Erik Lindschöld
Från Rilpedia
Erik Lindschöld, född 1634 i Skänninge, död 1690 i Stockholm, var en svensk greve och kungligt råd som stod högt i gunst hos Karl XI.
Erik Lindschöld föddes 2 februari 1634 i Skänninge, där hans far Olof Håkansson var smed samt rådman och tidvis borgmästare. Han skrevs in vid Uppsala universitet 1651 och antog då namnet Lindeman. Vid universitetet studerade han latin, vältalighet och politik. Han gjorde sig tidigt känd som författare både på latin och svenska.
Genom förmedling av professor Figrelius utsågs han av Karl X Gustav 1658 till lärare för kungens utomäktenskaplige son, Gustaf Carlson. Med sin elev vistades Lindschöld omkring nio år i främmande länder. Under resorna förbättrade han sina kunskaper i statsrätt, juridik och språk.[1] Vistelsen i Ludvig XIV:s Frankrike gav honom en stark förkärlek för fransk kultur och kan även ha varit bestämmande för hans uppfattning om det kungliga enväldet som det bästa styrelsekicket.
År 1668 anställdes han som sekreterare i kansliet. Han var mycket omtyckt av änkedrottning Hedvig Eleonora och var en central gestalt i nöjena vid hennes hov genom sitt belevade umgängessätt och poetiska talang. 1669 blev Lindschöld efter hemkomsten från en ambassad till Polen, där han tjänstgjort som legationssekreterare under greve Klas Thott, adlad med namnet Lindenschöld, som han efter en tid bytte mot Lindschöld.
Efter att Johan Gyllenstiernas avlidit 1680 framstår Lindschöld som kungens främste inrikespolitiske rådgivare och spelade en viktig roll vid antagandet av reduktionsbesluten under riksdagarna 1680 och 1682.[1] Han var en stark förespråkare för det kungliga enväldet. Han var lantmarskalk under riksdagen 1686 och samma år blev han till president i Lagkommissionen för utarbetande av en ny svensk lagbok. 1687 utnämndes han till kungligt råd och greve. Bland Lindschölds olika poster kan nämnas att han var kansler för Lunds universitet 1687-1690.
Lindschöld var också psalmdiktare och finns representerad i de svenska psalmböckerna från 1695 års till nutida psalmböcker. I både 1819 års och 1937 års psalmbok finns han representerad med två verk (nr 437 och 551) varav den första finns i 1986 års psalmbok.
Innehåll |
Psalmer
- Jag i tysta skuggors timmar (1819 nr 437) = Nu i tysta skuggan fången (1986 nr 504)
- När jag uti min enslighet (1695 nr 388, 1937 nr 551) skriven 1688.
Se även
|
||||||||
Referenser
Källor
- Nordisk familjebok, band 16 (1912), artikeln Lindschöld
