiva protester i stadshuset rivningsansökan. Resultatet blev skyhöga boendekostnader för de hyresgästerna i det nya huset. Men värst av allt förlorade Stockholm det vackra nygotiska huset i rött tegel från 1896 där Strindberg skrev sitt Ett drömspel. På platsen uppfördes ett lägenhetskomplex i modern stil, där fasaden inkläddes med glaserade klinkers.
