Helsingfors metro

Från Rilpedia

Version från den 1 juni 2009 kl. 01.53 av ArthurBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Logon för Helsingfors metro är vita M-märken mot orange bakgrund


Helsingfors metro
BSicon .svgBSicon uextSTR.svgBSicon .svg Västmetron (planerad)▲
BSicon .svgBSicon utENDEa.svgBSicon .svg vändspår
BSicon TRAM.svgBSicon utBHF.svgBSicon .svg 0,0 Gräsviken (Ruoholahti)
BSicon .svgBSicon utABZrg.svgBSicon utENDEl.svg vändspår
BSicon exTRAM.svgBSicon utBHF.svgBSicon .svg 1,2 Kampen (Kamppi)
BSicon TRAM.svgBSicon utBHF.svgBSicon .svg 1,7 Järnvägstorget (Rautatientori)
BSicon TRAM.svgBSicon utBHF.svgBSicon .svg 2,3 Kajsaniemi (Kaisaniemi)
BSicon TRAM.svgBSicon utBHF.svgBSicon .svg 3,2 Hagnäs (Hakaniemi)
BSicon TRAM.svgBSicon utBHF.svgBSicon .svg 4,1 Sörnäs (Sörnäinen)
BSicon .svgBSicon uTUNNELe.svgBSicon .svg
BSicon .svgBSicon uBHF.svgBSicon .svg 5,2 Fiskhamnen (Kalasatama)
BSicon .svgBSicon uWBRÜCKE.svgBSicon .svg Brändö bro
BSicon .svgBSicon uBHF.svgBSicon .svg 7,0 Brändö (Kulosaari)
BSicon .svgBSicon uTUNNELa.svgBSicon .svg
BSicon .svgBSicon utBHF.svgBSicon .svg 8,5 Hertonäs (Herttoniemi)
BSicon .svgBSicon uTUNNELe.svgBSicon LUECKE.svg Till järnvägsnätet
BSicon .svgBSicon uBHF.svgBSicon uTUNNEL1.svg 9,9 Igelkottsvägen (Siilitie)
BSicon .svgBSicon uSBRÜCKE.svgBSicon uDST.svg Metrodepån (Metrovarikko)
BSicon .svgBSicon uABZld.svgBSicon uSTRrf.svg
BSicon .svgBSicon uTUNNELa.svgBSicon .svg
BSicon .svgBSicon utBHF.svgBSicon .svg 11,9 Östra centrum (Itäkeskus)
BSicon utSTRrg.svg100x20pxBSicon utSTRlg.svg
BSicon utBHF.svgBSicon .svgBSicon uTUNNELe.svg 13,0 Botby gård (Puotila)
BSicon utSTR.svgBSicon .svgBSicon uBHF.svg 13,8 Kvarnbäcken (Myllypuro)
BSicon uTUNNELe.svgBSicon .svgBSicon uSBRÜCKE.svg
BSicon uWBRÜCKE.svgBSicon .svgBSicon uSTR.svg Nordsjö bro
BSicon uBHF.svgBSicon .svgBSicon uSTR.svg 14,9 Rastböle (Rastila)
BSicon uSTR.svgBSicon .svgBSicon uBHF.svg 15,2 Gårdsbacka (Kontula)
BSicon uBHF.svgBSicon .svgBSicon uTUNNELa.svg 16,2 Nordsjö (Vuosaari)
BSicon uENDEe.svgBSicon .svgBSicon utBHF.svg 16,9 Mellungsbacka (Mellunmäki)
BSicon .svgBSicon .svgBSicon utENDEe.svg vändspår

Helsingfors metro är det enda tunnelbanesystemet i Finland. Det finns en linje med två grenar i öster och totalt 17 stationer, varav 8 under och 9 ovan jord. Systemet öppnade år 1982, då sträckan HagnäsÖstra centrum invigdes. Från Östra centrum har två linjegrenar byggts till Mellungsbacka och Nordsjö, och i väster slutar linjen nu i Gräsviken. Metron drivs av Helsingfors stads trafikverk - HST - och är totalt 21 km lång. Metron är mycket populär i de områden den trafikerar och har årligen över 50 miljoner passagerare.

