Saltsjöbaden
Från Rilpedia
| Saltsjöbaden Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
|
||||
| Landskap | Södermanland | |||
| Län | Stockholms län | |||
| Kommun | Nacka kommun | |||
| Församling | Saltsjöbadens församling | |||
| Folkmängd(2005) | 8 937 | |||
| Area(2005) | 539 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 2008-03-10) | ||||
Saltsjöbaden är en tätort i Nacka kommun. Den blev köping 1909 genom utbrytning ur Nacka kommun, som den återförenades med 1971. Orten är berömd för Saltsjöbadsavtalet som slöts den 20 december 1938 mellan Landsorganisationen i Sverige och Svenska Arbetsgivareföreningen.
Saltsjöbaden omfattar Neglingeön, en halvö på ca 75 hektar som ligger mellan Baggensfjärden och Neglingeviken och är förenad med fastlandet genom ett näs vid Rösunda. Därtill området väster om Neglingeviken till Lännerstasundet och Baggensstäket i norr och till Erstaviken i söder.
Innehåll |
Historia
År 1891 köpte K.A. Wallenberg delar av Nacka och Tyresö socken, Svartlösa härad, Stockholms län. Vid bildandet av järnvägsaktiebolaget Stockholm-Saltsjön, som övertog bolaget äganderätten till området. Bolaget anlade på östra stranden av halvön ett hotell i tre våningar, och på en mindre ö en restaurang med sommarhotell, även den en slottslik byggnad (båda efter ritningar av Erik Josephson). Restaurangen brann ned 1967. På ett par holmar söder om hotellet byggdes två badhus. Badhusen flyttades senare till nuvarande Restaurangholmen. Vattnet vid Saltsjöbaden är ovanligt saltrikt för att vara inomskärs. Omgivningarna är natursköna och besöktes, liksom hotellet och restaurangen, mycket av stockholmsbor. Det var också välbeställda stockholmsbor som bebyggde samhället med sommarvillor. (Saltsjöbadens äldsta delar präglas fortfarande av 1890-talets högreståndsarkitektur, ofta i en stil som kombinerar nationalromantik med östkustamerikanska stildrag som spåntäckta "tallkottefasader".)
Där tillkom även ett fullständigt läroverk, sanatorium (en monumental, borglik stenbyggnad i sex våningar) med pensionat, avdelningskontor för Stockholms enskilda bank, enskilt praktiserande läkare. Även som turistort var Saltsjöbaden mycket besökt och det var en medelpunkt för Stockholms idrottsliv: segling på sommaren, på vintern isjaktssegling, skridskoåkning och skidlöpning, särskilt backtävlingar i Karlsbaderbergets nordsluttning söder om Neglingeviken (en 62 m hög backe). Stationen ligger 16,5 kilometer från station Slussen.
År 1913 bildades även en egen församling, sedan samhället fått en extremt påkostad kyrka, Uppenbarelsekyrkan, uppförd efter ritningar av Ferdinand Boberg och konstnärligt smyckad av bland andra Carl Milles (kopparportar med mera) och Olle Hjortzberg (freskmålningar). I Saltsjöbaden fanns även ett fåtal industrier, till exempel båtvarv, flera handelsbodar och många hantverkare. Invånarnas antal var 2 255 vid 1914 års slut.
Omkring 1950 införlivades Älgö, Gåsö med flera småöar som tidigare hört till Tyresö.
Saltsjöbaden omkring 2000
Fastän bebyggelsen förtätats och några höghusområden tillkommit räknas Saltsjöbaden fortfarande som ett överklassområde i stil med Djursholm och Stocksund. Bortsett från det ganska isolerat belägna miljonprogramsområdet Fisksätra finns nästan inga hyresrätter i trakten, och borätterna är dyra. Nybyggnationen har under senare årtionden ofta tagit formen av låga exklusiva flerfamiljshus, exempelvis kring Moranviken, Pålnäsviken och området intill Grand Hôtel. Egnahem byggda av traktens arbetare under mitten av 1900-talet bebos idag av höginkomsttagare.
Kollektivtrafik
Saltsjöbanan från Slussen går genom Saltsjöbaden. Tåget går 3 gånger i timmen och det tar cirka 30 minuter att resa till Slussen.
Dessutom finns buss 408 som går från Saltsjöbadens station till Älgö via Solsidan. På nätterna går buss 497 till Slussen och Sergels torg.
Övrigt
En deltävling i schackvärldsmästerskapen, en s.k interzonturnering, anordnades 1948 i Saltsjöbaden. David Bronstein från Sovjetunionen vann, vilket var hans första stora internationella seger.
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
