Harald V av Norge
Från Rilpedia
| Harald V | |
 |
|
| Regeringstid | 17 januari 1991– |
|---|---|
| Kröning | Ej krönt (svor kungaed 21 januari 1991) |
| Valspråk | ”Alt for Norge” |
| Ätt | Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg |
| Föräldrar | Olav V av Norge och Märtha av Sverige |
| Gemål(er) | Sonja Haraldsen |
| Barn | Märtha Louise av Norge och Haakon Magnus av Norge |
| Företrädare | Olav V av Norge |
| Född | 21 februari 1937 Skaugum |
Hans Majestät Harald V, född 21 februari 1937 på Skaugum slott i Asker kommun, är kung av Norge sedan 1991. Han är upptagen som nummer 62 i den Brittiska tronföljden.
Innehåll |
Prins Harald
Harald föddes som tredje barn och första son till det dåvarande norska kronprinsparet Olav och Märtha. Han blev därmed den första norska prins att födas i Norge på 567 år. Vid den tyska invasionen av Norge den 9 april 1940 flydde kungafamiljen med den då tre år gamle prinsen tillsammans med Stortinget och regeringen från Oslo till Elverum. Kronprinsessan Märtha, prins Harald och hans två äldre systrar prinsessan Ragnhild och prinsessan Astrid reste vidare via Sverige till London, Storbritannien, där de stannade under hela kriget. Harald återkom till Norge den 7 maj 1945 tillsammans med kungafamiljen. Kungens syssling hertig Gustaf Adolf av Västerbotten blev far till hans svenske kollega Carl XVI Gustaf, som han även är dubbel brylling med. Han är även kusin med kung Albert II av Belgien.
Kronprins Harald
Prinsen gick i Smestads skole och Oslo Katedralskole där han tog studentexamen ("examen artium") 1955. Han skrevs in vid Oslo universitet men kom i stället att studera vid militärskolor och genomföra värnpliktsutbildning. Han uppnådde så småningom grad av general.
Det var under hans tid i det militära, närmare bestämt den 21 september 1957, som Haralds farfar kung Haakon VII avled och Harald blev kronprins. Redan året därpå vikarierade han för sin far som statschef, vilket även inkluderade att leda regeringens veckomöten, kallat Kronprinsregenten i Statsråd.
Harald låg vid Oxfords universitet 1960-1962 och tog där examen i statsvetenskap, ekonomi och historia. Två år senare deltog han som seglare i den norska OS-truppen till Tokyo. Hans seglingsinsatser har sedan fortsatt; 1982 blev han världsmästare i halvtonsklassen, 1987 med en entonsbåt och 1988 bronsmedaljör i VM. (Så sent som 2005 vann Harald och hans besättning Europamästerskapet i havssegling.)
I slutet av 1950-talet lärde kronprinsen känna Sonja Haraldsen, men först nio år senare, i mars 1968, offentliggjorde det norska hovet att kung Olav V givit paret sitt tillstånd att ingå äktenskap. Vigseln ägde rum den 29 augusti 1968 i Oslo domkyrka. Paret födde prinsessan Märtha Louise 1971 och dåvarande prins Haakon Magnus 1973.
Kung Harald
På grund av sin fars sjukdom var kronprins Harald vikarierande statschef från den 31 maj 1990. Vid gamle kungens frånfälle den 17 januari 1991 blev han Harald V, och tog precis som sin far och farfar ”Alt for Norge” som sitt valspråk. Den 21 januari 1991 svor Harald kungaeden inför Stortinget och på kungen och drottningens begäran hölls även en välsignelsegudstjänst i Nidaros domkyrka den 23 juni samma år.
Kungen har på senare tid genomgått flera operationer, bland annat för cancer och hjärtproblem.
Barn
Anfäder
Titlar, utmärkelser mm
Kung Harald V är hedersdoktor i juridik vid University of Strathclyde i Skottland och Wasedauniversitetet i Japan, samt Honorary Fellow vid sin alma mater Balliol College i Oxford, England.
Ex officio är kungen den norska statskyrkans främsta företrädare.
Som nämnts tidigare är han general i den norska armén och flygvapnet samt amiral i norska marinen. Han har också utnämnts till Colonel-in-Chief av Green Howard-regementet i Storbritannien.
Ordnar i urval
- Dannebrogorden, storkommendör (Danmark)
- Elefantorden, riddare med kedja (Danmark)
- Gyllene Skinnets orden, kedja (Spanien)
- Hederslegionen, storkors (Frankrike)
- Kongelige Norske St. Olavs Orden, stormästare, storkors med kedja (Norge)
- Kongelige Norske Fortjenstorden, storkors (Norge)
- Leopoldorden, storkors (Belgien)
- Kungliga Serafimerorden, riddare med kedja (Sverige)
- Strumpebandsorden, riddare (England)
- Finlands vita ros orden, storkors med kedja (Finland)
Förtjänsttecken i urval
- Olympiska orden (Internationella Olympiska Kommittén)
- St. Olavsmedaljen (Norge)
- Holmenkollenmedaljen
