2685 Masursky
Från Rilpedia
 Masursky sedd från Cassini |
|
| Upptäckt | |
|---|---|
| Upptäckt av: | Edward L. G. Bowell |
| Upptäckt: | 3 maj 1981 |
| Benämning | |
| Småplanetsbenämning: | 2685 Masursky |
| Alternativa namn: | 1981 JN, 1950 VO, 1973 QF, 1975 XJ5, 1977 KU |
| SmåplanetsKategori: | asteroidbältet |
| Omloppsbanans egenskaper | |
| Aphelium: | 427 170 784 km 2,85546032[1] AU |
| Perihelium: | 341 284 324 km 2,2813448 AU |
| Halv storaxel: | 384 227 553 km 2,56840255 AU |
| Excentricitet: | 0,1117651 |
| Omloppstid: | 1 503,46411 d (4,12 år) |
| Medelbanhastighet: | 18,53 km/s |
| Inklination: | 12,13201° |
| Longitud för stigande nod: |
215,22471° |
| Perigeumargument: | 288,30172° |
| Fysiska egenskaper | |
| Diameter: | 15–20 km |
| Massa: | 0,5–1,1×1016 kg |
| Densitet: | ~2,7[2] g/cm³ |
| Rotationstid: | ? |
| Albedo: | 0,06–0,11 |
| Temperatur: | ~176-264 K |
| Spektraltyp: | S |
| Absolut magnitud: | 12,2 |
2685 Masursky är en asteroid upptäckt 1981 av Edward Bowell. Den har fått sitt namn efter Harold Masursky (1923–1990), en planetgeolog vid U.S. Geological Survey, Flagstaff, som arbetat med ett flertal rymdsonder.
Mycket lite var känt om Masursky fram till det att rymdonden Cassini på sin väg till Jupiter och Saturnus flög förbi den på ett avstånd av 1,6 miljoner kilometer, ca 4 gånger avståndet till månen. Den bild som rymdsonden skickade tillbaka visar inte mycket mer än en prick. Trots det kunde man med hjälp av Cassinis observationer bestämma storleken på Masursky, 15–20 km i diameter.
Masursky's omloppsbana placerar den i Eunomiafamiljen med asteroider av spektralklass S. Cassinis observationer gjorde denna uppgift tveksam, men senare observationer från marken har bekräftat att asteroiden är av spektralklass S.[3]
Referenser
- ↑ NASA JPL Small-Body Database Browser on 2685 Masursky
- ↑ G. A. Krasinsky et al Hidden Mass in the Asteroid Belt, Icarus, Vol. 158, p. 98 (2002).
- ↑ D. Lazzaro, T. Mothé-Diniz, J. M. Carvano, C. A. Angeli, A. S. Betzler, M. Florczak, A. Cellino, M. Di Martino, A. Doressoundiram, M. A. Barucci, E. Dotto, P. Bendjoya (1999). "The Eunomia Family: A Visible Spectroscopic Survey". Icarus 142: 445. DOI:10.1006/icar.1999.6213.
|
|||||||||||
