SI-enhet
Från Rilpedia
SI-enheterna är de grundläggande enheterna i SI-systemet, en standard för måttenheter att användas vid mätning av storheter. Grundenheterna är noggrant definierade. En stor mängd härledda enheter bygger sedan på dessa. Tidigare fanns även en grupp som kallades tilläggsenheter, men de räknas numera till de härledda enheterna. Följande grundenheter ingår i systemet:
Storhet | Grundenhet | Symbol |
---|---|---|
Längd | meter | m |
Massa | kilogram | kg |
Tid | sekund | s |
Elektrisk ström | ampere | A |
Temperatur | kelvin | K |
Substansmängd | mol | mol |
Ljusstyrka | candela | cd |
De tre första är grundläggande i de flesta enhetssystem, och också sådana som själva eller via härledningar (exempel hastighet, energi, tryck) används mycket i vardagligt liv. Tidigt fanns därför definitioner av dessa. Exempelvis är arkivmetern och arkivkilogrammet välkända.
Med dessa tre kan energi och effekt härledas, och då räcker det att tillföra en elektrisk enhet, ampere, för att alla andra elektriska enheter ska kunna härledas. Detta sker via effektformeln som säger att elektrisk effekt = spänning · ström.
Motsvarande gäller för ljusstyrka; övriga begrepp inom optiken kan härledas ur de vi nu definierat.
Temperatur behöver vi också mäta; och kelvinskalan har den stora fördelen att den utgår från absoluta nollpunkten. Tack vare att temperaturskillnader i Kelvin resp. i grad Celsius är exakt lika stora, är det enkelt att för vardagligt bruk använda grad Celsius istället.
Substansmängd används inom kemin, och är en bekväm enhet att använda. En fysiker kanske tycker att enheten passar in lite dåligt i sällskapet, och det är också mycket riktigt den sista enheten som fick vara med.
Se även
Externa länkar
- BIPM – SI-grundenheter: engelska, franska
- Hur SI-enheterna ska skrivas och användas korrekt
- Konvertera.nu – SI-Systemet
- NIST – SI base units
- Convertworld.com
|