Filmen om Emelie Högqvist
Från Rilpedia
Version från den 20 april 2009 kl. 18.06 av Crocuta (Diskussion)
Texten från svenska Wikipedia
| Filmen om Emelie Högqvist | |
|---|---|
| Genre | Drama |
| Produktionsland | Sverige |
| Premiär | 1939 |
| Regissör | Gustaf Molander |
| Producent | Stellan Claësson |
| Manus | Gösta Stevens, Gustaf Molander |
| Skådespelare | Signe Hasso, Georg Rydeberg, Sture Lagerwall |
| Originalmusik | Jules Sylvain |
| Produktionsbolag | AB Svensk Filmindustri |
| Speltid | 103 minuter |
| Språk | Svenska |
Filmen om Emelie Högqvist är en svensk film från 1939
Innehåll |
Handling
Om filmen
Filmen var en av de dyraste filmer Svensk Filmindustri producerade under 1930-talet.
Rollista
- Signe Hasso - Emelie Högqvist, skådespelare
- Georg Rydeberg - kronprins Oscar
- Sture Lagerwall - Jean Högqvist, Emelies bror, skådespelare
- Karl-Arne Holmsten - Christer Örnclou, löjtnant
- Georg Løkkeberg - Lord Arthur Bloomfield
- Elsa Burnett - kronprinsessan Josephine
- Irma Christenson - Marianne Berend, Jeans fästmö
- Olof Winnerstrand - baron von Brinkman
- Tollie Zellman - fru Högqvist, Emelies mor
- Anna Lindahl - Hanna Högqvist, Emelies syster, hattmodist
- David Knudsen - Bloomfield senior, brittisk minister
- Björn Berglund - August Blanche
- Sven Bergvall - överste Fleming, kommendant
- Anna-Lisa Baude - krogvärdinnan fru Grönlund
- Hilding Gavle - greve Claes Stjernhjelm
- Elsa Ebbesen-Thornblad - Kristin, husa hos Högqvists
Musik i filmen
- Kungliga Svea Livgardes paradmarsch (Fest Marsch, kompositör Wilhelm Körner, instrumental.
- Undan ur vägen, ge rum för kurirn, gå ur vägen (Huru Mollberg skall bjuda till begravning efter mutter på krogen Wismar, och om hans avfärd ifrån stärbhuset), kompositör och text Carl Michael Bellman, deklameras av Sture Lagerwall
- Tjänare Mollberg, hur är det fatt? (Till fader Mollberg rörande hans harpa, och tillika ett slags ad notitiam, att Mollberg led oskyldigt på krogen Rostock), kompositör och text Carl Michael Bellman, deklameras av Sture Lagerwall
- Etyd, piano, op. 10. Nr 3, E-dur, kompositör Frédéric Chopin, instrumental.
