Omega 3-fettsyra

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Omega 3-fettsyra är en benämning på en grupp av fleromättade fettsyror.

Innehåll

Allmänna fakta

Kemisk struktur, alfa-linolensyra (ALA)

Fleromättade fettsyror består som övriga fettsyror av kedjor av kolatomer. De skiljer sig från mättade och enkelomättade genom att kedjorna innehåller minst två dubbelbindningar mellan kolatomer. "Omega" betecknar i traditionell kemisk nomenklatur den sista kolatomen och "3" (ursprungligen -3 i betydelsen "minus 3") att en omättnad finns mellan tredje och fjärde kolatomerna räknat från omega-kolet. Att en fettsyra betecknas som "omega 3" säger inget om var den eller de andra dubbelbindningarna sitter i kolkedjan. Vidare beskriver inte omega 3 längden på kolkedjan, utan endast var den sista dubbelbindningen sitter. Många olika fettsyror kan alltså kategoriseras som omega-3.

Sjukdomsförebyggande effekter

Ett utbrett missförstånd är att omega-3 fettsyror har en kolesterolsänkande effekt, och därigenom förebygger hjärt/kärl-sjukdom. Rätt är att omega 3-fettsyror endast har en triglyceridsänkande effekt, och att medlen inte har visat effekt på hjärt-/kärlsjukdom. "En stor metaanalys har inte givit hållpunkter för att behandling med omega-3-fettsyror minskar sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom eller stroke vid primär prevention (Evidensgrad 1)", skriver Läkemedelsverket i Behandlingsrekommendation 3:2006 om "Förebyggande av aterosklerotisk hjärt-kärl-sjukdom". "Medlen rekommenderas således inte för primär prevention". Exakt samma slutsats kom NICE fram till i maj 2008, efter att ha genomfört en omfattande studiegenomgång (NICE: The National Institute for Health and Clinical Excellence, ungefär Socialstyrelsen i Storbritannien). "People should not routinely be recommended to take omega-3 fatty acid supplements/plant sterols and stanols for the primary prevention of CVD" (dvs cardiovascular disease). Hypoteserna om omega 3-fettsyrornas förebyggande effekter för hjärt/kärl-sjukdom är inte vetenskapligt styrkta.

Omega 3-fettsyror har i forskning visat sig förebygga vissa typer av degenererande ögonsjukdomar [källa behövs]. En för låg mängd av omega 3-fettsyror i kosten tros öka risken för vissa mentalsjukdomar som depression [1].

Omega 3-fettsyror är antiinflammatoriska och kan därigenom lindra inflammatoriska sjukdomar, som till exempel de inflammationer som uppstår av degenererade diskar [källa behövs].

Användning i kroppen

Omega 3-fettsyrorna har stor betydelse för utvecklingen av fostret. Under fostertiden passerar stora mängder omega 3-fettsyror över från modern till fostret varav större delen används hos fostret för att bygga upp det centrala nervsystemet.

Vegetariska källor till omega 3-fettsyror

Av de fleromättade omega 3-fettsyrorna förekommer alfa-linolensyra och linolsyra i vegetabiliska oljor, bl.a. linfrö-, raps-, valnöt-, hampa- och solrosolja samt linfrön, valnötter, [[2]]kiwi och gröna bladväxter.

De längre fleromättade fettsyror (EPA och DHA) förekommer i mikroalger, men endast i små mängder i landlevande vegetabilier. EPA och DHA anses ha ett högre näringsvärde jämfört med alfa-linolensyra.

Fiskolja

Nästan alla de vetenskapliga studier som gjorts på omega 3-fettsyronas inverkan på hälsan har gjorts på fiskolja. Det är därför framför allt EPA och DHA som anses kunna förebygga och lindra sjukdomar.

Omega 3-fettsyror i fet fisk

I fisk och skaldjur förekommer längre fleromättade fettsyror (EPA och DHA) med högre näringsvärde. EPA och DHA är inte essentiella genom att de kan bildas i kroppen från alfa-linolensyra.