Innehåll

Historia

Det första initiativet till att bygga en tunnelbana i Helsingfors togs år 1955 då en utredningskommission utsågs under namnet Förstadstrafikens planeringskommission. År 1959 bytte den namn till Metrokommissionen. Kommissionen lade fram ett förslag till ett metronätverk år 1963 som omfattade 86,5 km banor med 108 stationer.

Efter mycket politiska diskussioner beslöts det att överge den lättare och tätare modellen och planera en tyngre variant med endast en linje som använder samma spårbredd som statsjärnvägarna. Man övervägde också, av politiska skäl, att använda sovjetisk tunnelbaneteknik, men beslöt att i alla fall använda västerländsk dito. Den första linjen som skulle byggas var Kampen - Botby och detaljplaneringen kom igång år 1965.

Ett byggnadsbeslut togs i maj 1969 och det var meningen att metron skulle öppna år 1977. År 1971 blev en 2,8 km lång testbana klar mellan Hertonäs och Kasåkers metrodepå. På denna bana provkörde man redan vissa turer med automatiserade metrotåg. Vagnarna beställdes av Valmet och Strömberg, och man planerade till en början en helautomatiserad metro utan förare. Man beslöt dock att övergå till ett helmanuellt system. Efter en brand i ett tåg på depån förbättrades vagnarnas brandsäkerhet. Metrons VD ville ha en teknik som skulle vara modern ännu 20-30 år in i framtiden och därför är Helsingforsmetron fortfarande mycket modern jämfört med många andra tunnelbanor i världen. Strömberg hade inte tidigare byggt elmotorer av denna typ men tekniken blev senare en exportprodukt för Strömberg. De första av Valmet byggda vagnarna och elsystemet av Strömberg levererades år 1976.

Metrokommissionens användning av finansiella medel sattes under lupp och misstankar om mutor fanns. Högsta domstolen dömde år 1985 metrons VD Unto Valtanen skyldig till tagande av muta.

I och med metron slopades tariffzonerna, då zon 2 tidigare börjat efter Brändö och zon 3 efter Hertonäs. Nu gällde samma tariff i hela östra Helsingfors.

Metron öppnades för allmän provkörning den 1 juni 1982 men invigdes först den 2 augusti, vilket var fem år efter den planerade öppningen och 27 år efter att initiativet tagits. Till en början gick metron mellan Järnvägstorget och Östra centrum, då med titeln världens kortaste tunnelbana. Den var och är fortfarande världens nordligaste tunnelbana.

Banans utbredning

Projekt

Helsingfors tunnelbana
Ingången till Rastböle metrostation

Det finns planer på att förlänga Mellungsbackagrenen till Östra Haxböle i Vanda, och att förlänga Nordsjögrenen till Nordsjö hamn, samt att inrätta en ny station i Kasåker.

Helsingfors stadsfullmäktige beslöt i maj 2006 att Helsingfors metro ska övergå till helautomatisk styrning. Projektet som kostar 70 miljoner euro kan blir färdigt tidigast år 2011. Bakgrunden är att tekniken från 1970-talet måste förnyas i alla händelser och samtidigt kan man öka turintervallerna tack vare automatiken. Också utvidgningen av metrosystemet kräver ny teknik eftersom det bli allt svårare att få reservdelar till det nuvarande systemet. De höga kostnaderna ses som negativt och metroförarna betvivlar att metron kan bli helautomatisk när det nya systemet är i bruk.

Västmetron

Det är aktuellt att bygga ut metrolinjen västerut till Hagalund och Mattby i södra Esbo stad. Projektet kallas Västmetron. Ett byggbeslut togs av Esbo stadsfullmäktige den 26 september 2006 och hela den nya sträckan kan vara klar mellan år 2015 och 2020. Västmetron kommer att gå från Gräsviken till Mattby med stationerna Drumsö, Björkholmen (starkt omdebatterad), Kägeludden, Otnäs, Hagalund och Ängskulla. Senare kan linjen byggas ut ända till Stensvik.

