Från Rilpedia

Hans Christian Bjerring, född 30 maj 1931, är en dansk-svensk paleontolog, docteur ès sciences; han har varit förste intendent vid Sektionen för paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Forskning

Bjerring har främst behandlat huvudets utvecklingshistoria hos ryggradsdjuren, grundat på analys av detaljerade modeller av skallen hos grodfiskar och salamanderfiskar från devon samt modeller av embryon från bland annat hajar. Han räknas till den så kallade Stockholmsskolan inom paleontologin jämte namn som Erik Stensiö, Erik Jarvik, Gunnar Säve-Söderbergh och Tor Ørvig.

En grundläggande tes i Bjerrings forskning är att huvudet till stor del har bildats genom en komplex sammanflätning av anatomiska segment, dvs. att huvudet i grunden är segmenterat men att dess segmentella uppbyggnad "slätas över" såväl onto- som fylogenetiskt.^[1] Detta gäller hjärnnervernas förlopp och sammansättning,^[2][3][4][5] svalgbågarna och deras koppling till hjärnskålen,^{[6][7][8][9][10]} organ och strukturer härledda från svalgfickorna,^[11] samt muskulaturen i skallbasen hos lobfeniga fiskar.^[12]

Bjerring har även föreslagit nya lösningar på några klassiska problem i den jämförande anatomin. Han menar liksom Jarvik att däggdjurens tre hörselben kan härledas helt från strukturer i tungbensbågen, inte från både tungbensbågen och käkbågen som den så kallade Reichert-Gaupp-teorin gör gällande.^[13][14] En annat problem är vilket av två stora benpar i skalltaket hos lobfeniga fiskar som motsvarar hjässbenet hos landryggradsdjuren. Bjerring förfäktar här en tredje väg, som tar avsteg i att lillhjärnstaket (tentorium cerebelli) hos däggdjuren kan vara rester av ett benpar som genom ändhjärnans (telencephalon) starka expansion förpassats från skalltaket till ett läge mellan lillhjärnan och ändhjärnans hemisfärer, varvid hjässbenet kommit att inta dess tidigare plats.^[15] Han har även analyserat de pariga extremiteternas grundläggande uppbyggnad genom att jämföra bröst- och bukfenor hos grodfisken Eusthenopteron foordi med bakbenet hos det devonska fyrfotadjuret Ichthyostega och människofoster.^[16][17]

Loxommatider är en grupp urgroddjur från karbon i Europa. De kännetecknas av egendomligt nyckelhålsformade ögonhålor med en urgröpning framtill tårbenet och prefrontalbenet. Vilken funktion urgröpningen fyllde är oklar; en möjlighet är att den innehöll en saltkörtel. Bjerring har föreslagit att den innehöll ett elsinnesorgan.^[18]

Fengäddor (bikirer) är en grupp egenartade benfiskar vars anatomi har studerats av Bjerring. Han har beskrivit ett par intrakraniella ligament som håller hjärnan på plats,^[19], variationer i plogbenets (vomer) struktur,^[20] luktorganets byggnad i embryonalstadiet^[21] och en öppning i hjärnans fjärde ventrikel liknande den hos däggdjuren.^[22]. Bjerring bestrider den gängse uppfattningen att fengäddorna hör till gruppen strålfeniga fiskar, bland annat därför att en några påstådda homologier mellan kraniets täckben hos fengäddor och strålfeniga fiskar visat sig felaktiga^[23][24]

Bjerring har namngivit urgroddjuren Selenocara^[25] och Aquiloniferus^[26] från Grönlands äldre trias. Hans skrifter är rikt illustrerade och utmärks av en pregnant, stundom polemisk stil.^[27] Han har även skrivit populärvetenskapliga artiklar.^[28][29][30]

