Erik Jarvik
Från Rilpedia
Erik Jarvik (urspr. Anders Erik Vilhelm Johansson), född 30 november 1907, Utby, Västergötland, död 11 januari 1998, Stockholm, svensk paleontolog. Jarvik blev fil. mag. i Uppsala 1933 och fil. lic. 1936 samt anställdes påföljande år som museiassistent vid Sektionen för paleozoologi, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. Han var professor vid samma sektion 1960-1972.
Jarvik studerade botanik, zoologi, geologi och paleontologi vid Uppsala universitet. Sommaren 1932 åtföljde han studiekamraten Gunnar Säve-Söderbergh på en expedition till Grönland, där fossil av det uråldriga fyrfotadjuret Ichthyostega hittats året före.[1] 1932 års expedition medförde många nya fynd, bl.a. av ett annat fyrfotadjur från devon, som Jarvik senare kallade Acanthostega gunnari.[2]
Jarviks forskning inriktades i huvudsak mot lobfeniga fiskar. Hans studier omfattade flera solitt beskrivande paleontologiska arbeten[3][4][5][6][7][8][9][10][11] men i synnerhet ingående anatomiska studier av kraniet hos grodfisken Eusthenopteron foordi med hjälp av en tidsödande slipserieteknik som förfinats av Erik Stensiö: skallen slipades ner med täta intervall, varje slipyta avbildades noggrant varpå detaljerade tredimensionella modeller av olika strukturer byggdes i vax.[12][13][14] På samma sätt studerades kraniet av salamanderfisken Glyptolepis groenlandica i samarbete med Hans Bjerring.[15]
Modellerna möjliggjorde detaljerade jämförelser med fossila och nu levande djur, som ledde fram till nya och delvis omtvistade teorier om kraniets principbyggnad hos ryggradsdjuren [16][17][18] och om fyrfotadjurens ursprung. Så menade Jarvik t.ex. att stjärtgroddjuren stammade från primitiva salamanderfiskar (Porolepiformes), medan däremot övriga kända fyrfotadjur (Eutetrapoda) uppkommit ur primitiva grodfiskar (Osteolepiformes).[19][20]
Även lungfiskarnas[21] och taggpansarhajarnas (Acanthodii)[22] anatomi och släktskap studerades av Jarvik, och han avhandlade klassiska problem inom den jämförande anatomin som ryggradsdjurens ursprung,[23] skulder- och bäckengördlarnas och de pariga extremiteternas uppkomst hos ryggradsdjuren[24] liksom pann- och hjässbenen hos fiskar och fyrfotadjur[25]
Slutligen undersökte han Ichthyostegas anatomi, ett arbete som utmynnade i en monografi med omfattande fotografisk dokumentation av fossilmaterialet.[26]
Jarviks skrifter präglas av ett egensinne, som i somt höll honom utanför den vetenskapliga åsiktsgemenskapen.[27][28][29] Hans inträngande anatomiska undersökningar av grodfisken Eusthenopteron foordi lade grunden för moderna studier av övergången från fiskar till fyrfotadjur. Jarvik var bl.a. ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och Franska Vetenskapsakademin samt riddare av Vasaorden. Lungfisken Jarvikia[30] och grodfisken Jarvikina[31] är uppkallade efter honom.
Källor
H. C. Bjerring. (1998). Legend bland fossilforskare. Dagens Nyheter, 27 februari 1998, s. B06.
Referenser
- ↑ Säve-Söderbergh, G. (1932). Preliminary note on Devonian stegocephalians from East Greenland. Meddelelser om Gr¢nland, 94(7), 1-107.
- ↑ Jarvik, E. (1952). On the fish-like tail in the ichthyostegid stegocephalians with a description of a new stegocephalian and a new crossopterygian from the Upper Devonian of East Greenland. Meddelelser om Gr¢nland, 114(12), 1-90.
- ↑ Jarvik, E. (1937). On the species of Eusthenopteron found in Russia and the Baltic states. Bulletin of the Geological Institution of the University of Upsala, 27, 63-127.
- ↑ Jarvik, E. (1944). On the exoskeletal shoulder-girdle of teleostomian fishes, with special reference to Eusthenopteron foordi Whiteaves. Kungliga Svenska Vetenskapsakademiens Handlingar, (3)21(7), 1-32.
- ↑ Jarvik, E. (1948). On the morphology and taxonomy of the Middle Devonian osteolepid fishes of Scotland. Kungliga Svenska Vetenskapsakademiens Handlingar, 3(25), 1-301.
- ↑ Jarvik, E. (1949). On the Middle Devonian crossopterygians from the Hornelen Field in Western Norway. Årbok Univ. Bergen, 1948, 1-48.
- ↑ Jarvik, E. (1950). Middle Devonian vertebrates from Canning Land and Wegeners Halvö (East Greenland). II. Crossopterygii. Meddelelser om Gr¢nland, 96(4), 1-132.
