Knipa

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Se knipa (typografi) för ordets betydelse inom typografi

?Knipa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Knipa; adult hane
Knipa; adult hane
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Andfåglar
Anseriformes
Familj: Egentliga andfåglar
Anatidae
Underfamilj: Merginae
Släkte: Knipor
Bucephala
Art: Knipa
B. clangula
Vetenskapligt namn
§Bucephala clangula
Auktor: Linné, 1758
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Knipa (Bucephala clangula) är en fågel som tillhör underfamiljen Merginae.

Innehåll

Utseende

Typiskt är de gula ögonen som ger fågeln namnet "goldeneye" på engelska. Den avrundade stjärten har 16 pennor. Hanen i praktdräkt är särpräglad med sin svartvita dräkt. Det skimrande grönsvarta huvudet har en stor vit fläck mellan näbben och det lysande gula ögat. I sommardräkt, eklipsdräkt, liknar den honan, men har mörkare brunt huvud, svart näbb, och ofta rester av praktdräkten på vingarna. Honan har grå kropp, brunt huvud och en varierande vit halsring. Knipan är 38 till 49 centimeter lång och når en vikt av 500 till 1300 gram. Den har det förhållandevis största huvudet bland änderna. Ungfåglarna liknar honan, men saknar halsband, har mörkt öga och är brunare på kroppen samt har enfärgad näbb.
I flykten har både hane och hona ett vitt område på vingens inre del, honans avdelas av flera mörka band.

Föda

Födan består av små fiskar, snäckor, kräftdjur, växtdelar och insekter samt deras larver. För att nå bytet dyker knipan ibland ned så djupt som åtta meter.

Läte

Knipan har i flykten ett typiskt visslande vingljud,hyhyhyhy, som hörs på långt avstånd och är kraftigast hos hanen. Från hanen hörs under parningsspelet ett kväkande ljud som påmminner om ljudet sdom uppstår när man drar ett finger längs en kam. Honan använder på häckplatsen ett grar.

Utbredning och biotop

Fågeln lever i Europas, Asiens och Nordamerikas norra regioner. I Sverige häckar den allmänt i norra delar, men även, fastän sällsyntare, längre söderut. Knipan övervintrar i stora antal överallt där öppet vatten finns tillgängligt.

Etymologi

Det äldsta belägget för knipans namn är frän Aron Forsius Physika (1611), men ordet är säkert äldre. Man har förmodat att namnet skulle vara ljudhärmande och syfta på det vinande vingljud som hörs från flygande knipor. På danska kallas arten för hvinand och på norska för kvinand. Vissa personer anser att det svenska ordet skulle hänga samman med seglartermen Knipa, med betydelsen sträva så högt i vinden som vid bidevindssegling.

Den har tidigare, dialektalt, eller ålderdomligt, kallats för skatand, knijper, strandkniper, knip, kneip, knipoxe, knipånn och gnällvinge.

Spel och häckning

Under tidiga vårar utgör hanens spel en märklig syn, samtidigt som han ger ifrån sig ett knirrande ljud gungar han ner och slänger huvudet bakåt över ryggen. De 10 till 12 grönaktiga äggen läggs i hål i träd (eller i fågelholk). Häckningstiden är från april-juli.

Referenser

Noter

  1. BirdLife International 2004. Bucephala clangula. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061010

Källor

Externa länkar

Personliga verktyg