Från Rilpedia

Koordinater: 59°19′52″N 18°03′42″O / 59.33111, 18.06167

S:ta Clara kyrka eller Klara kyrka, kyrka i Stockholm. Kyrkan är en av de mest centralt belägna kyrkorna i Stockholms innerstad. Tidigare var den församlingskyrka i Klara församling, men denna församling införlivades 1989 i Stockholms domkyrkoförsamling, och kyrkan är nu distriktskyrka.

Innehåll 1 Verksamhet 2 Kyrkobyggnaden 3 Inredning 4 Gravar 5 Övriga byggnader 6 Källor 7 Externa länkar

Verksamhet

Klara kyrka är bas för ett omfattande hjälparbete bland behövande i Stockholms city. Det handlar om att ge mat och kläder till hemlösa, missbrukare och flyktingar, att stödja prostituerade, stressade och sjuka med samtal och bön, och att besöka fängelser. I Klara kyrka finns diakoner, präster och många frivilliga som ägnar mycket tid och energi åt detta arbete, som samordnas av Domkyrkoförsamlingen och föreningen S:ta Clara kyrkas vänner. Vänföreningen utgör också basen i den gudstjänstfirande församlingen, och organiserar ungdomsgrupper, böne- och bibelstudiegrupper samt kurser om grunderna för kristen tro.

Kyrkobyggnaden

Klara kyrka ligger vid Klara Västra Kyrkogata i Stockholms city. Kyrkogården, som i stort sett har samma sträckning som på 1600-talet, är nästan helt kringbyggd av modern bebyggelse. På kyrkogården finns en rad gravkor uppförda under 1700-talet, begravningskapellet är från 1889.

På platsen grundlades under 1280-talet S:ta Clara nunnekloster och klosterkyrka. Gustav Vasa lät riva klostret och kyrkan 1527, två altarskåpsdörrar finns dock bevarade. Den nuvarande kyrkan lät uppföras av Johan III, som anlitade den holländske byggmästaren Henrik van Huwen, möjligtvis var även Willem Boy anlitad, i egenskap av kungens främste arkitekt.

Kyrkan är uppförd av tegel. Den har latinsk korsplan, polygonal koravslutning och ett västtorn med spira. Det enskeppiga kyrkorummet täcks av kryssvalv. Sakristior är vidbyggda öster och väster om norra korsarmen, trapphus är tillfogade till tvärskeppsgavlarna och polygonala tillbyggnader finns på båda sidor om tornet. Långhus med kor, tvärskepp och torn uppfördes 1572–1590. 1651 uppfördes den västra sakristian, påbyggd 1835. Agneta Wrede lät bygga den södra porten, vilken pryds av vapnen för ätterna Wrede och Lillie.^[1] Södra korsarmens trapphus uppfördes 1726, sannolikt ritat av Göran Josuae Adelcrantz. Kyrkan drabbades av en eldsvåda 1751, den återuppbyggdes följande år efter överintendent Carl Hårlemans ritningar, norra trapphuset tillkom och taket fick sin nuvarande form. Tornet och fasaderna fick nuvarande utseende vid Helgo Zettervalls restaurering 1884– 1886, då tillkom även tornutbyggnaderna. Interiören präglas i dag av Agi Lindegrens restaurering 1906–1907. Olle Hjortzberg försåg valven med målningar.

I november 1932 blev det då största plåttäckningsarbetet i Sverige klart, då kyrkans 1 400 m² stora torntak hade täckts med 1 600 kopparplåtar, med en totalvikt av 10 000 kilo.^[2] Tornet är 116 meter högt och därmed Sveriges och Skandinaviens näst högsta kyrka och Sveriges femte högsta byggnad.

Restaureringen 1963–1965 av bland annat Artur von Schmalensee var av mer teknisk art.

Inredning

Predikstolen

Orgeln

Koret med altaret och dopfunten

Altartavlan från 1766 är gjord av J Hoffman, altaruppsatsen från 1787–1790 av C F Adelcrantz och dopfunten av T Thorén 1908.

Altaruppsatsen flankeras av två knäböjande änglar, huggna 1904 efter gipsoriginal av Johan Tobias Sergel. Predikstolen är troligen utförd 1753 efter Carl Hårlemans ritningar.

Gravar

I Klara kyrka återfinns gravarna för C. M. Bellman, Anna Maria Lenngren, Carl Gustaf af Leopold, Gustaf Åkerhielm och Anna Christina Warg (Kajsa Varg).

Övriga byggnader

Till kyrkan hör förråd, ekonomibyggnad, ett antal gravkor och en skola. Kyrkogården är inhägnad med ett järnstaket.

Källor

• Beskrivningen av kyrkobyggnaden baseras i huvudsak på Riksantikvarieämbetets kyrkobeskrivning (1996-11-29) av A. Hållén.
• SvK (27)–1927
• SvK (23)–1927
• Roland Odlander, Santa Klara kyrka,1966
• Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar, 1999

1. ↑ Stålberg och Berg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864-66)
2. ↑ Gustaf V och hans tid 1928-1938, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13379-8 s.251

Externa länkar

• Sankta Clara kyrkas webbplats, där även föreningen S:ta Clara kyrkas vänner presenterar sin verksamhet.

• Wikimedia Commons har media som rör Klara kyrka
  Bilder & media