Från Rilpedia

Denna artikel handlar om Trädgårdsföreningen i Göteborg. För artiklar om andra parker, se Trädgårdsföreningen.

---

Trädgårdsföreningen, är en park i centrala Göteborg, avgränsad av Nya Allén, Vallgraven, Södra vägen samt Ullevigatan. Parken har numera ett rosarium, växthus, palmhus samt butiker, cafeer och en utomhusscen för olika uppträdande. I parken ligger också Restaurang Trägårn.

Historia

Göteborgs Trädgårdsförening bildades år 1842, efter beslut av Carl XIV Johan den 28 september 1842 att "afträda den Segerlindska ängen (ca 18 tunnland) för ändamålet". Initiativtagaren var kaptenen vid Götha Artilleri-Regemente Henric Elof von Normann, en stor blomsterälskare, som på sommaren 1840 reste till Berlin och besökte dess stora botaniska trädgårdar. Övriga stiftare var: överläkaren på Sahlgrenska, P. C Westring, kommerserådet James Dickson, docenten M. W von Düben, doktor A. G. Franck, apotekaren A. H. Grén, magister J. E. Areschoug samt juveleraren J. E. Tengstedt.^[1]

I mars 1843 fick arkitekterna Victor von Gegerfelt och Heinrich Kaufmann i uppdrag att tillsammans med trädgårdsmästaren Franz Töpel, ta fram ritningar och kostnadsberäkningar för en anläggning på fältet. Både Gegerfelt och Töpel fick dock avgå i augusti 1844, men det blev ändå Gegerfelts och Kaufmanns gemensamma bolag "ByggnadsContoiret" (startat 1842) som fick uppdraget med att uppföra trädgårdsanläggningen.^[2] Det visade sig snart vara ett problematiskt och dyrt arbete, eftersom hela området bestod av blålera och "pålningarna var som att slå ner en tändsticka i en smörklick". Staden utlovade finansiellt stöd med 5 000 riksdaler Banco och några tusen lass med en "utmärkt god compost" från Larmgatan som skulle "bereda en herrlig vegetation uti den annars så liftomma leran", dessutom skrevs ett förmånligt avtal med "styrelsen öfver Artilleri Staben" om att under två år erhålla all hästspillning därifrån mot en ersättning av 250 Riksdaler Banco om året.

Då verksamheten expanderade uppfördes år 1874 en ny ekonomibyggnad vid dåvarande Slussgatan, ritad av Gegerfelt.

Fröhandel var från början den stora inkomstkällan, och som mest delades 40 000 exemplar ut av deras katalog. Byggnaden för Fröhandeln stod klar i november 1876, även den ritad av Gegerfelt. Legendarisk i sammanhanget blev fröhandelsföreståndaren och kamreren Gustaf Alfred Gustafsson, som under 50 år (1887-1937) ledde fröhandeln på ett sällsynt skickligt och lönsamt sätt. Byggnaden förlängdes 1890, och år 1920 genomfördes en större ombyggnad.

Palmhuset uppfördes år 1878 till en kostnad av 145 000 kronor.

På grund av en sviktande ekonomi övertogs parken år 1975 av Göteborgs kommun.

Rosariet i parken har belönats med tre stjärnor i Guide Michelin och klassas därför som en av Göteborgs stora sevärdheter.

Referenser

• Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Ralf Scander 1982
• Göteborgs trädgårdsförening 1842-1974, Arvid Sigstam 1986

Noter

1. ↑ Det gamla Göteborg, del III. C R A Fredberg II:a upplagan. Bröderna Weiss Boktryckeri 1922 s.18
2. ↑ 'Arkitekten och staden - Victor von Gegerfelt, Gun Schönbeck, Göteborgs Stadsmuseum, Centraltryckeriet 2000 ISBN 91-85488-50-X s.78-79

v • d • r Göteborgs Lustgårdar Göteborgs Botaniska Trädgård · Liseberg · Trägårdsföreningen · Gunnebo Slott & Trädgårdar