Bakgrund

Västmetron har figurerat i planerna sedan 1950-talet, men Esbo stad har inte varit allt för intresserad. Esbo är Finlands näst största stad och Västerleden, som går parallellt med den planerade metrolinjen, lider av allt svårare trafikproblem på grund av att motorvägen mynnar ut i gatunätet i Helsingfors centrum.

På 1990-talet var staten och Helsingfors stad villiga att finansiera sin andel av projektet, men Esbo motsatte sig fortfarande och hänvisade till priset, 390 miljoner euro och ansåg att en metro inte passar som transportmedel för stadens egnahemshusområden. Staten lovade betala 30 % av kostnaderna medan Esbo stad krävde 70 %.

År 1997 tog Helsingfors stad igen upp projektet med Esbo. I december 1998 beslöt Esbo stadsfullmäktige rekommendera att metron endast byggs till Hagalund och lämna bort den planerade förlängningen till Mattby och Stensvik. Beslutet ändrades i februari 1999 då fullmäktige beslöt att metron kunde byggas till Mattby med rösterna 48-18.

Mera politiska fejder blossade upp då man utarbetade Huvudstadsregionens trafikplan PLJ 2002, där Västmetron prioriterades framom Esbo stadsbana. Till sist kom man överens om formuleringen "Södra Esbos spårförbindelse" för att undvika ordet metro och tillåta andra alternativ, såsom en snabbspårväg. Båda projekten, metron/spårförbindelsen och stadsbanan, blev likvärdiga i PLJ 2002 och planerades till åren 2010-2020.

Enligt en enkät i Helsingin Sanomat[1] i slutet av år 2005 stödde 70 % av Esboborna och 90 % av Helsingforsborna en utbyggnad. Den 26 september 2006 röstade Esbo stadsfullmäktige för att bygga Västmetron till Mattby med rösterna 45-19 och baserade beslutet på den miljökonsekvensbedömning som gjorts. Samtidigt ställde stadsfullmäktige krav på både staten och Helsingfors stad gällande finansieringen och andra trafikprojekt i regionen. Nu pågår detaljplaneringen.

Andra metrolinjen

Det finns planer på att bygga en andra metrolinje, Böle - Tölö - Kampen - Skatudden - Degerö. Först skulle man bygga linjen från Kampen norrut till Böle med en eventuell förlängning mot Helsingfors-Vanda flygfält. Efter det byggs den andra linjen söderut-västerut från Kampen till Degerö via de södra delarna av absoluta centrum. En gren från Böle till Vik finns också bland planerna.

Den första delen mellan Kampen och Böle, känd som Tölömetron, har stationer i Tölö (Tölö torg), Stadion och Mejlans (Tölö tull). Från Kampen söderut-västerut planerar man stationer under Esplanaden och på Skatudden, och därefter skulle linjen fortsätta vidare under havet till Degerö och det nya bostadsområdet som kommer att byggas i Kronbergsstranden. En projektplan över sträckan Böle-Skatudden har gjorts år 2001. De första delarna av den andra linjen blir klara tidigast på 2020-talet.

Metrolinjerna


Metron i Helsingfors
Helsinki metro logo round edges.svg

Gräsviken - Mellungsbacka
Gräsviken | Kampen | Järnvägstorget | Kajsaniemi | Hagnäs | Sörnäs | Fiskhamnen
Brändö | Hertonäs | Igelkottsvägen | Östra centrum | Kvarnbäcken | Gårdsbacka | Mellungsbacka

Gräsviken - Nordsjö
Gräsviken | Kampen | Järnvägstorget | Kajsaniemi | Hagnäs | Sörnäs | Fiskhamnen
Brändö | Hertonäs | Igelkottsvägen | Östra centrum | Botby gård | Rastböle | Nordsjö

Metrokarta

Tåg och teknik

Spåren har 1524 mm spårvidd såsom annars i Finland. Elsystemet är 750 V likström via strömskena, vilket är vanligt för tunnelbanor. Tågen finns i två modeller. Modell M100 har använts från öppningen 1982. Modell M200 har använts från 2001. Marschfart är normalt 70-80 km/h.