- ↑ Jarvik, E. (1950). Note on Middle Devonian crossopterygians from the eastern part of Gauss Halvö, East Greenland. With an appendix: An attempt at a correlation of the Upper Old Red Sandstone of East Greenland with the marine sequence. Meddelelser om Gr¢nland, 149(6), 1-20.
- ↑ Jarvik, E. (1950). On some osteolepiform crossopterygians from the Upper Old Red Sandstone of Scotland. Kungliga Svenska Vetenskapsakademiens Handlingar, (4)2, 1-35.
- ↑ Jarvik, E. (1967). On the structure of the lower jaw in dipnoans: with a description of an early Devonian dipnoan from Canada, Melanognathus canadensis gen. et sp. nov. I: Fossil vertebrates (red. C. Patterson & P. H. Greenwood), Journal of the Linnean Society (Zoology), 47, 155-183.
- ↑ Jarvik, E. (1985). Devonian osteolepiform fishes from East Greenland. Meddelelser om Gr¢nland, Geoscience 13, 1-52.
- ↑ Jarvik, E. (1942). On the structure of the snout of crossopterygians and lower gnathostomes in general. Zoologiska Bidrag från Uppsala, 21, 235-675.
- ↑ Jarvik, E. (1954). On the visceral skeleton in Eusthenopteron with a discussion of the parasphenoid and palatoquadrate in fishes. Kungliga Svenska Vetenskapsakademiens Handlingar, (4)5, 1-104.
- ↑ Jarvik, E. (1975). On the saccus endolymphaticus and adjacent structures in osteolepiforms, anurans and urodeles. Colloques Internationaux du Centre National de la Recherche Scientifique, 218, 191-211.
- ↑ Jarvik, E. (1972). Middle and Upper Devonian Porolepiformes from East Greenland with special reference to Glyptolepis groenlandica n. sp. Meddelelser om Gr¢nland, 187(2), 1-295.
- ↑ Jarvik, E. (1960). Théories de l'évolution des vertébrés reconsidérées à la lumière des récentes découvertes sur les vertébrés inférieurs. Paris: Masson.
- ↑ Bjerring, H. C. (1977). A contribution to structural analysis of the head of craniate animals. The orbit and its contents in 20-22 mm embryos of the North American actinopterygian Amia calva L., with particular reference to the evolutionary significance of an aberrant, nonocular, orbital muscle innervated by the oculomotor nerve and notes on the metameric character of the head in craniates. Zoologica Scripta, 6, 127–183.
- ↑ Jarvik, E. (1980). Basic structure and evolution of vertebrates. Vol. 1. London: Academic Press.
- ↑ Jarvik, E. (1980). Basic structure and evolution of vertebrates. Vol. 2. London: Academic Press.
- ↑ Jarvik, E. (1986). On the origin of the Amphibia. I: Studies in Herpetology (red. Z. Roček), 1-24. Prague: Charles University.
- ↑ Jarvik, E. (1968). The systematic position of the Dipnoi. I: Current Problems of Lower Vertebrate Phylogeny (red. T. Ørvig), Nobel Symposium 4, 223-245. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
- ↑ Jarvik, E. (1977). The systematic position of acanthodian fishes. I: Problems in vertebrate evolution (red. S. M. Andrews, R. S. Miles & A. D. Walker), 199-225. London: Academic Press.
- ↑ Jarvik, E. (1988). The early vertebrates and their forerunners. I: L'évolution dans sa réalité et ses diverses modalités, 35-64. Paris: Masson.
- ↑ Jarvik, E. (1965). On the origin of girdles and paired fins. Israel Journal of Zoology, 14, 141-172.
- ↑ Jarvik, E. (1967). The homologies of frontal and parietal bones in fishes and tetrapods. Colloques Internationaux du Centre National de la Recherche Scientifique, 163, 181-213.
- ↑ Jarvik, E. (1996). The Devonian tetrapod Ichthyostega. Fossils and Strata, 40, 1-213.
- ↑ Panchen, A. (1981). A Devonian view of vertebrate evolution. Nature, 292, 565-566.
- ↑ Jarvik, E. (1981). [Anmälan av:] Lungfishes, Tetrapods, Paleontology, and Plesiomorphy. Systematic Zoology, 30, 378-384.
- ↑ Janvier, P. (1998). Erik Jarvik (1907-1998). Palaeontologist renowned for his work on the "four-legged fish." Nature, 392, 338.
- ↑ Lehman, J.-P. (1959). Le Dipneustes du Devonien supérieur du Groenland. Meddelelser om Gr¢nland, 164, 1-58.
- ↑ Vorobjeva, E. (1977). Morphology and nature of evolution of crossopterygian fish. Trudy Paleontologicheskogo Instituta an SSSR, Akademia Nauk SSSR, 163, 1-239.