Från Rilpedia

Göteborgs botaniska trädgård eller Botaniska tillkom på initiativ av Göteborgs stadsfullmäktige 1916, och planlades av Rutger Sernander och anlades under ledning av Carl Skottsberg, som även blev den förste föreståndaren. Namnet föreslogs 1912 och beslöts 1915. Den är placerad i stadsdelen Änggården och invigdes i och med jubileumsutställningen 1923 och är unik i Sverige på så vis att den är fristående från ortens universitet. Den är idag en av de största botaniska trädgårdarna i världen och ytan omfattar hela 175 hektar. Då ingår också delar av Änggårdens naturreservat, där trädgården bland annat har sitt arboretum som är en vetenskapligt ordnad beståndsplantering av träd. Den egentliga trädgården är 40 hektar stor, varav ungefär halva ytan upptas av sammanhängande planteringar.

På friland odlar man här cirka 16 000 olika arter. Därtill kommer ungefär 4 000 arter som odlas i trädgårdens växthus, som bland annat rymmer Sveriges största orkidésamling med 1 500 arter. I växthusen kan man också beskåda Påsköträdet (Sophora toromiro), som är utrotat i naturen men har räddats kvar i kultur tack vare botaniska trädgården i Göteborg.

Trädgården är mycket varierad och uppbyggd i kuperad terräng, där det har varit möjligt att avgränsa och kontrastera olika anläggningar mot varandra. Särskilt ska nämnas den dramatiska klippträdgården, som med sina drygt 5.000 arter är en av de största och erkänt vackraste i världen. Vidare finns japanska dalen med värdefullt vildinsamlat material från Ostasien, rhododendrondalen med bortåt 500 arter och kultursorter av rhododendron, lökgården som rymmer en av världens största kollektioner av vildinsamlade lökväxter, örtagården och de frodiga perennsamlingarna. Dessutom har Göteborgs botaniska trädgård gått i bräschen för en ny syn på annuella planteringar, det så kallade sommarblomskonceptet.

År 2003 valdes Göteborgs botaniska trädgård till Sveriges vackraste park i en svensk variant av den internationella omröstning som initierats av Briggs & Stratton, ett av världens ledande företag i trädgårdsmaskiner. Det var första gången tävlingen arrangerades i Sverige.

År 1998 överfördes trädgården från Göteborgs kommun till Västra Götalandsregionen.

Botaniskas symbol är en vitsippa.

Byggnader

• Kontorsbyggnaden är ritad av arkitekten Arvid Bjerke och stod färdig 1926. 1936 byggdes det till med en flygel för herbariet.

• Båtsmanshuset, som också kallas Blå huset är ett timmerhus som ursprungligen uppfördes 1794 nedanför Stigbergstorget, ungefär där Amerikaskjulet nu ligger. 1917 revs det för att återuppbyggas två år senare i Botaniska intill Bambulunden. Idag används det som personalbostad.

• Lusthuset i Örtagården är från senare delen av 1700-talet och ritades av stadsarkitekten Bernhard Carlberg till hans egna trädgård på landeriet Kärralund. Sin nuvarande placering i Botaniska fick det 1959 efter att under en period ha stått i en trädgård mitt emellan Röhsska museet och dåvarande Slöjdföreningens skola.

• Stora Änggården, är en gul villa från 1812 som ligger strax ovanför växthusen. 1919 renoverades den och återgavs då sitt ursprungliga yttre under överinseende av arkitekten var Sigfrid Ericson. Idag fungerar huset som personalbostad.

Källor

• Nordiskt ljus och italiensk hetta - Rigmor Celander och Mona Holmberg, Göteborgs botaniska trädgårds förlag 1996
• Halva världens växter - Magnus Neuendorf och Ingemar Johansson, Göteborgs botaniska trädgårds förlag 2002

Externa länkar

• Göteborgs botaniska trädgård

v • d • r Göteborgs Lustgårdar Göteborgs Botaniska Trädgård · Liseberg · Trägårdsföreningen · Gunnebo Slott & Trädgårdar