Passagerarinformation

Passagerarna informeras med skyltning och via högtalare. Den mest simpla formen finns på stationernas väggar, där stationens namn finns skrivet på finska och svenska. I vagnarna och på stationerna finns det linjekartor och på stationerna har man märkt ut vilken station man befinner sig i med en röd boll och metrons färdriktning är markerad med en pil.

På stationerna finns det elektroniska infotavlor som informerar om tågets ändstation och hur många minuter som är kvar till tågets avgång från stationen. Tekniken togs i bruk då metron öppnade i början av 1980-talet och infotavlorna ser rätt omoderna ut. Tågets avgångstid visas i realtid och baseras på var tåget befinner sig. Vid ingången till vissa stationer finns LED-tavlor där man kan se följande avgångar, destinationen och hur många minuter det är kvar till dem. Dessa tider baserar sig på tidtabellen och är inte baserade på tågens verkliga position i systemet. I Östra centrum berättar man dessutom tågens avgång via högtalare på grund av att det finns ett centrum för synskadade i närheten och tågen avgår till två destinationer från samma perrong.

Information om var ett kort tåg stannar i Botby station

På grund av de elektroniska infotavlornas ålder är informationen om var på perrongen tåget stannar inte tillräcklig. Därför har man tillsatt under år 2006 blåa ljus och golvmarkeringar på perrongen som berättar var ett kort tåg stannar. HST har erkänt att tekniken är föråldrad, men den förnyas först då hela metrotekniken förnyas, vilket är projekterat till att vara klart år 2011.

I metrotågen meddelar man den kommande stationens namn en gång på svenska och finska via högtalare. Före Järnvägstorget använder man också engelska (Central Railway Station) och Kajsaniemi hörs bara en gång eftersom det finska (Kaisaniemi) och svenska uttalet inte skiljer sig nämnvärt.  Exempel på stationsutrop vid ankomst till Östra Centrum.

Det finns LED-displayer i 200-seriens tåg och i en del av den äldre 100-seriens tåg som visar den kommande stationens namn på finska och svenska turvis. I 100-seriens displayer visas dessutom alla automatiserade meddelanden vilka det finns fyra av: "Det här tåget fortsätter Mellungsbacka/Nordsjö", "Tågen till Mellungsbacka/Nordsjö avgår från spår ett", "Tåget kör till vändspåret, vi ber alla passagerare stiga av" och "Vi är på vändspåret. Stig ej av tåget. Vi återvänder till avgångsperrongen om en stund".

I tågens ändor finns destinationsskyltar. I 200-serien används punktmatrisskyltar och i en del av 100-serien LED-skyltar. I resten av 100-serien fungerar tekniken med genomlysning av en skärm. Destinationen nämns på finska och svenska.

Statistik

Enligt HST's årsberättelse 2003 hade Helsingfors metro 55,4 miljoner passagerare, vilka reste tillsammans 404,1 miljoner kilometer. HST-metrotrafik hade en omsättning på 16,9 miljoner euro och en vinst på 3,8 miljoner.

Det kostar endast 3,2 eurocent/passagerarkilometer att trafikera metron, medan till exempel spårvagnstrafiken i Helsingfors kostar 21,1 cent/passagerarkilometer.

Övrigt

Se även

Källor

  1. Valtaosa espoolaisista kannattaa länsimetroa Helsingin Sanomat.
  2. Lokaltidningen MunkinSeutu v. 51/2006 nr. 24
Helsingfors kollektivtrafik
Pendeltåg, tunnelbana:

Huvudstadsregionens närtrafik | Helsingfors metro

Snabbspårväg, spårväg:

Helsingfors spårvägar

Färja:

Sveaborgsfärjan

Flygfältstransport:

buss, taxi

Operatörer:

HST | SAD


Personliga verktyg