Omega 3-fettsyrorna förekommer naturligt i fet fisk, som framför allt makrill, sill och lax. Fet fisk tillverkar inte omega 3-fettsyror själv utan får dessa från mikroalger.

Fettsyrorna lagras in i fiskens fett och hjälper den att bibehålla sin rörlighet vid lägre temperaturer genom att de mer förgrenade fettsyrorna är väsentligt mer elastiska jämfört med mättade fettsyror.

Upptäckten

Upptäckten av omega 3-fettsyrornas hälsoeffekter gjordes på 1970-talet, då forskare fann att eskimåer och befolkningen på den japanska ön Okinawa i mindre utsträckning än andra folkgrupper var drabbade av vissa typer av hjärt- och kärlsjukdomar.

Uppföljande undersökningar av eskimåbefolkningen pekade på att hög konsumtion av fet fisk spelade in i hälsoeffekten. Jämförande studier gjordes bl a mellan eskimåer bosatta på Grönland och eskimåer som utvandrat till Danmark.

De uppföljande undersökningarna pekade på ett tydligt samband mellan hög konsumtion av fet fisk och färre fall av inflammatoriska sjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar.

För befolkningen på ön Okinawa var resultaten aldrig lika entydiga även om vi i dag vet att omega 3-fettsyrorna spelade in. Befolkningen på Okinawa åt förutom den feta fisken en kost som var mycket rik på alger och en lång rad andra livsmedel som förebygger hjärt- och kärlsjukdomar.

Funktioner

Omega 3-fettsyrornas effekt på hälsan är idag väl underbyggd i en lång rad vetenskapliga studier. Ett stort antal studier har gjorts på specifika sjukdomar med jämförelsegrupper.

Hjärnan/ögonen - regelbundet intag av omega-3-fettsyror skyddar mot bland annat blodproppar, ögonsjukdomar (som gula fläcken-sjukan) och senil demens.

Blod/kärl - omega 3-fettsyrorna har en triglyceridsänkande effekt, och har inte visat sig förebygga hjärt/kärl-sjukdom (Läkemedelsverkets Behandlingsrekommendation "Förebyggande av aterosklerotisk hjärt-kjärl-sjukdom 3:2006). Varken Total kolesterol, LDL ("onda kolesterolet") eller HDL ("goda kolesterolet") påverkas av omega 3-fettsyror.

Leder - minskar symptomen (stelhet, smärta) hos personer med reumatisk artrit.

Hud - omega 3-fettsyror ger skydd mot huden åt exempelvis personer med pigmentförändringar, torr hud/hårbotten och mjäll. Symptom hos olika former av eksem och hos psoriasis sägs även minskas av regelbundet intag av dessa fettsyror.

Välbefinnande - genom att reglera signalsubstanser och hormonnivåer kan Omega 3-fettsyror vid regelbunden användning lindra och förebygga nedstämdhet och humörsvängningar.

Barn/ungdomar - Tillskott av omega 3-fettsyror har visat sig kunna lindra inlärningssvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter och ADHD.

Intag

Det rekommenderade intaget för en vuxen är enligt Livsmedelsverket 1 energiprocent, eller cirka 2 till 3 gram, per dag. Ett regelbundet intag av till exempel rapsolja, nötter och fet fisk bör kunna täcka detta. En portioner fet fisk i veckan täcker detta behov[källa behövs].

Kosttillskott och naturläkemedel med omega 3-fettsyror kan köpas när kosten inte räcker till. Kosttillskott är generellt billigare genom lägre beskattning och att årskostnaden för godkännande som naturläkemedel inte krävs. Kostillskott är emellertid inte lika hårt kontrollerade.

Tillskott av omega-3-fettsyror har inte i vetenskapliga studier visat på några allvarliga risker. Viss försiktighet fordras dock om man samtidigt äter den blodförtunnande medicinen warfarin.

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg