Hjorthagen
Från Rilpedia
| Hjorthagen | |
| Bildad | 1926 |
| Stadsdelsområde | Östermalm |
| Församling | Engelbrekts församling |
| Antal invånare | 2188 (1997) |
| Landareal | 116 hektar |
| Kommunområde | Innerstaden |
| Smeknamn | Hjortis |
| Stockholmsportalen | Stockholms kommun | |
- Hjorthagen är även namnet på en station vid Östra Södermanlands Järnväg, ÖSlJ
Hjorthagen är en stadsdel i Stockholms innerstad.
Innehåll |
Stadsdelen
Hjorthagen tillhör Östermalms stadsdelsområde och har cirka 2200 invånare. Stadsdelen gränsar till stadsdelarna Ladugårdsgärdet och Norra Djurgården i Stockholm.
Östra delen av Hjorthagen, vid Lilla Värtan, kallas Ropsten. På andra sidan om Lilla Värtan ligger grannkommunen Lidingö.
Stadsdelen är mest känd som den första industriförorten i början av 1900-talet med Värtagasverket och Värtaverket som tongivande kännemärken. De var stadsdelens arbetsgivare och bostadsbyggare, men gav också upphov till kontroverser. Det röda Hjorthagen var ett känt politiskt begrep under många decennier.
Bland stadsdelens byggnader utmärker sig den nuvarande skolan, byggd 1925, som är uppförd i nationalromantisk stil efter ritningar av arkitekten G. A. Nilsson. På Artemisgatan finns ett litet bibliotek, invigt 1959. Hjorthagens kyrka är ett utmärkt exempel på jugendstil.
Historia
Dagens Hjorthagen var på 1100-talet en ö med namnet Husarne med byarna Husarne och Söderhusarne. Ön var tämligen bergig och hade en liten odlingsbar yta. Öns namn kommer från pluralis av hus, husar, och finns kvar i Husarviken. Husarhagen var ett namn för den bördiga delen av dagens Hjorthagen, men namnet trängdes ut under 1800-talet. Kung Magnus Ladulås skänkte år 1288 Husarne till nunneklostret S:t Clara, på Norrmalm. 1527 bröt Gustav Vasa med katolska kyrkan och S:t Clara revs. Husare blev kronans egendom. Johan III planerade en kunglig jaktmark, en djurgård, och placerade ut en del hjortar och renar. Kung Karl XI lät uppföra ett två mil långt och tre meter högt staket runt norra och södra Djurgården. Staket löpte även vid stränderna för att hålla vargar ute och hjortarna inne på vintern när vattnet frös till. Jägarboställen började växa upp. Omkring år 1800 var staketet fallfärdigt och hjortarna upptog, ekonomiskt sett, en onödigt stor yta. Runt 1803 bygges ett nytt staket runt dagens Hjorthagen och de 183 hjortarna stängdes in där. Extrautfodring krävdes ofta då betet var magert. Det är inte helt klarlagt den exakta lokaliteten för namnet Hjorthagen. Under medeltiden syftades på platsen där Kungliga Tennishallen nu ligger. Senare är platsen för namnet vid stora och lilla Jägarberget.
År 1886 togs Värtahamnen i bruk. År 1889 köpte Stockholms stad Hjorthagen av staten och året efter började man bygga Värtagasverket. Hjortarna flyttades till hjorthagen på Drottningholm och därmed var en 200-årig epok för Hjorthagen som djurpark över.
Det fanns tankar på ett slakthusområde i Hjorthagen, men det kom inte ens till ritbordet då behovet av gas och el var större. Värtagasverket invigdes den 25 november 1893 och 1903 invigdes Värtaverket.
Den första bostadsbebyggelsen i Hjorthagen kom 1898, och 1902 byggdes Hjorthagens skola. Skolan är en av de få träbyggnader som finns kvar idag. Där ligger numera Gerleborgsskolan för konstutbildning. Hjorthagen stadsplanelades 1917.
Bostadsområdet
Området består till 80 % av smålägenheter. Gula husen, Långkorven och Tegeltravarna är de tre kvarter som än idag står kvar från en tidig epok av arbetarbostäder. De är alla renoverade till dagens behov.
Barnrikehusen på Dianavägen tillkom under 1930-talet.
En betydande bebyggelse kom under 1930-talet. Ett större område med smalhus byggdes i samarbete med byggmästaren Olle Enqvist och de två verken. De nya smala lamellhusen var en idé från Tyskland som ansågs yteffektivare. Detta var första gången man prövade ett storskaligt seriebyggande av bostäder, och kan ses som ett arkitektoniskt experiment där husen ligger i östvästlig riktning för att få bästa solförhållande. Lägenheterna var redan från början bostadsrätter. Området fick det inofficiella men ännu levande namnet "Abessinien" från byggets oreda och de dåvarande kriget mellan Italien och Abessinien.
Sedan det gamla gasverket lagts ned finns vidsträckta planer att förtäta området och bebygga Storängskroken, Gasverksområdet och Ropsten. Stockholms stadsbyggnadskontor handhar planerna vilket lyder under projektnamnet Norra Djurgårdsstaden i Hjorthagen.
Kommunikationer
Förr fanns spårvagnslinje 10 vid Ropsten. I november 1936 kom busslinje 73 vilken i början vände vid Jägmästargatan men senare vid Porjusvägen. Från 1957 bytte man linjenummer till 52 och 1971 till 55. På 1980-talet lade SL om 55:an bort från Hjorthagen och förlängde 62:an med en omständlig väg som ersättning. Det skapade stora protestvågor och SL återinförde 55:an med kort varsel.
Förutom buss finns:
- tunnelbanestation Ropsten
- Lidingöbanan vid Lidingöbrons södra fäste.
Intressanta platser
- Hjorthagens Idrottsplats.
- Hjorthagens kyrka.
- Hjorthagens gamla skola.
- Ferdinand Bobergs gasklockor vid gasverksområdet.
- Storängsbotten.
- Gula husen.
- Långkorven.
- Tegeltravarna.
- Abessinien.
- Värtans Fotbollsklubb.