Referenser

1. ↑ Bjerring, H. C. (1977). A contribution to structural analysis of the head of craniate animals. The orbit and its contents in 20-22 mm embryos of the North American actinopterygian Amia calva L., with particular reference to the evolutionary significance of an aberrant, nonocular, orbital muscle innervated by the oculomotor nerve and notes on the metameric character of the head in craniates. Zoologica Scripta, 6, 127–183.
2. ↑ Bjerring, H. C. (1970). Nervus tenuis, a hitherto unknown cranial nerve of the fourth metamere. Acta Zoologica, 51, 107-114.
3. ↑ Bjerring. H. C. (1971). The nerve supply to the second metamere basicranial muscle in osteolepiform vertebrates, with some remarks on the basic composition of the endocranium. Acta Zoologica, 52, 189–225.
4. ↑ Bjerring, H. C. (1972). The nervus rarus in coelacanthiform phylogeny. Zoologica Scripta, 1, 57–68.
5. ↑ Bjerring, H. C. (1993). Yet another interpretation of the coelacanthiform basicranial muscle and its innervation. Acta Zoologica, 74, 289-299.
6. ↑ Bjerring, H. C. (1993). A reflection on the evolutionary origin of the tegmen tympani. Palaeontographica (A), 228, 129-142.
7. ↑ Bjerring, H. C. (1994). The evolutionary origin and homologues of the supracochlear lamina: a contribution to our knowledge of mammalian ancestry. Acta Zoologica, 75, 359-369.
8. ↑ Bjerring, H. C. (1995). The question of a homology between the reptilian processus basipterygoideus and the mammalian processus alaris. Palaeontographica (A), 235, 79-96.
9. ↑ Bjerring, H. C. (2000). The basicranial alar process: an evolutionary perspective. I: Ichthyology: Recent Research Advances (red. D. N. Saksena), s. 1-10. Enfield, New Hampshire: Science Publishers.
10. ↑ Bjerring, H. C. (2002). The anuran jaw apparatus in an evolutional light. Palaeontographica (A), 266, 93-119.
11. ↑ Bjerring, H. C. (1989). Apertures of craniate olfactory organs. Acta Zoologica, 70, 71-85.
12. ↑ Bjerring, H. C. (1967). Does a homology exist between the basicranial muscle and the polar cartilage? Colloques Internationaux du Centre National de la Recherche Scientifique, 163, 223-267.
13. ↑ Bjerring, H. C. (1977). A contribution to structural analysis of the head of craniate animals. Zoologica Scripta, 6, 127–183.
14. ↑ Bjerring, H. C. (1993). A reflection on the evolutionary origin of the tegmen tympani. Palaeontographica (A), 228, 129-142.
15. ↑ Bjerring , H. C. (1995). The parietal problem: how to cut this Gordian knot? Acta Zoologica, 76, 193–203.
16. ↑ Bjerring, H. C. (1985). Facts and thoughts on piscine phylogeny. I: Evolutionary Biology of Primitive Fishes (red. R. E. Foreman, A. Gorbman, J. M. Dodd och R. Olsson), s. 31-57. NATO Advanced Science Institutes Series A: Life Sciences, Vol. 103. New York: Plenum Press.
17. ↑ Bjerring, H. C. (1988). Armar och ben i utvecklingshistorisk belysning. Fauna och Flora, 83, 58-73.
18. ↑ Bjerring, H. C. (1986). Electric tetrapods? I: Studies in Herpetology (red. Z. Roček), s. 29–36. Prag: Karlsuniversitetet.
19. ↑ Bjerring, H. C. (1991). Two intracranial ligaments supporting the brain of the brachiopterygian fish Polypterus senegalus. Acta Zoologica, 72, 41-47.
20. ↑ Bjerring, H. C. (1991). The question of a vomer in brachiopterygian fish. Acta Zoologica, 72, 223-232.
21. ↑ Bjerring, H. C. (1988). The morphology of the organum olfactus of a 32 mm embryo of the brachiopterygian fish Polypterus senegalus. Acta Zoologica, 69, 47-54.
22. ↑ Bjerring, H. C. (1985). Facts and thoughts on piscine phylogeny. I: Evolutionary Biology of Primitive Fishes (red. R. E. Foreman, A. Gorbman, J. M. Dodd och R. Olsson), s. 31-57. NATO Advanced Science Institutes Series A: Life Sciences, Vol. 103. New York: Plenum Press.
23. ↑ Bjerring H. C. (1985). The question of a presupracleithrum in brachiopterygian fishes. Acta Zoologica, 66, 171-174.
24. ↑ Bjerring, H. C. (1986). The question of a dermohyal in brachiopterygian fishes. Acta Zoologica, 67, 1-4.
25. ↑ Bjerring, H. C. (1997). The question of the Eotriassic tetrapod genus Wetlugasaurus in Greenland and thoughts on the fossa coniformis entopterygoidea. Meddelelser om Grønland, Geosciences 34, 1-25.
26. ↑ Bjerring H. C. (1999). A new amphibious tetrapod from the Greenlandic Eotriassic. Meddelelser om Grønland, Geosciences 38, 1–42.
27. ↑ Bjerring H. C. 1978. The 'intracranial joint' versus the 'ventral otic fissure'. Acta Zoologica, 59, 203-214.
28. ↑ Bjerring, H. C. (1986). Tofsstjärtfiskarnas elsinnesorgan - 'ett sjätte sinne'. Fauna och Flora, 81, 215-222.
29. ↑ Bjerring, H. C. (1988). Armar och ben i utvecklingshistorisk belysning. Fauna och Flora, 83, 58-73.
30. ↑ Bjerring, H. C. (1989). Svalg- och gälspringor - deras ursprung och vidare öden. I: Naturen berättar. Utveckling och forskning vid Naturhistoriska riksmuseet (red. K. Engström), s. 131-140. Stockholm: Naturhistoriska riksmuseet.