Knipor
Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
- För andra betydelser av Bucephala se Bucephala
| ?Knipor | |
|---|---|
 Knipa (Bucephala clangula)
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Andfåglar Anseriformes |
| Familj: | Egentliga andfåglar Anatidae |
| Underfamilj: | Merginae |
| Släkte: | Knipor Bucephala |
|
|
|
| §Bucephala Auktor: Boie, 1822 |
|
|
|
|
|
Knipa (Bucephala clangula) |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Knipor (Bucephala) är små änder inom underfamiljen Merginae. De häckar i hålor i träd och lever på norra halvklotet. Deras fjäderdräkt är främst svart och vit och de äter fisk, kräftdjur och andra mindre vattenlevande djur och insekter.
Det vetenskapliga släktnamnet härstammar från grekiskans βοῦς 'oxe' och κεφαλή 'huvud'.[1]
Det finns tre nu levande arter inom släktet:
- Knipa (Bucephala clangula)
- Islandsknipa (Bucephala islandica)
- Buffelhuvud (Bucephala albeola)
- Bucephala cereti (Mellersta miocen i Mátraszõlõs, Ungern - Sen pliocen i Chilhac, Frankrike)
- Bucephala ossivalis (Sen miocen/tidig pliocen i Bone Valley, USA), vilken visar stora likheter med knipa (B. clangula) och kan utgöra en urtida underart eller en direkt anfader.
- Bucephala fossilis (Sen pliocen i Kalifornien, USA)
- Bucephala angustipes (Tidiga pleistocen i Centraleuropa)
- Bucephala sp. (Tidiga pleistocen i Dursunlu, Turkiet: Louchart m.fl. 1998)
Referenser
Noter
- ↑ Liddell och Scott: An Intermediate Greek-English Lexicon, Oxford University Press, Oxford 1889, sid. 155, 430. ISBN 0-19-910206-6.
Källor
Artikeln är översatt från engelska wikipedias artikel Goldeneye (duck), läst 5 september 2007, där följande källor anges:
- Louchart, Antoine; Mourer-Chauviré, Cécile; Guleç, Erksin; Howell, Francis Clark & White, Tim D. (1998): L'avifaune de Dursunlu, Turquie, Pléistocène inférieur: climat, environnement et biogéographie. Les Comptes rendus de l'Académie des sciences IIA 327(5): 341-346. [French with English abridged version] DOI:10.1016/S1251-8050(98)80053-0 (HTML sammanfattning)
