Bly
Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, kemiskt tecken, nummer | bly, Pb, 82 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnesklass | övriga metaller | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Grupp, period, block | 14, 6, p | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 11340 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hårdhet | 1,5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | blåaktigt vit |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atommassa | 207,2 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | 180 (154) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 147 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| van der Waalsradie | 202 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Xe]4f145d106s26p2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| e− per skal | 2, 8, 18, 32, 18, 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (oxid) | 4, 2 (amfoterisk) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | kubisk (ccp) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | fast | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 600,61 K (328 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 2022 K (1740 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 18,26 ·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 177,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 4,799 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångtryck | 4,21×10-7 Pa vid 600 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 1260 m/s m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 2,33 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 129 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk ledningsförmåga | 4,81×106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 35,3 W/(m·K) W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1a jonisationspotential | 715,6 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2a jonisationspotential | 1450,5 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3e jonisationspotential | 3081,5 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4e jonisationspotential | 4083 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 5e jonisationspotential | 6640 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bly är ett metalliskt grundämne, som är beständigt mot luft och syror. Bly och alla dess föreningar har en tendens att lagras i människokroppen och kan ge fosterskador, njurskador och bestående skador på det centrala nervsystemet. Metalliskt bly förångas vid 593 °C vilket ger upphov till mycket giftig blyånga.
Bly skyddar effektivt mot joniserande strålning och röntgenstrålning. Därför är väggar och tak i röntgenrum klädda med bly.
Bly heter på latin plumbum vilket ger bly den kemiska beteckningen "Pb".
I alkemilitteratur förekommer flera benämningar på bly och dess föreningar:
- Aabam
- Saturnus
- Plumbum nigrum (men ibland har man därmed menat antimon)
- Med plumbum candidum avses tenn!
- Plumbum ustum är blysulfid.
Innehåll |
Användningsområden
- Rörledningar.
- Skyddsutrustning, till exempel i form av förkläden vid arbete med radioaktiva ämnen och vid röntgendiagnostik.
- Legeringsämne i lödtenn.
- Bly och blyoxid är väsentliga komponenter i bly/syra-batterier, som har vidsträckt användning i motorfordon och reservkraftanläggningar av alla de slag.
- Blyplåt används som bordsbeläggning vid laddningsstationer för blybatterier, eftersom det är motståndskraftigt mot batterisyran (svavelsyra). En annan tillämpning av blyplåt är som täckning av tegelskorstenars krön i stället för förzinkad järnplåt, som inte står emot rökgaser.
- Om kopparlinor för åskledare skulle anslutas direkt till förzinkad takplåt eller stålmaster, skulle förbandet snabbt förstöras på grund av galvanisk korrosion. För att motverka det används mellanlägg av blyplåt och förblyade kabelskor med mera, som reducerar sprången i kontaktpotentialen.
- Blyhagel används i hagelammunition vid jakt.
- Bly används i kölar på segelbåtar då bly har en hög densitet. Massan i en blyköl utövar ett rätande moment så att en segelbåt inte välter.
- Bly används i fiskesänken. På senare år har dock diskussioner uppkommit om att förbjuda detta, på grund av dess giftighet.[1]
Kuriosum
Rent bly smälter i kokande linolja.
Se även
Källor
