Oslos tunnelbana
Från Rilpedia
Oslos tunnelbana (T-Banen) är det enda tunnelbanesystemet i Norge. Den drivs av Oslo T-banedrift, ett dotterbolag till Oslo Sporveier.
Innehåll |
Karakteristik
Tunnelbanan, "T-banen", i Oslo har idag drygt 100 stationer fördelade på 6 linjer. Den totala spårlängden är ca 100 km. Den längsta tunneln som är 7 060 m är Majorstuen-Hasle genom centrum på linje 5. I förorterna är spåren mest i marknivå. Det sägs att Oslo är den minsta staden i världen som har så långt tunnelbanenät. Vissa linjer uppfyller inte helt kraven på "tunnelbana" överallt. Numera är det bara banan till Holmenkollen som har ett fåtal gatukorsningar och den linjen har kontaktledning på de sträckningarna, och strömskena i övrigt. Tidigare gällde det fler linjer i västra staden. De härstammar från spårvägslinjer på egen banvall. Man har under lång tid byggt om linjer till full tunnelbanestandard och under 2008 byggdes linjen till Kolsås om. Man kan säga att Holmenkollbanan är spårväg, även om den är knuten till tunnelbanan och räknas till tunnelbanans nät. Dess fordon, ett slags duospårvagn går då på både spårväg och riktig tunnelbana. Man funderar på att antingen bygga om den till tunnelbana (broar och längre perronger krävs) eller koppla den till spårvagnsnätet istället.
Oslos tunnelbana använder tåg av följande typer:
- T1-T4 är 17 m långa i en kaross. De körs normalt i 3-6 stycken ihop, tåglängd då upp till 102 m. De tillverkades 1964-1977 och är på väg ut efter det att MX3000 börjat köras, går mest på linje 2 nu. De går bara på strömskena, och kördes ursprungligen bara på östra nätet.
- T5-T8. De liknar T1-T4 och körs normalt i par på linje 1 (Holmenkollbanan) eller 3 ihop på linje 4 och 6. T5-T6 tillverkades 1978-1981. T7-T8 är ombyggda från T4 1985-1989. De kan köra både med strömskena och kontaktledning.
- T2000 är 36 m långa 2-delade tåg och tillverkades 1994. De kan köra både med strömskena och kontaktledning. Linjen med Holmenkollbanan använder dem och den banan kan inte ta längre tåg. 36 m är mer spårvagnslikt än tunnelbanelikt.
- MX3000 är 54 m långa 3-delade tåg och tillverkades 2005-2008. De går bara på strömskena och ska ersätta alla andra tåg utom de mot Holmenkollbanan. Två sådana blir 108 m långa vilket är vad flesta linjer klarar i tåglängd. 78 tåg har beställts, varav 55 hade levererats tills slutet av mars 2009. Dessa tåg har betydligt färre sittplatser än de gamla tågen, men desto fler ståplatser.
Historia
Tunnelbanans historia anses börja 1928 då tunneln mellan Majorstua och Nationaltheatret öppnades, första sådana tunneln i Norden, fem år före Stockholm. I den kördes vissa spårvägslinjer med kontaktledning som dock hade höga plattformar, bland annat Holmenkollbanen och Smestadbanen.
År 1966 öppnades en mer riktigt tunnelbanenät med strömskena i östra Oslo, som bestod av ombyggda spårvägar. De två näten var först helt separata utan förbindelse, men 1987 öppnades tunnel Nationaltheatret-Stortinget dit de östra linjerna gick. Det blev då gångavstånd mellan den två näten vid Stortinget station. På 1990-talet kunde tåg börja gå mellan de båda näten och de var då hopslagna. Det krävdes fordon som kunde gå med strömskena eller kontaktledning.
Linjer
| Nr | Linjesträckning |
| 1 | Frognerseteren - Jernbanetorget - Helsfyr (- Bergkrystallen) |
| 2 | Østerås - Jernbanetorget - Helsfyr - Ellingsrudåsen |
| 3 | Sognsvann - Jernbanetorget - Helsfyr - Mortensrud |
| 4 | Ringen - Ullevål stadion - Jernbanetorget - Helsfyr - Bergkrystallen |
| 5 | Storo - Jernbanetorget - Vestli |
| 6 | Åsjordet - Jernbanetorget - Ringen |
Stationer
- Brynseng - linje 1, 2, 3 och 4
- Carl Berners plass - linje 5
- Eiksmarka - linje 2
- Ellingsrudåsen - linje 2
- Forskningsparken
- Jernbanetorget - linje 1, 2, 3, 4, 5 och 6
- Kringsjå - linje 3
- Lijordet - linje 2
- Sognsvann - linje 3
- Storo - linje 4, 5 och 6
- Stortinget stasjon
Historik
De västliga linjerna öppnades först, oftast som spårvägslinjer, en del byggda som eller konverterade till förortsjärnväg. Holmenkoll-linjen öppnade 1898 och gick mellan Majorstuen och Besserud. 1916 förlängdes linjen till Frognerseteren, och 1928 öppnades tunneln mellan Majorstuen och Nationaltheateret. Smedstadlinjen (början på dagens Østeråsbana) öppnade 1912 och Sognsvannlinjen 1935.
De östliga linjerna byggdes med tanke på tunnelbana, men kördes som spårvägar. Först var linjen till Oppsal 1926. På 1960-talet börjde dessa linjer köras som riktig tunnelbana, med strömskena.
På 1970-talet började man bygga tunneln genom centrum, och de östliga linjerna nådde Stortingets station då denna öppnades 1977, och 1986 blev också de västliga linjerna förlängda dit. Passagerarna fick byta där, då tågen hade olika standard, de västliga linjerna hade luftledning. På 1990-talet slogs de östliga och de västliga linjerna ihop, då det var samma tåg som trafikerade både östra och västra Oslo. Vissa tåg hade utrustning för både luftledning och strömskena, fast strömskena hade införts på de flesta västlinjer.
20 augusti 2006 öppnades den sista länken i den nya ringbanan, mellan Storo och Carl Berners plass. Ringbanan trafikeras av linjerna 4 och 6 på hela sträckningen mellan Ullevål stadion och Carl Berners plass, samt av linje 5 mellan Ullevål stadion och Storo. Linje 4 och 6 är ihopkopplade, så att ett tåg på linje 4 från Bergkrystallen skyltar om till linje 6 på ringen och fortsätter till Åsjordet, och tvärtom.
Sträckningen Åsjordet - Kolsås är tills vidare stängd för ombyggnad till sk metrostandard. Husebybakken - Åsjordet öppnades efter ombyggnad den 18 augusti 2008
Se även
Externa länkar
- T-banen (officiell webbplats)
- Urbanrail.net: T-banen i Oslo
(engelska)
