Pinyin
Från Rilpedia
Pinyin (拼音 eller pīnyīn; ordagrant "stava ljud") är ett sätt att ange ett standardiserat uttal på flera kinesiska språk med hjälp av det latinska alfabetet samt ett antal diakritiska markeringar som anger tonaccenter.
Det finns flera olika typer av pinyin; olika romaniseringssystem har använts under olika tidsperioder och i olika geografiska områden. Det som vanligen avses är hanyu pinyin (traditionell kinesiska: 漢語拼音; förenklad kinesiska: 汉语拼音; pinyin: Hànyǔ pīnyīn) vilket idag är det dominerande romaniseringssystemet för den nationella standardkinesiskan putonghua (traditionell kinesiska: 普通話; förenklad kinesiska: 普通话; hanyu pinyin: pǔtōnghuà). I Sverige är detta språk känt som rikskinesiska eller mandarin. På Taiwan, i Hong Kong och Macau kallas detta språk för guoyu (traditionell kinesiska: 國語; förenklad kinesiska: 国语; hanyu pinyin: Guóyu).
Andra exempel på pinyin är det äldre transkriptionssystemet Wade-Giles och Tongyong pinyin.
Innehåll |
Pinyin på Taiwan
2002 beslutade Taiwans parlament i Taipei att Tongyong pinyin skulle börja användas som öns officiella romaniseringssystem. Tongyong pinyin är en modifierad version av, och avviker klart från, det Hanyu pinyin som används i Fastlandskina (Folkrepubliken Kina). Beslutet fattades under en period då det demokratiska framstegspartiet (DPP) hade majoritet i parlamentet. DPP eftersträvar självständighet för Taiwan från Fastlandskina. Folkrepubliken Kinas kommunistiska regering i Beijing anser att Taiwan är en del av det egna landet och kritiserade beslutet i Taipei för att utgöra en form av "av-sinifiering" av Taiwan, det vill säga ett sätt att skilja Taiwan från Kina. Se även Taiwans politiska status.
Taipeis stadsfullmäktige kontrollerades dock under samma period av Guomindang-partiet, vilket är mer positivt inställt till Fastlandskina.[källa behövs] Taibeis stadsfullmäktige gick emot Taiwans parlaments beslut och införde Hanyu pinyin som den officiella romaniseringsformen i öns huvudstad Taipei. Detta har lett till en komplicerad situation, då bland annat motorvägsnät och järnvägsnätet i Taipei kontrolleras av det nationella parlamentet och använder Tongyong pinyin i sin skyltning, samtidigt som vanliga stadsgator och stadens tunnelbanesystem står under stadsfullmäktiges kontroll och använder Hanyu pinyin.
Den 1 januari 2009 ersatte hanyu pinyin officiellt tongyong som transkriberingssystem på Taiwan.
Uttal
| hànyǔ pīnyīn | IPA | ungefärligt svenskt uttal |
|---|---|---|
| a | [ɑ] | a |
| ai | [aɪ] | aj |
| an | [an] | an |
| ao | [aʊ] | aå |
| b | [p] | p |
| c | [tsʰ] | ts1 |
| ch | [tʂʰ] | tsch1 |
| d | [t] | t |
| e | [ɤ] | ö |
| ei | [ei] | ej |
| en | [ən] | ön |
| eng | [ɝŋ] | öng |
| er | [ɤɻ] | örj, arj |
| f | [f] | f |
| g | [k] | k |
| h | [x] | ch |
| i | [i] | i2 |
| ian | jen | |
| ie | [iɛ] | jee |
| iong | jong | |
| iu | [iou̯] | iå |
| j | [tɕ] | ttj3 |
| k | [kʰ] | kh1 |
| l | [l] | l |
| m | [m] | m |
| n | [n] | n |
| o | [u̯] | å |
| ong | [ʊŋ] | ong |
| ou | [u̯u] | åo |
| p | [pʰ] | ph1 |
| q | [tɕʰ] | ttj1 |
| r | [ɻ] | rj |
| s | [s] | s |
| sh | [ʂ] | sch |
| t | [tʰ] | th1 |
| u | [u] [y] | o, y4 |
| ua | oa | |
| uan | oan, yan4 | |
| uai | oaj | |
| ui | öej | |
| uo | [uo] | oå |
| ü | [y] | y |
| üe | [yɛ] | ye |
| w | [w] | o5 |
| x | [ɕ] | tj |
| y | [j] | j |
| z | [ts] | ts |
| zh | [tʂ] | tsch |
1Kraftigt aspirerat.
2Uttalas mycket ljust och z-likt efter s, c och z. Uttalas nästan som ö efter sh, r, ch och zh.
3Nästan som engelskans ch i till exempel church.
4Uttalas med y efter x, j, q och y
5Som engelskans w.
Toner
Mandarin har fyra tonaccenter: hög ton, stigande ton, fallande-stigande ton och fallande ton; samt ett obetonat läge. De fyra tonerna är representerade i pinyin med följande tecken ovan de tonande vokalerna: ¯, ´, ˇ och `. En punkt sätts ibland framför stavelser som är obetonade. Resultatet av att lägga till dessa tonmarkeringar blir till exempel ā, á, ǎ och à, samt a (eller ·a).
De fyra tonerna uttalade med "ma" .
Se även
- Hepburn - Romaniseringssystem för kinesiska tecken i Japan.
- Nihon-Shiki - Romaniseringssystem för kinesiska tecken i Japan.
Externa länkar
- http://www.foolsworkshop.com/ptou/ - Konvertera text från "Ni3 chi1 bao3 le ma?" till "Nǐ chī bǎo le ma?" (sv: 'Hur mår du?', 'Har du ätit dig mätt?').
