Stjärtgroddjur
Från Rilpedia
?Stjärtgroddjur | |
---|---|
Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris)
|
|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass: | Groddjur Amphibia |
Ordning: | Stjärtgroddjur Urodela |
|
|
§Urodela | |
|
|
Synonymer | |
Caudata |
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Stjärtgroddjur (Urodela eller Caudata) är en ordning groddjur som inte förlorar sin svans som vuxna.
Ordningen består av omkring 400 arter fördelade över Europa, delar av Asien, Afrika och Amerika. Typiskt för en salamander är den långa, svansförsedda, ödlelika kroppen, med ett väl avgränsat huvud. På grund av sin yttre likhet kallas salamandrar ibland för "vattenödlor". Detta är dock i systematisk mening inte korrekt, eftersom salamandrarna är herptiler, inte reptiler som ödlorna.
Till skillnad från de stjärtlösa groddjuren har de inre befruktning, men äggen utvecklas vanligen utanför moderns kropp. De lever vanligtvis i eller nära vatten, även om former som lever långt från vatten, exempelvis i torrare bergstrakter, också finns. De flesta är små, men den största salamandern, kinesisk jättesalamander (Andrias davidianus), kan bli upp till 1,5 m lång.[1]
Det äldsta fossilet av ett groddjur Triadobatrachus är från början av trias (för cirka 240 miljoner år sedan). Det hade dock endast en mycket kort svans, och var mera grodliknande; stjärtgroddjuren uppkom först under jura, för 200 till 150 miljoner år sedan.[2]
Exempel på arter av salamander i Europa:[3]
- Mindre vattensalamander (eller liten vattenödla, Triturus vulgaris)
- Större vattensalamander (eller stor vattenödla, Triturus cristatus)
- Bergvattensalamander (eller bergvattenödla, Triturus alpestris)
- Eldsalamander (Salamandra salamandra)
- Alpsalamander (Salamandra atra) En av få arter som föder levande ungar
Referenser
- ↑ Nationalencyklopedin, CD-upplagan 2000: Artikel stjärtgroddjur ISBN 91-7133-747-4
- ↑ Kåre Fog, Adam Schmedes, Dorthe Rosenørn de Lasson 2001. Nordens padder og krybdyr s. 12 ISBN 87-12-02982-3
- ↑ Kai Curry-Lindahl 1988. Däggdjur, groddjur & kräldjur ISBN 91-1-864142-3