Kebnekaise
Från Rilpedia
- För musikgruppen Kebnekajse, även stavad Kebnekaise, se Kebnekajse (musikgrupp).
| Kebnekaise | |
 Kebnekaises toppar, sedda från Tolpagorni |
|
| Höjd över havet | 2 104 meter[1] (2008) |
|---|---|
| Plats | Lappland, Sverige |
| Bergskedja | Skanderna |
| Primärfaktor | 1 750 meter |
| Koordinater | Koordinater: |
| Första bestigning | 22 augusti 1883 av Charles Rabot, Pehr Abrahamsson och Hans Monsen (första dokumenterade bestigningen). Första vinterbestigningen gjordes av Hugo Nicolaus Pallin den 29 mars 1908. |
| Enklaste rutt | Västra leden |
Kebnekaise, enligt äldre stavning även Kebnekajse (av lulesamiska giebnne (kittel) och gájsse (hög och spetsig fjälltopp), på nordsamiska Giebmegáisi, modernare, av svenskan påverkad form, Giebnegáisi).[2], är Sveriges högsta berg och utgörs av ett bergsmassiv i Kiruna kommun i Lappland. Kebnekaise har två toppar, varav Sydtoppen är den högsta med sina 2 104 meter över havet.[1] Området runt Kebnekaise har länge varit bebott av Sveriges nordliga ursprungsbefolkning, samerna.
År 2007 föreslog Naturvårdsverket att Kebnekaisemassivet borde bilda en ny nationalpark.[3]
Innehåll |
Etymologi
Namnet Kebnekaise kommer ursprungligen av lulesamiska giebnne (kittel) och gájsse (hög och spetsig fjälltopp).
Även om Kebnekaise idag är det svenska namnet på fjällmassivet, är det inte det ursprungliga samiska namnet på berget, utan på det närliggande fjället Tolpagorni; Kebnekaise har nämligen inte alls någon kittelformad topp, som det nordsamiska namnet Giebmegáisi antyder, medan Tolpagorni har just det.[4] Antagligen på grund av ett missförstånd mellan lantmätare och samer förväxlades namnen och Sveriges två högsta toppar kom att kallas Kebnekaise. Vad dagens Kebnekaise ursprungligen hette på samiska råder det osäkerhet kring.
Beskrivning
Kebnekaisemassivet avskiljs från omgivande terräng genom de tre stora dalgångarna Ladtjovagge, Tjäktjavagge och Vistasvagge. Dessa gör att massivet bildar ett triangulärt område.
Kebnekaise har Sveriges två högsta toppar: Nord- och Sydtoppen. Sydtoppen utgörs av en glaciär, och höjden ändras därför ständigt med glaciärens tillväxt och avsmältning. De senaste årtiondena har den visat en generellt nedåtgående trend. Sommaren 2007 mätte den 2103 meter över havet enligt Tarfala Vetenskapliga Station, medan 2008 visar på en liten höjning till 2 104 meter.[1] Den högsta punkten i Sverige på fast mark är Kebnekaises kala nordtopp, 2 097 m ö.h, vilken kan bli den högsta punkten överhuvudtaget om trenden för Sydtoppen står sig, eftersom berget under Sydtoppen endast är 2 060 meter[1] högt.
Nordtoppen har tidigare varit klädd av en ismassa och höjden uppmättes sommaren år 1922 till 2 135 meter över havet.[5] Sydtoppen var då 2 123 meter hög.[5]
Berget har ytterligare en topp norr om Nordtoppen, Kebnepakte (Giebmebákti). Mellan Kebnepakte och Nordtoppen finns en bergsrygg benämnd Halspasset. Österut från Sydtoppen leder en längre bergsrygg som kallas Kebnetjåkka (Giebmečohkka). Söder om Sydtoppen finns två mindre toppar, Vierramvare (Vierranvárri) och Tolpagorni (Duolbagorni). Mellan Tuolpagorni och Kebnetjåkka rinner Kittelbäcken (Giebmejohka).
I direkt anslutning till berget ligger fyra större glaciärer; Rabots glaciär (i nordväst), Isfallsglaciären (i öster), Storglaciären (i öster) samt Björlings glaciär (i söder). Kebnekaisemassivet i stort har Sveriges högsta glaciärtäthet; mer än fyrtio glaciärer ligger samlade inom ett relativt litet område. De flesta stora glaciärerna är så kallade dalglaciärer. Sydtoppen är Sveriges enda toppglaciär.
Allmänt
Från Sydtoppen kan man se ungefär 1/11 av Sveriges yta.[källa behövs]
Nedanför berget ligger Kebnekaise fjällstation, varifrån toppturer med guide utgår. Sydtoppen kan bestigas av normalt fjällvana personer utan specialkunskaper via Västra leden från fjällstationen, vilket är en något längre väg än Östra leden som används av de guidade turerna. Här ingår glaciärpassage och enklare klättermoment. En annan ofta använd färdväg är Durlings led som går till Sydtoppen från Kungsleden via Singi och den så kallade Kaffedalen.
På sydsidan finns kring 1 800-metersnivån två obemannade toppstugor som är öppna året om, likaså Sveriges högst belägna torrdass.
Nordtoppen kräver specialkunskap och specialutrustning för en säker bestigning. Även hit finns möjlighet till guidade turer från fjällstationen.
Urval av fjälltoppar i Kebnekaisemassivet
- Bálgástakčorru
- Čievrračohkka
- Čievrraláhku
- Drakryggen
- Duolbanjunječohkka
- Gármásbakti
- Gaskkasnjunji
- Kaskasatjåkka
- Kaskatjåkka
- Kebnetjåkka
- Kuopertjåkka (Guobirčohkka)
- Kåkittjårro
- Nallo
- Nibals (Nijbáš)
- Pyramiden
- Påssustjåkka
- Singitjåkka
- Tarfalatjårro (Dárfalčorru)
- Tjäktjatjåkka (Čeakčačohkka)
- Tjäktjahjälmen
- Tolpagorni
- Vierramvare
Referenser
Noter
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 Annika Rydman (2008-08-18). ”Sydtoppen fortfarande högst i Sverige” (på sv). Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=817545. Läst 2008-08-18.
- ↑ Svenskt ortnamnslexikon, 2003, s. 164
- ↑ ”Kebnekaise föreslås som ny nationalpark”. Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/Forslag-till-nya-nationalparker/Kebnekaise-Norrbottens-lan/. Läst 2008-08-07.
- ↑ Svenskt ortnamnslexikon, 2003, s. 164
- ↑ 5,0 5,1 Abrahamsson, Tore (1987) s. 114
Tryckta källor
- Abrahamsson, Tore: Detta är Kebnekaise, Albert Bonniers förlag, 1987. ISBN 91 34 50910 0.
Se även
Externa länkar
- www.kebnekaise.nu
- Svenska Turistföreningens webbplats
- Wikimedia Commons har media som rör Kebnekaise
|
||||||||||||||
