Bremen
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Bremen (olika betydelser).
| Vapen | Karta |
|---|---|
.svg) |
 |
| Basfakta | |
| Delstat: | Bremen |
| Yta: | 325,42 km² |
| invånare: | 548 477 (april 2008) |
| Befolkningstäthet: | 1 684 invånare/km² |
| Geografisk läge: | 53° 04’ 37,2’’ N 08° 48’ 32,4’’ E |
| Postnummer: | 28001-28779 |
| Riktnummer: | (+49) 0421 |
| Webbplats: | www.bremen.de |
| E-postadress: | webmaster@bremen.de |
| Politik | |
| Borgmästare: | Jens Böhrnsen (SPD) |
Bremen, eg. Freie Hansestadt Bremen, är en stad i norra Tyskland med 547 934 invånare (2006), belägen i delstaten Bremen. Bremen är mer än 1200 år gammal, och är även en av de främsta Hansastäderna genom historien. Den är belägen nära floden Wesers utlopp, cirka 12 mil från Hamburg.
Innehåll |
Historia
Bremens namn förekommer i historien under formen Bremun (lat. Brema) första gången 787 då Karl den store upprättade ett biskopsstift där. 1186 utfärdades det första kejserliga privilegiet för staden, och 1246 fastställdes sättet för val av stadens råd och dess befogenhet. Trots beroendet av biskopen erhöll den småningom en tämligen självständig ställning, slöt handelsfördrag, förvärvade privilegier i England och Norge med mera och inträdde i hanseförbundet (1285-1358 och 1427-33 var den dock utesluten därur). Under 1400-talet löstes den från nästan allt beroende av biskopen och började anses som en fri riksstad. Reformationen fann gynnsamt mottagande (1618 förklarades reformerta läran för statsreligion), och staden kämpade ihärdigt för både sin religiösa och sin politiska frihet. Den senare kom dock i fara, sedan det omgivande biskopsstiftet i början av 1600-talet råkat i starka händer och genom den westfaliska freden (1648) kommit i Sveriges ägo. Eftersom stadens ställning som fri riksstad aldrig fått officiell sanktion såg de till att utverka ett frihetsbrev från kejsaren 1646 (till en kostnad av 100 000 floriner) när de fick kännedom om att stiftet Bremen skulle avträdas till Sverige.
Sverige erkände dock inte detta sent tillkomna frihetsbrev vilket innebar att förhållandet mellan Bremen och den svenska kronan blev oklart och spänt de följande decennierna. Sverige hade visserligen i westfaliska freden förbundit sig att lämna Bremens gamla kyrkliga och politiska fri- och rättigheter oantastade, men gjorde sedermera anspråk på en viss överhöghet (det fordrade bland annat hyllning och att få inlägga en besättning i staden). När Bremen likväl uppträdde som självständig riksmedlem (trots Sveriges protester fick det 1654 en representant på tyska riksdagen), uppstod tvister ("första bremiska kriget"), som till en början bilades genom recessen i Stade 28 november 1654, enligt vilken Bremen förband sig att hylla den svenske kungen med mera, men där frågan om riksomedelbarheten uppsköts till framtida underhandling. Bremens vägran att hylla Karl XI och dess anspråk på riksomedelbarhet med mera ledde 1665 till en krigsförklaring av Karl XI:s förmyndarregering. Svenskarnas mening var dock inte så mycket att betvinga Bremen som att skaffa sig en förevändning att hålla en stridsfärdig armé i Tyskland - ett lockbete för subsidiebringande allianser - under en tidpunkt av diplomatiska förvecklingar.
Det inträffade inte heller några egentliga sammandrabbningar i detta för den svenska ledningen föga hedrande krig, vilket i historien är känt under namnet andra bremiska kriget och 15 november 1666 avslutades det med traktaten i Habenhausen. Enligt denna avstod Bremen till 1700 från att låta sig representeras på tyska riksdagen och från säte och stämma i nedersachsiska kretsen, varemot de av svenskarna på stadens område uppförda befästningarna revs ned och Sverige förband sig att vid möjliga tvister med staden att avstå från fientligheter. Utgången av "kriget" var ett klart nederlag för Sverige, tvistefrågorna mellan staden och Sverige blev inte lösta. Men huset Hannover, till vilket Sverige 1719 avträtt hertigdömet Bremen, erkände 1741 stadens riksomedelbarhet. 1803 blev Bremen fri riksstad, men Napoleon införlivade staden med det franska riket 1810 och gjorde den till huvudstad i departementet Wesermynningarna. 1815 förklarades det av Wienkongressen för fri riksstad och medlem av Tyska förbundet, 1867 ingick det med sitt område i Nordtyska förbundet, och blev 1871 en delstat i det enade Tyskland.
1857 grundades Norddeutscher Lloyd i Bremen och staden blev en viktig plats för transporter. Andra viktiga företag under industrialiseringen var Weser AG (Deschimag) och senare Borgward och Nordmende. I Bremen fanns även flygtillverkaren Focke-Wulf.
1937 förlorade Bremen Bremerhaven. Under andra världskriget bombades staden av allierat flyg på grund av sin rustningsindustri, bland annat den stora varvsindustrin. 1945 ockuperades amerikanska styrkor staden och Bremen blev tillsammans med Bremerhaven en amerikansk enklav i ett Nordtyskland som i övrigt var ockuperat av britterna. 1949 blev Bremen delstat i Västtyskland.
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Sevärdheter
I centrum vid Marktplatz, det vill säga vid torget, finns det gamla gotiska rådhuset och Rolandstatyn, som ingår i UNESCO:s världsarvslista, samt Bremens domkyrka, Bremer Dom.
Näringsliv
Eftersom floden är segelbar för havsgående fartyg ända till Bremen är dess hamn av stor betydelse för landet. Dels är Bremen Tysklands andra exporthamn näst efter Hamburg, dels har det varit möjligt att behålla skeppsbyggnadsverksamhet i staden. Bremen är också en stor industristad inom andra områden som till exempel biltillverkning (Mercedes-Benz C-klasse), rymdfart, flyg (Airbus), kaffe (HAG, Eduscho, Melitta) och bryggerier (Beck's, Tysklands största ölexportör).
Fram till 1960-talet var Borgward en av stadens viktigaste industrier.
Storstadsområde
Många pendlar in till arbetsplatser och utbildningar i Bremenområdets centrala delar, och hela pendlingsområdet består av, förutom Bremen, ytterligare 40 omgivande städer och kommuner.[1] Större förorter är bland annat Achim, Delmenhorst och Osterholz-Scharmbeck.
| Områdestyp[1] | Areal (km²)[1] | Invånarantal 31 december 2006[1] | Densitet (inv/km²) |
|---|---|---|---|
| Kärnstad (Bremen) | 325,42 | 547 934 | 1 683,77 |
| Kärnstadens närområde | 144,02 | 108 251 | 751,64 |
| Närliggande pendlingsområde | 2 057,53 | 323 624 | 157,29 |
| Totalt | 2 526,97 | 979 809 | 387,74 |
Personligheter
Idrott
SV Werder Bremen har sedan 1980-talet varit en av Tysklands mest framgångsrika fotbollsklubbar och har en stor popularitet i hemstaden med ett fullsatt Weserstadion på de flesta hemmamatcherna. De spelar i Bundesliga.
Allmänna referenser
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Källor
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Bremen
|
|||||||||||
|
|||||||
